Visar inlägg med etikett Raketen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Raketen. Visa alla inlägg

Enkel musikvideo: Raketen med Värre än värst - piano och sång

0 kommentarer


Jag har berättat om Raketen för er. Många gånger. Förklarat med ord "gör realismen romantisk" och "ledsamhet och ilska utan tappat hopp". Allt det där stämmer i mitt huvud.

Nu har Birgitt Bidder, en fjärdedel av Raketen, lagt upp en video. Värre än Värst. Med piano och sång. Bara piano och sång.

Det är rysningar längs hela jävla ryggen till det här. Helgen har bara börjat och jag lipar redan. Vackert. Uppgivet. Oåterkalleligt går sången rakt ut i tomma intet, tider efter lycka, dagen efter. När allt blev fel.


Herregud så fint.



Gustaf och hårda kaniner

0 kommentarer



Jag fastnar ibland med saker som är totalt oviktiga. Grejer som inte för mig framåt, inte någon annan heller för den delen. En vän sa en gång att allt handlar om att fokusera. Kanske menade han att få tunnelseende. Att snöa in. Jag är kass på det. Gör tre saker samtidigt och tror att mängden räknas i den eviga kulramen. Även då jag vet att ett brev med ett frimärke oftast är roligare än de med många. Att en enstaka öl smakar bättre än vin, öl och sprit på samma kväll.

Därför koncentrerar jag dagen på klubb King Kong på Södra Bar. Ställer in siktet på Raketen!, kvällens enda band med hedern i behåll. Sätter skygglappar på omvärlden och låter konfettin falla över Nick Martin. Killen som gjort den svepande klassikern ”That The Hell Is He Talking About?”. Killen som blandar dova replokalsljud med ljusa diskantknivar.

Viktiga texter och en liten bar

0 kommentarer

Ställen går i cykler. Ibland är jag på Strand flera dagar i rad, andra tider är det Medis och nu kommer ett Lilla Hotellbaren race. På torsdag är det Almost Famous igen. Tyvärr lägger de till det otroligt osexiga ”musikförlagens showcaseclub”… Vad gör ett musikförlag? Varför låter showcase så jävla tråkigt? Kalla det för vad det är, ett jävla bra ställe att upptäcka ny bra musik! Jag bjuder på den.

Lilla hotellbaren var alltså platsen för Anna Ihlis. I sommras spelade hon på Jazzhuset i Göteborg i samband med Way Out West och vi på The Tram Sessions spelade in henne när hon åkte spårvagn. Ni som lyssnat nog när jag spelat skivor ute å det senaste har fått höra hennes klappiga Dance.




Alla heter Glenn i Göteborg

2 kommentarer

Bookmark and Share

När Manchesterklubben The Haçienda slog upp dörrarna i början av 80-talet var det med intentionen att skapa en kyrka. En kyrka för musiken, för dansen och festen. New Order var med och klubben fick mycket pengar från deras skivförsäljning som vid den tiden var enorm. Den nya tidens dansmusik kom och The Haçienda blev stället alla snackade om, långt utanför Manchester. Hela Europa snackade om den här nya kyrkan.


Museum of Bellas Artes tar oss med till 80/90-talets Manchester. Det är ett uppdaterat lofi dansant ljud som möter oss. En tripp, inte självklart dans i nyktert tillstånd men precis som New Order funkar det bättre efter berusning. Jag lägger ingen som helst värdering i det.
MaBA bygger sakta upp sin kyrka och det passar utmärkt under betongen på Trädgården. Stundtals är det vackert, andra stunder skitigt men hela tiden rytmiskt.