En modern klassiker.

Bra musik har alltid förflyttat mig. Tagit mig till nya okända ställen, ställen jag förmodligen inte åkt till om det inte vore för ny och bra musik.
Jag har fått se små Småländska samhällen, jag har rest till överfulla lägenheter i Bergsjön, tagit 6:an till Flunsåsparken, njutit mitt bland de skrämmande höga träden i Pildamsparken, sett genom röken under Kortedalatorg, hittat en väderkvarn söder om söder och så har jag promenerat i Jörlanda mitt i natten.

Det sistnämnda hände igår och allt är Peter Sjöholms förtjänst.

För att göra en lång historia kort: Peter Sjöholm har ett förflutet i popgudarna Waterbug. Bandet har spelat på Emmabodafestivalen inte mindre än tre gånger: 94, 95 och 98. Peter var med på den senaste. Jag var där i publiken alla tre gångerna.
Jag kände inte Peter då, vilket är synd för han är en jäkligt skön snubbe.

Nåväl, nu är nu och jag tog alltså Röd Express till Jörlanda. Upplägget var så att Peter skulle spela på "Jörlanda festivalen".
Nu kanske man skall förklara en del, det är inte så att den där "festivalen" är en riktig festival utan mer ett roligt namn. Kanske en liten pik till alla småstäder som envisas med att ha festivaler med tattiga band och regnblöta langos.

Den här "festivalen" håller till...Nej jag skall nog inte skriva vad det är någonstans i Jörlanda. Att hänga ut var svartklubbar håller till har jag slutat med, det blir så mycket krångel med myndigheterna.
Det är en trevlig lokal, tydligen bor några i det där huset och har inrett vardagsrummet som en bar. Förvillande lik en riktig bar. Riktigt trevligt!
Billig öl och genomtrevliga personer runt om kring. Jag skäms över att jag faktiskt tänkte tanken på bussen: Nu kommer jag möta fulla raggare och bönder.
Dumma storstadsmänniska!

Första gången jag såg Peter 5jöholm (som stavar just så när han uppträder) var strax innan jul för ett och ett halvt år sedan. Jag föll direkt! Snubbens första soloframträdande, på sista Killing Music, var så skönt att jag direkt köpte skivan!
Sedan dess har jag längtat efter en ny konsert. Fått nya skivor av Peter, en heter "Bra enligt Peter"...

Jag gör som jag brukar, säger det rakt ut: Peter, det du gjorde igår kommer jag aldrig glömma. Och till publiken: Det ni gjorde igår kommer jag aldrig glömma.
Hela lokalen blir ett enda stort glädje kalas när Peter kom ut med en mellanmjölk i hand!

Sjöholm gör glad synthmusik. Man ler igenkännande till hand texter. Som "Kärlek", där hela krogen sjunger med och allsången hörs förmodligen till Kungälv! Peter har en förmåga att träffa rätt i hjärtat. Det är inga konstiga saker. Lite utlämnade misslyckanden och en simpel synthslinga. Också sing-a-long refränger.

Den största låten av dem alla, som Sjöholm får köra två gånger eftersom publiken inte slutar klappa, är "Varför blir jag jämt så glad när jag träffar Anders?". En hyllnings låt till kompisen Klubb Populär-Anders a.k.a Synthklubben-Anders a.k.a Baby Don´t hurt yourself-Anders. Det är vackert och just där just då älskar vi alla Anders. För om Peter gillar honom gillar vi honom med! Det är dans, dans dans och i hela lilla lokalen börjar svetten rinna på väggarna. En modern klassiker!

Lyssna själv här:


Under den dryga halvtimmen som Peter kör hinner han med ett klädbyte. Han rusar ut och kommer in som...Stålmannen! Och kör Alice Coopers "He's Back (The Man Behind The Mask)"! Allsång!
Det kan vara den mest otippade covern från en glad synthkille ever! Bara Peters cover på Sticky förra gången, Sabrinas "Boys Boys Boys", ligger i samma liga.

Jaha, säger du, det där låter ju jäkligt bonnigt. Klä ut sig till Stållis och köra gamla sträckklassiker.
Men det skiter jag i! Min kompis Joel tyckte att man ibland borde släppa indiestolpen, och det kan jag säga: Att släppa den pretentiösa indepinnen gör jag närsomhelst om jag får vara med om fler nätter som den i Jörlanda!

Nu väntar jag på att Anders musikaliskt svarar Peters "Varför blir jag jämnt så glad när jag träffar Anders?". Det skulle bli synthmusikens omvända motsvarighet till hiphop hårdingarnas "beef"!
I det här fallet skulle det alltså inte vara ilska inblandat, utan den mycket mer angenäma känslan "Kärlek".


Så här ter sig Jörlanda en natt i maj.


Det här bjuds Jörlandaborna på annars...


Tillsist:
I torsdags var det "Covers" musiktema hemma hos Join our Club-Johan. Tanken var att man skulle ta med sig tre bra covers. Alltså nya versioner på redan gjorde låtar.
Jag körde:

Here them sing - Hospitale (original: Håkan Hellström - Gråsparven när hon sjunger)
Kalla mig - The Sweptaways (original: Vapnet - Kalla mig)
Dub will tears us apart - Jah Division (original: Love will tears us apart - Joy Division)

Nu till saken.
Här har du en skön cover på Familjens "Det snurrar i min skalle".
30 och 31 maj på Cafe Stanna i Majorna kanske vi får höra den live...

Tillsist2:

Skön gatukost i Allén.

Tillsist3:
Är det sant!

Jerry Boman

Några tar över allt!

Att hitta det enkla har nog alltid varit målet för bra musik. Att skala av och renodla. Strunta i alla tankar och bara låta det hända. Punken gjorde detta tankesätt till sitt, bara köra på likt inget har hänt.
Kanske är det just därför jag hör punk i Mars TV. Det är punksynth, en enkelhet som tilltalar och jag faller direkt. Mars TV debuterade på scen igår, ett första gig som lovar stort. Större än du kan föreställa dig!

Om du nu lyssnar in Mars TV på deras Allears.se sida så kanske du inte direkt tänker punk. Inte den där skräniga, skrika musiken, synthkillarna gör ju slick polerad musik.
Men lyssna då en gång till på Vision of Mars och lyssna sen på Beväpna Er med Ebba Grön. Nu skriver jag inte detta för att likheterna är super stora men den enkla melodin finns där. Och det är där Mars TVs storhet ligger, de kopplar in "idiothjärnan" och smäller ihop en helt fantastisk låt!

Mars TV har något för alla, på ett bra sätt. Det här skulle funka på Raka gatan likväl som på Siffergatan vid Järntorget. En musik som låter publiken bestämma och referera till sig själva. Någon hör hela synthhistorien, någon hör neongolvets senaste hit och en sista hör en efterfest i skuggan av Oscar Fredriks Kyrka.

Känn in låten nedan, It´s never serius whit me. Här snackar vi radio, vi snackar dyrkan och vi talar konserter på varenda scen runt om i Sverige!


(för er som undrar, allears.se/goteborg är min nya uppgift på TV4. Läs mer längre ner.)

Resten av kvällen travar killarna superlåt på superlåt, publiken är med och det tänder till ordentligt. Jag glömmer att det här är ett band som aldrig stått på scen, aldrig testat låtarna på publik.
Vi blir serverade sköna ljud, riktigt snygga melodier och det var länge sedan jag såg ett så "färdigt" band redan första kvällen.
Tro mig, du kommer få höra mer av Mars TV. Du kommer inte kunna värja dig!
Om inte någon plockar upp de här killarna så finns det ingen rättvisa i skivvärlden!


Tillsist:
Ikväll tar jag Röd Express till Jörlanda. Peter 5jöholm (ja han stavar så) lovade stort och jag misstror honom inte en sekund! Sveriges nye synthkung, samtidigt den mest ödmjuke konung jag mött. Han fixar ihop skön elektronisk musik helt utan dator.

Lyssna på nya samtidseposet Radhus. Så enkelt och väldigt väldigt vackert. Om att hitta de där stora känslorna i vardagen.
Lyssna också på Kärlek, en underbar nattlivs iakttagelse.
Att Peter sen gjort en hyllnings låt till Klubb Populär-Anders aka Synthklubb-Anders , visar bara på snubbens sköna inre.
Röd Express var det ja, du hittar tider hos Västtrafik.

Tillsist2:


Javisst!


Tillsist3:


På torsdag smäller det! Kolla in Tv4 GBG klockan 09.15 typ.
Ny musik i Göteborg får en egen plats, i tv och på nätet.

Jerry Boman
som undrar varför det bara är grannar med dålig musiksmak som skall spela så högt! Fast en gång hade en annan granne bra smak.

En bunt med bra band.

Okej, dax att ta jobbet på allvar och tipsa om lite musik från Allears.se.
Eftersom den lokala Allearssiten i GBG inte är uppe än kommer här lite sköna saker från runt om i landet:

Children Come On (Göteborg)
Jag vet en kille i Göteborg som kommer älska det här bandet, eller han älskar dem förmodligen redan. Killen fixar bra klubbar under namnet Cosy Den...
Hur som är det här England, sköna England.

Swedish For Beginners (Göteborg/Kalmar)
Galet skev stämsång, tar oss till Eggstone och Malmö. Myspyspop för alla förfester i Slottsskogen. Det här kommer jag spela vid husvagnen på Emmabodafestivalen!

Buffalo Theory (Göteborg)
Lyssna på "Tell your mom (We wont be home for long)" och rycks med. Det här måste bara vara hur bra som helst live! Jag hör skrik, jag hör applåder och jag hör strålade saker.

Tractor Pulling People (Göteborg)
Egentligen borde jag väl inte gilla det här men det är jäkligt charmigt.

The Finders Keepers (Stockholm)
Skönt dansanta låtar. Själv kallar Mikael det hela indiesamba, en inte helt dum förklaring. Om man inte tänker Håkan-samba utan mer Le sport-samba.

Lacrosse (Bagarmossen...det är Stockholm va?)
Det här kommer ta över varenda Ipod och varenda scen! Duettsång, handklapp och nog fasiken är det en liten tamburin där också! "Go ego Go" är rätt nära "Den perfekta popsången", lyssna på texten vänner. Där till det bästa namnet se "Strip Squad"...

Mars TV (Göteborg)
Jag är ju inte så hård synthare, men jag gillar pop. Därför är Mars TV bandet för mig. På fredag kan ni i Göteborg höra själva på Synthklubben.

Heavenly (Malmö)
Magnus Ågren kommer med bara för att han gjort en cover på världens bästa låt: "Love will tears us apart". Covern är naiv och fånigt luftig men det är något där som får mig att le.


Blev visst mycket Göteborg ändå...


För er som undrar: Allears.se är en ny site för ny musik. Bla TV4 ligger bakom, men det är inget nytt Idol om någon tror det. Meningen är att man skall hitta ny bra musik via siten, och någonstans i bakgrunden kan man bli upptäckt och få skivkontrakt.

Visst, du/ni vill vara indie och vill inte ha skivkontrakt och få möjligheten att göra musik hela dagarna. Men man kan ju faktiskt tacka nej när skivbolaget ringer...
Lägg gärna upp ditt band, jag ser att de flesta tokbra band i GBG inte finns på plats. Det är väl synd? Hur skall någon hitta er då?

Snart kommer Allears Göteborg och då blir det mer focus för mig på Göteborg. Jag kommer en gång i veckan sitta i lokala Nyhetsmorgon och presentera "Hetast på Allears Göteborg".
Skall du ha en chans att komma in på listan så får du ju se till att lägga upp bandet på siten! Redan nu hittar du 23554 band på Allears...

Jerry Boman

Huvudsaken är väl att det rör sig.

Detektivbyrån igår.
Det får räcka så för nu.

Ikväll:



Imorgon.


Jerry Boman

En hemlis och intervju med Detektivbyrån.

Det fanns en tid när jag kunde sätta mig i en biloch köra de dryga 20 milen mellan Växjö och Malmö, genom skogar och över fält, bara för att se The Ark. Körde hem igen samma kväll genom kolsvarta, tysta skogar.
Det kan ha varit år 2000 och de småländska pojkarna var störst i världen.
Sanningen är den att de fortfarande har någon form av lyskraft, men ljuset bländar inte längre. När de var i Göteborg nyss så orkade jag inte ens cykla ner till Trägårn för att se dem...

Trots det här tappet önskar jag hela gänget lycka till i morgon. Jag håller faktiskt en liten extra tumme för killarna, om inte annat för att Ola var så snäll den där gången jag skulle intervjua honom och kom kånkande på all tvutrustning själv. Gentleman som killen är så erbjuder han sig att bära alla sakerna med orden: "-Du jobbar för att min karriär skall bli bra, utan att jag betalar dig. Då är det inte mer än rätt att jag hjälper till".

Resten av Göteborg står inte still på grund av den där tävlingen. Det händer en del spännande här med:
Idag spelar Detektivbyrån på Pustervik. Tre killar som utvandrat från Värmland till Göteborg. Deras Ep Hemvägen har snurrat länge och mycket hemma hos mig. Det är de bästa ljuden när som helst på dygnet.

Jag ringde upp Anders Flanders när han åkte bil mellan Malmö och Göteborg tidigare idag. Bandet spelade i Malmö igår, som föråkare till Shout Out Louds.
Vi snackade om skogen, om skogens betydelse och om den bästa skogen.
Skogen är ständigt närvarande i Detektivbyråns låtar.



Läs här vad jag tyckte när Detektivbyrån spelade på Kellys.

Tillsist:
På lördag ställer lilla skivbolaget Fridlyst till med fest. Med och arrangerar är också AgentSimple-Stefan. En bunt bra band, och billiga drycker. Läs mer här.
Utan att säga för mycket kan jag meddela att det hemliga bandet är något att springa benen av sig för. Att just de spelar i en så liten lokal kan bli hur bra som helst. Hemligt är bra, hemligt är bra...

Och på söndag är det dax för The Circus igen. Wonderlandrecords president Sebastian fixar bra band som spelar akustiskt och alla pengarna går till tidningen Faktum, och till de hemlösa.
Jord är platsen och du är där i tid.

Jerry Boman

Allt är inte guld som låter.

Bengans är en dinosaurie som på något magiskt vis överlevt sig själv. Det är stort som få kvarvarande skivaffärer och här kan hugade fortfarande hitta plattor.
På det hela taget känns det märkligt att gå runt därinne, som ett museum. Det gick så fort, plötsligt var musiken någon annanstans. Bläddra bland skivor bytes mot bläddra bland filer.
I ljuset av det här är det fint och bra att just Bengans (tillsammans med NBV) bjuder på matinéspelningar med nya band. Tiden kanske inte är den mest optimala, klockan fem på eftermiddagen, men det är inte det viktigaste. För tänk den galna tanke om alla kvarvarande skivaffärer gjorde samma, ställde lite band på en scen och lät besökarna/kunderna komma ihåg vad musik egentligen handlar om, att uppleva saker på riktigt.



Nu skall jag var snäll. Jag har den här gången inte mage att vara elak, killarna i Softer Ride är så unga, så unga.
Vi bjuds på lite rock, lite pop och lite "nästan" punk. Inget mer med det. Det kan säker bli något av de här killarna. Om några år.
MEN jag vill ändå ge ett råd.
Tänk på att man aldrig kan köpa talang. Det spelar ingen roll om man, som i det här fallet, har femtiotolv effektpedaler och de snajsigaste gitarrerna. Det är ju klart att man kan få fram en herrans massa snygga ljud med de där pedalerna, men tillsist handlar det bara om tråkig övning, att lära sig ett hantverk. Pengar och saker är ingen genväg till musiken. Det är viktigare med ett stort hjärta.
Ett råd i all välmening.



David Andréas skriver att han influeras av Bruce. Helt i onödan.
Det framgår med all tydlighet när han ställer sig på scen och drar iväg en bunt låtar.
Springsteen har nog aldrig varit mer närvarande i Majorna än den här tisdagseftermiddagen. Jag är nästan säker på att Springstenen tog en kaffe på Zenit...

Nu skriver David att han tar in saker från så många fler men det är spöket av Bruce som solkar ner varenda låt. Det är som vanligt när det gäller personer gått upp i BS, den store från Amerika tar över ALLT. Ofta är det duktiga musiker, så även här, men det blir...bara tråkigt. Det är för snabbt för att vara ballader och för långsamt för dans. För stort för avskalat och för tunt för bombastiskt.

En grej dock, sist kör David låten YesNo.
Nämen hallå! Live är det mer Gyllene tider än gubbrock. Då snackar jag GT i början av åttiotalet. Tänk Gessle goes skönrock.
Den låten gillade jag!
Plötsligt ställs allt på ända, hur tycker jag egentligen? Är det bredbent gubbrock eller är det snärtig pop?
Äh, kolla in killen själv nästa onsdag på Uppåt framåt. En sak är säker, den där sista låten har något...

Tillsist:

Skönaste killen i hela stan!

Kolla in killen som är längst ner till vänster på den här bilden. Han var inne på Bengans för att köpa skivor, plötsligt skulle ett band spela.Killen ville fortsätta handla skivor.
Han tryckte helt enkelt in de gula propparna i öronen och botaniserade vidare som inget hänt!
Mer av honom i alla! Så skönt med människor som vågar gå sin egen väg! Hurra!
Du killen, du är min nya idol!
(bara så ingen missförstår, jag skriver detta helt sant och utan ironi)

Tillsist2:
Baddaren är tillbaka! Förra sommarens klubb är här igen... på nytt ställe!
För att återknyta till David Andréas så kommer det alltså bli mer Simon Ljungman, han spelar gitarr med David och gör det samma när det blir Baddaren igen. Om allt nu blir som förr, man kan aldrig veta...
Hursomhelst: I sommars var jag kanske lite elak mot Simon, att det var han som fick mig att tycka att Augustifamiljen inte var något annat än afterski.
Nu tänker jag annorlunda. Det är jäkligt skönt att se en artist som bara älskar det han gör och går in för det 100%! Det verkar inte finnas någon dold agenda, för Simon ler lita mycket vare sig han spelar med Daniel Lemma, Magnus Carlson, Håkan, Ida Olsson eller David Andréas. Jag blir på bra humör av den killen! En snubbe med sin gitarr som är makalöst glad för att få spela just gitarr.

Jerry Boman