Visar inlägg med etikett Bonden Bar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bonden Bar. Visa alla inlägg

Det nya svenska bandet

0 kommentarer

Ett finns en låt som de flesta svenska uppfattar som väldigt svensk. En låt som fångat den där flyktiga känslan som vi vill att det här landet ska stå för. Känslan av orörd natur, känslan av sommarnätter i midnattssolen. Den hoppande laxen, myggor i motljus och björkenssus. En låt som får oss att sträcka på ryggen, att bli en vandrade svensk turistbyrå, redo att berätta om allt det där vackra som vi värdesätter. Låten heter Brusa högre lilla å och är skriven av Björn J´son Lindh.

Ett finns en låt som de flesta svenska uppfattar som väldigt svensk. En låt som fångar den där ensliga känslan som bara ett land med endast 23 personer per kvadratkilometer kan ge. Känslan som för mycket flit ger, känslan av vinternätter på ensliga insnöade gårdar ger. Den ylande vargen, ensamlunch på stadshotell och blåa vinternätter när luften står still. En låt som får oss att knipa efter andan. En låt som bärs i hjärtat. Låten heter Vintersaga och är skriven av Ted Ström.

Hägerstens botaniska har fångat in både de här låtarna rätt exakt. Det är en midsommarnattsdröm i minusgrader. Nyårsnätter i evigt ljus och nattdopp. Sylvassa registrerar de världen omkring sig, säger sedan sakerna enkelt. Till tonerna av ett stilla piano och försiktiga gitarrer. Melodier kastar sig ut från höga klippor, svävar enkelt i termikvindarna. Musik för nattbussen, ensambussen, hem. En stel blick ut genom skitiga rutor och staden försvinner bakom. Musik för inträdet i den gråa betongen, när hoppet dog mellan discodörren och spärren. Sånger när allt tog slut. Sånger till en ensam kopp te klockan fyra på morgonen, då det enda kan uppfattas som en glimt är klockan på micron.
Hägerstens botaniska kan mycket väl vara "det nya svenska bandet".


För er som vill ha lite enklare referenser: Säkert på samma efterfest som Raymond & Maria.


(jag vet inte hur mycket ni ser det på bilden men det är alltså en guldfisk som sköter rökmaskinen, en utter som spelar gitarr/sjunger samt en svan som spelar piano/sjunger.)

Hägerstens botaniska har ingen sida på nätet där du kan lyssna, men jag har fått lova att bjuda er på två sånger. Den första är inspirerad av Ruben Östlunds vackra och Guldbaggenominerade film Låt dom andra sköta kärleken. Helt fantastisk.



Jag fixade ihop en liten videobit i all enkelhet.



Låt nummer två är en betraktelse av snittfesterna, hemnet-knarkarna, par med lattehållare på barnvagen och alla andra som jagar det perfekta livet. Bland det bästa jag hört. Någonsin.




En skiva med sju fina låtar finns att få tag på, kontakta sångerskan Sofia Hultin här.

Jerry Boman

Synd på bra musik.

1 kommentarer



Namndoppartid:
Alice Luther-Näsholm spelar i After School Sport. Så här bra är de.
Nu gäller nytt band, Museum of Bellas Artes, tillamans med en eller två till. De tolkar bla The Sapphires "Who do you love". En låt av ett generic Motownband från 60-talet.

Nutid:
Inledningen är strålade, rök och snygga ljud. Hör jag en subtil samplingshylling till Michael Jackson? Musiken är dansant, pop och skönt avslappnad. Tänk TTA och A Camp. Tänk sommarnätter utomhus med folköl.
Sen kommer sången, en sång som på nätet är helt perfekt... Det rundar, det låter sjunget genom en mössa, det rundar igen och det kastas på så mycket reverb att inledningen till Broder Daniels Whirlwind framstår som torr.

Det är en sorgens dag för ny svensk pop. Det här var inte värdigt Museum of Bellas Artes, jag hör att det är så mycket bättre. När jag gå lite längre fram i lokalen hör jag en högtalare är helt spräckt. Det hade kunnat funka med vilket poppunkband som helst här nere, men nu. Nä.

Jag har lyssnat på "Who do you love", imponerats av dess hänsynslöshet inför originalet, av dess förmåga att plocka upp nutidstendeser och placera texten i ett storstadsklimat 2009. Känt mig placerad på trappsteget, emogråtandes med en fråga i skallen. Lite för full och lite för emotionell. På Bonden Bar den här onsdagen finns inte ett spår av det.

Resten av låtarna följer samma, det är bra musik men världsrekordet i mossigtljud slåss var tredje minut. Det är inte bandets fel. Synd, så synd.
Åh, det är så trist att skriva om ljudet, men här var det faktiskt befogat.

Ge nu Museum of Bellas Artes en bättre scen så ska ni få se på storverk!

Tillsist:
Shugo Tokumaru! Fredag! Strand! Svenska Musikklubben! 1-2-3, sålt till damen och herren med smak, var ni än bor! Hepp!

Tillsist2:

Gåshud.

Jerry Boman

Många Boman och en bra kväll på Nada.

0 kommentarer



Ny Klubb har flyttat. Eller så har de bara expanderat. Klart är i allafall att man numera hittar dem i Stockholm också. Premiären var i fredags och platsen Sugar Bar.
För er som inte varit på Ny Klubb förut... eller först, ja klubben heter "Ny Klubb". Kommer man från Göteborg och startar en ny klubb så döper man den till...japp just det "Ny Klubb". Åk till Göteborg på semester så kommer du fatta.

Nåväl, den här klubben är inte helt som andra. För i ärlighetens namn, är vi inte snor trötta på all jävla pop som skall spelas ute hela tiden? Klubbarna byter namn men musiken är ofta den samma, det är "de senaste fyndet från Myspace" och det är "dans till Håkan klassiker" samt "den svalaste västkustpoppen" för att inte tala om "trippelmackor i form av de bästa sweindie-hitsen".
Då känns Ny Klubbs frossande i Springsteen, gammal glad 60-tals rock och allt annat som vi ler åt så jävla skönt! Ett tokbryt riktat rak in i klubbvärldens övermuterade genpool. En kniv i ryggen på ängslighetens högborg.



Nu får ni inte missförstå mig, jag är ju en av de där "de senaste fyndet på Myspace":s kronprinsar, och jag skulle aldrig sätta min fot på ett svennesvettigt Ullevi när Bruce är där. Inte en chans. Men jag älskar folk som inte bry sig ett skit. Det är skönt. Då känner jag glädje.



Nu körde inte bara Ny Klubb musik från skiva utan de hade även ett husband med diverse folk, jag är inte säker men det kan ha varit den största koncentrationen av folk med efternamnet Boman någonsin på en klubb. Jag inräknad. Men vi är inte släkt.
Det har bandet gästades av diverse, bla Mikael Carlsson (The Honeydrips/Dorotea). Han klämde i på en Agneta Fältskogs låt. (jag kände inte igen låten men det skall tydligen varit så). Vi får också höra Tom Petty dängan American Girl, kanske inte världens bästa version men det struntar jag egentligen i. Jag trivdes ändå. Lite hemmafest prylen. Nästa gång, 7 augusti, spelar fantastiska Anna von Hausswolff.
Gå dit!

Söndag:

Jag har varit på Nada en gång tidigare och jag är redan småkär i stället. Snyggt men inte flådigt och det känns som personalen är väldigt trevliga.
Tydligen är det söndagsklubb där typ hela tiden, dock var det detta sista gången på några veckor då man stänger för renovering. Men det hela är igång igen i augusti!

Jag: - Jävligt bra musik du! Jag gillade det!
Boy Johannes: - Du får bara säga så om du verkligen gillar det, jag är så trött på alla stockholmare som hela tiden säger så men inte menar det.
Jag: - Jag är alltid ärlig med vad jag tycker, säger jag inget så gillar jag det inte.

Ja, jag gillade verkligen Boy Johannes, som var sisten ut innan sommaruppehållet. Med humor och falsettsång charmade han mig ut på ängarna. Tänk er Motoboy på en flakmoped, en fultrimmad grön landsbyggdsraket på väg rakt ut i evigheten. Solen smälter sakta samman med de vajande fälten och luften är medvetet stilla. Neon i asfalt är utbytt mot harkrankar i pölarna från gårdagens svalkande regn. Gruset skvätter och du är så fri.

Det är just i sången som Boy Johannes har sin styrka, han pendlar upp och ner, det är en resa bland tonerna som han klarar perfekt.
I näst sista låten, Johnny Boy drämmer han till med, precis som han säger "nu blir det rockopera". Det är överbra och väldigt roligt! Det är ett skämt samtidigt som det är blodigt allvar. Precis som all bra musik. Tack för att jag fick le! Tack.

Boy Johannes, jag tycker du var väldigt bra! Ännu har inte den falskhet du upplevt bland stockholmarna smittat mig i allafall.

Tillsist:
Jag lyssnar sönder Raketen!

Tillsist2:
På onsdag spelar Museum of Bellas Artes på Bonden bar. Det är bra!

Jerry Boman

UPPDATERAT: Damer, kvinnor och tjejer.

1 kommentarer

UPPDATERAT:
Jag skall vara med i SR Sjuhärad nu klockan 15.03 på fredag eftermiddag!
Klicka här för att lyssna över nätet.
Jag skall prata om pop tror jag, och de vill ha svar på frågan vad som är indie. Med i studion är oxå They Live By Night.
Det här blir kul!




Här springer man runt och klagar på att det bara spelas musik gjord av män ute och sen kommer man upp till Stockholm för att finna en klubb som bara spelar musik gjord av kvinnor. Japp, ni läser rätt, Klubb Who´s that girl? på Bonden Bar kör bara musik gjord av kvinnor.

Nu kan man snacka om att det här är ju inte heller speciellt jämlikt, för det är det inte, men lik förbannat älskar jag tilltaget! Ser man till hur det ser ut på ALLA andra ställen så jämnar nog den här klubben ut det hela en smula.

Så alla ni som säger att det är färre kvinnor som gör musik, hur förklarar ni att en klubb kan köra låter med kvinnliga musiker i fem timmar! Nä, det finns ingen ursäkt nu inför vi 50/50 som det var menat från början! Och så tar ni och besöker Klubb Who´s that girl? om ni svänger förbi Stockholm! Punkt.

Väldigt trevliga visade sig klubbbesökarna CK och Sophie Rimheden vara. Väldigt trevliga människor. Märkligt det där, jag hymlar ju inte precis med att jag har svårt för CKs musik (och han vet om det), men han är en grymt trevlig prick!

Innan ni klagar och fäller syrliga kommentarer, bilden gör inte klubben rättvisa. Det var folk där alltså...

Tillsist:
Spring Johnny! spelar på Henriksberg på fredag. Grymt! Och på lördag är det GS2H på Razzia, med Kite. För mer synth så har man ju alltid Universal Poplab på Sticky. Så är det svulstigt från Danmark på Klubb Existens... också Henriksberg. Det är alltså TVÅ klubbar på en och samma gång på Henriksberg på fredag.

Tillsist2:
Det här är härligt!
Lyssna på Trevliga människor med Sara & Christoffer.

Tillsist3:
Klubb Slacker på Pustervik, första fredagen varje månad. Och se där, den 7 november kommer Den Stora Sömnen! Ojoj, det kommer bli så bra!

Jerry Boman