Visar inlägg med etikett Pet Politics. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pet Politics. Visa alla inlägg

En naken kille skriker.

0 kommentarer



Att en klädaffär/livstilsikon ställer till med fest kan ju ses på lite olika sätt. Antingen är man en sur jäkel som inte vill gå på något kommersielltjippo som skall mata ner varumärket ännu längre ner i våra halsar. ELLER så går man dit och tar det för vad det är, en skön gratisfest, fixad av människor som gillar musik i olika former och vars mål bara verkar vara att ha skoj. Att de sedan vikt sig dubbla för att göra kvällen så bra som möjligt, jag menar tio miljoner björkar, billig öl och bra nya band, gör ju inte saken sämre. Tack "klädaffären" för festen! (ni trodde väl inte att jag skulle bjuda er på den gratisreklamen va?!)



När två av Göteborgs musiklivs mesta och bästa snubbar gör saker ihop så blir man ju nyfiken. När det sedan döper hela härligheten till Hästpojken så ställer sig öronen i givakt. Det hela handlar om Martin Elison (Bad Cash Quartet) och Pop-Lars (Broder Daniel). Smaka på den kombinationen!

Och herregud! Hästpojken i en plåtlåda på Bananpiren gjorde mig så glad! Det bara slår och slår och slår mot mina öron. Jag skulle kunna bli döv, men det gör inget för nu har jag hört himmelen igen!

Om musik var en stad skulle Hästpojken vara den där underbara personen som spritt språngade näck sprang gata upp gata ner och skrek. Som bara hävde ur sig allt! Hästpojken skulle vara den där personen som alla egentligen vill vara men ingen vågar! Hästpojken är också Ove som står på Avenyn och sjunger kristna sånger med sin vita bandare. Vi älskar honom och vill egentligen bara byta liv.

Det är poppunk, det är helt ogenomtänkt och rakt in under huden. En tokspurt som bara ökar. Med sig på scen har de diverse vänner, ser bland annat All of My Brother's Girlfriend- Pontus med bananer runt halsen spelades en frenetisk maraccas. Martin skriker och spottar, Pop-Lars slår hårt hårt och alla de andra krigar mot hela världen. Samtidigt är det avslappnat, här finns inte ett skit att förlora. Bara att dra på!


Hästpojken spelar "Andas" i en plåtlada på Bananpiren.

Jag fylls av en enorm glädje, det studsar och det hoppar. Jag vill ha mer! Att spela så enkelt kräver disciplin. Att inte krångla till det. Hästpojken kommer spela huvudet av dig hela året ut, och du kommer älska att tappa skallen.

Jag hör röster om att just låten "Andas" egentligen hette något betydligt mer barnsligt/roligt från början och kan nu inte få "original" texten ur huvudet...



Ja, just det jag såg ju Mary Onettes också... och det var the opposite of hallelujah. Övertänkt musik med starka stadium vibbar. Fläskigt och fett som dryper från väggarna. Spelar ingen roll att de försöker lägga New Order syntharna snyggt. De är det nya Soundtrack, stort och välspelat men ger mig inga känslor.

Sen grunnar jag på om det där som sångaren i "bandet-som-heter-samma-som-en-stadsdel" verkligen var sant. Att poliser jagade honom...det var något med att sitta på fel motorcykel...

Tillsist:
Koloni. Gå. Dit. Aldrig. Fel. Bara. Rätt.

Tillsist2:
Att lyssna på:
Dauerwelle - Part 2
Det här ju bara FÖR bra!

Moa - Bulldozer
Humm börjar jag bli rock nu då eller?

Pet Politics - When I Get Old
Landets mest analoga röst är här igen!

Kolla även in de fina sakerna jag hittar på Allears. Klicka här!
Just den här veckan är jag kär i Tiptoe around the electric chair!

Tillsist3:
Jaha, då var de tillbaka igen...Emmabodafestivalen sa att det "var den sista indiepopfestivalen" och det var tydligen sant. Men nu så berättar de på sin hemsida att de blir något nytt till 2008! Var bokar man biljett?!


Jerry Boman
redaktör Allears Göteborg