Visar inlägg med etikett Högkvarteret. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Högkvarteret. Visa alla inlägg

Liveklipp: Kate Bush kan hyllas på många olika sätt

1 kommentarer


Kvällen på Högkvarteret blev såklart inte den vanliga ”coverlunken” när Kate Bush skulle hyllas. Hur hyllar man en av världens mest originella artister? Genom att vara originell själv. Man kan tex som Hägerstens botaniska trädgård ta avstamp i Bush inspirationskälla film, Wuthering Heights hette den i hennes fall. I HBTs fall blir det Fucking Åmål. Det blev alltså en helt nyskriven låt från Johan och Sofia!
Lyssna noga på körpartiet tycker jag, smart gjort! (gissa bandet!)



Sen kan man inspireras av Kates låtar, spela dem på repeat vecka ut och vecka in. Det gjorde Mariam Wallentin från Wildbirds and Peacedrums. Ut kom en helt briljant sammanvävd historia som är bland det vackraste jag hört. Eller så ger man sig helt enkelt på just Wuthering Heights och gör den till sin egen. Som The Tiny. Sist men inte minst, man kan göra kopplingar mellan Frida Herchenröther i Tikkle Me röst i dag och Kate Bush röst då.



Alla tolkar på sitt sätt, huvudsaken är att vi inte glömmer hur jävla briljant Kate Bush är.

Jerry Boman

Fredag: Kom på indieklubb!

0 kommentarer


Jag spelar skivor på Högkvarteret (Närkesgatan) på fredag. Jag delar bås med Anna Giertz från Love is a burning thing och bara där har ni ju en grej att se fram emot! Som om detta inte var nog: Francis spelar live! I vår ger de sig ut på europaturné: Finland, Frankrike, Beneluxländerna, England, Irland och Italien är länder som får besök. Missa inte chansen att se dem innan de blir tokstora!

Klubben heter Helt vanlig klubb goes INDIE så ni kommer ju fatta vad vi kommer bjuda på bra musik! Kom och dansa utav helvete i källaren med de röda gardinväggarna och rutiga golvet!

All info hittar du här! (ryktet säger att DN på Stan har "hjärtmärkt" den här tillställningen i fredagens tidning…)

Jag filmade Francis lite när de spelade på Medis:


Jerry Boman

Betongens Kate Bush i vår nya kyrka

0 kommentarer

Det finns ett problem med psalmer. Kontexten. Det kan ju vara de mest fantastiska små musikstycken om det inte var för den detaljen att det är religion inblandat. Oftast spelas de också i en kyrka, en miljö som inte precis är min hemmaplan.
Nu är det så bra ställt här i världen att någon intelligent människa har tagit tillvara på psalmen som inspiration, satt den i en helt ny kontext och uppdaterat innehållet.
Lux Lumen ger rysningar . Inte bara under någon stund här och där, inte bara under en låt. Jag ryser av välbehag under en hel konsert.

Mira Eklund aka Lux Lumen är sakral. Ska man likna henne vid något i nutiden är det Motoboy. Psalmer för nattens barn i en perfekt akustik, Högkvarteret är vår kyrka.
Uppfinningsrikt och fruktansvärt vackert. Filmiskt. Skrämmande.




Lux Lumen är det borttappade ljudspåret till stumfilmsklassikern Körkarlen. Inspelad genom linserna på grönskimrande night goggles och med Skynet bakom hörnet. Lux Lumen reser sig efter undergången och pekar på allt vackert.

Det finns inget elakt i Miras musik, den är varm och inbjudande. Det är just där det fantastiska händer, i det kompakta mörkret hon levererar möter hon med svarta lysrör på discogolvet, leende och snäll. Jag blir inte rädd, jag blir intresserad. Lyssnar mer noga för varje minut, uppslukas helt av denna betongens Kate Bush.

0.35 in i klippet nedan, "You happen twice", är en sådan rysare att det inte ens går att förklara hur bra det är! Jag vill hävda att Mira i den stunden nuddar samma moln som just Kate Bushs Wuthering Heights. Helt galet!



Jag är mållös.
Vackert.

Skrev jag att det var vackert?

Jerry Boman

En order till Göteborg!

0 kommentarer



Okej kära Göteborgare, nu gäller det här för er i kväll, det finns inga ursäkter för att ni inte ska ta in följande order:

Gå till Svanen och kolla in Pintandwefall.
Passa in den optimala fyllan. Jag lovar att du kommer få en sjuhelvetes kväll, för en fyra från Finland är så bra att du kommer hjula hela vägen hem!



Högkvarteret på Närkesgatan öppnade den 27 augusti. Tydligen låg det något annat här förut, Ugglan. Det vet jag inget om men nu är det i allafall en mycket fint ställe. Galet snälla och positiva bartenders och allmänt trevlig atmosfär. Snygga bord i guld och tunga röda draperier. Jag känner att jag kommer hänga där mycket! Nära är det också! Samt snygga foton på väggarna...




Pintandwefall
är det bästa från brit rap:en i körversion, det bästa från Franz Ferdinans upphackade dansrytmer som drömmar och en stor sula garage mitt i magen. En sväng förbi den kinesiska punkscenen, två lador charm samt sist men inte minst uppfinningsrikt med upplevelseriket mitt framför näsan.
Jag ler mig igenom hela spelningen, även om vi i publiken inte riktigt vågar släppa stolpen (vi är trots allt bara runt tio personer framför scen) så skulle jag vilja säga att det här gjorde min höst!
Lyssna på korta Bird of the birds, försök att inte känna dig tuff som fan. Försök sitta still på stolen... Eller lyssna på Jail. Eller That X-box. Finns på Spotify.



Pintandwefall är replokalsdrömmen som slagit in, så här vill alla egentligen låta, men tappar ofta bort det när de blir för duktiga. De fyra finskorna verkar ha hållit fast vid sin idé och bara bankat in den i huvudet. Hur svårt ska det vara egentligen!

Nu vet ni vad ni gör i kväll, Göteborgare! Till Svanen på Jazzhuset på stört, bli gött full och resa ut systemet!

Tillsist:
I Stockholm bär det av till Högkvarteret igen, ikväll är det finsk afton. Järvinen, Dunger, Taxi Taxi med flera på scen. Haapalainen byter skivor och så utlovas svordomskonfetti! 18-24 och 50 spänn. Som hittat!
Kom ner i källaren med mig!

Tillsist2:

Guldborden delar med sig sig... men vem vill inte vakna med guld på armarna!

Jerry Boman