Liveklipp: Vit Päls och Johan Hedberg på Debaser Slussen

Kanske var det ljuset, kanske var det värmen. Något låg i luften och Johan Hedberg kände av det, i lördags satte han sin absolut bästa spelning! Som jag sett.
Att utropa saker som ”bäst ever!” är ju såklart en mycket subjektiv sysselsättning, men i just det här fallet finns några parametrar som pekar åt rätt håll. Ljudet är ju såklart en del, har aldrig fått höra Johan med så bra ljud. Slirar man runt på mindre klubbar är oftast högtalare och annat därefter. Inget ont om det, ofta spelar det mindre roll emd det tekniska när musiken är bra. Att då plötsligt få höra allt det här ”braiga” på riktiga grejer… ja, det blir som att höra allt på nytt.
Två nya låtar blev det och Johan fortsätter att leverera! Nu väntar vi på ny skiva med Suburban Kids With Biblical Names!

Så här en gammal klassiker på Debaser Slussen i lördags:



De kommer från Skåne och lyckas få bort den så hatade ”Stockholmskorridoren” (det publiktomma utrymme som per automatik bildas framför scen på klubbar i Stockholm). De är glada och inbjudande på scen. De får hela publiken att känna hopp, glädje och jävlar-vad-kvällen-är-bra!
Vit Päls är mycket, de tar upp hela scenen, det är saker att se till höger och vänster. Sångare Carl Johan Lundgren skriver texter som ingen annan, ett talspråk som formligen sprutar färgglad ordkonffeti in i våra öron och ett band så genuint glada att även den normalt så tveksamma Debaserpubliken skriker, ja och det hoppas faktiskt så långt ner som till tionde rad, det minna vänner är ett band som borde få pris! Sångerna är resor runt i Malmö, berättelser gjorda för oss, berättade i en bar av dina bästa vänner. Det är fortroligt men samtidigt precis så högt berättat att alla kan höra. Man blir väldigt lätt en del av Vit Päls genom deras texter, det enkla men samtidigt oändligt komplicerade livet.

Sommaren 2011 kommer vi lyssna sönder den här låten, vi kommer citera sönder varenda meningen och i efterhand kommer var och en hitta sina refferenser till hur verkligheten 2011 så ut:



Jerry Boman

DJ enligt Jerry: Jag spelar indiemusik i Indiematsalen!

Fredag kväll blir det härlig stämning i Indiematsalen på Slakthuset! Jag, Ludwig Bell och Johan Hurtig kommer bränna av de härligaste låtarna i dj-båset från 22:00. KOM!

Här är eventet på Facebook.

Så här skrivs det om denna dj-trio:

LUDWIG BELL (Dreamboy – Pasadena)
popstjärna

Vissa föds till stjärnor. Till popstjärnor. Ludwig Bell från Solna är en sådan person. Det började med indieälsklingarna i Dreamboy, bandet som tog sångare Ludwig hela vägen till Japan. Så gick han över till Pasadena där han och Niklas Pettersson (också från Dreamboy) just nu är i full färd med debutalbumet… Men det är under eget namn han är mest känd. 2010 släppte han skivan ”Jag har försökt förklara” och tog oss med storm. Vi lärde oss fraser som ”Jag är en idiot”, ”Det står en elefant i vår lägenhet” och vi lärde oss hur framtidens svenska pop låter. Vad som inte är så känt att det är Ludwig som efter samarbete med Annika Norlin sjunger på Hello Saferides ” I Thought You Said Summer Is Going to Take the Pain Away. Bara en sån sak!
Räkna med indieklassiker och musiken du bara måste älska när Ludwig spelar!

http://www.ludwigbell.se
http://www. www.myspace.com/pasadenasweden

JERRY BOMAN (Musik Enligt Jerry - Stockholm Boat Sessions - The Tram Sessions)
musikbloggare/musikjournalist

När Jerry på sin blogg ”Musik Enligt Jerry” berättade att Broder Daniels sångare Henrik Berggren tänkte släppa en soloskiva till hösten gick plötsligt telefonerna varma hemma hos Henrik. Göteborgs Posten och Expressen var några av tidningarna som hakade på denna nyhetsbomb! Tyvärr missade båda att det var den 1 april och att Boman spelade alla ett spratt… Men det säger lite om hur stor bloggen är, Jerry hittar allt som oftast morgondagens popfavoriter, han går på runt 200 spelningar per år och som detta inte var nog: han sätter band på både spårvagnar och Djurgårdsfärjor, filmar det hela och sprider till värden via sajterna The Tram Sessions och Stockholm Boat Sessions.
Jerry spelar mer än gärna tre Broder Daniel låtar i rad, blandar upp med Blumchen och toppar med veckans nätfynd.

http://www.musikenligtjerry.se
http://www.stockholmboatsessions.se
http://www.thetramsessions.se

JOHAN HURTIG (Café)
journalist/modebloggare/filmproducent

Ryktet säger att Johan gillar ordvitsar. Hur som helst är han killen med modeblogg på Café där han delar med sig av moderelaterade pekpinnar, populärkulturella funderingar och renodlade tramsigheter. När det kommer till musiken kan ha lika väl drämma iväg en Peggy Lejonhjärta som en stukad Concretes-dansmix. På det hela taget kommer du få en sjukt bra kväll i Johans musiksällskap!

http://johan.cafe.se/

Jerry Boman

Ny musikvideo: Lilla sällskapet gör kärlekskonst i Genova

Nu har vi lyssnat sönder Lilla Sällskapets Genova hela vintern (jag tipsade om dem redan i november), så då passade det ju bra att videon kom just nu.

En liten varning här, om du anser dig vara pryd på något underligt vis, eller om du kanske sitter på ditt jobb så kan den här videon vara svår. Själv tycker jag att den är enormt vacker! Kärlek! Den vackraste kärleken!



Jerry Boman

Nytt: Patrik, Maria, Linköping, Chickan och Frankrike

Då var det dags igen, en liten uppdatering av vad du kan lyssna på just nu. Om du vill bli glad, snurrig, vårig, uppåt eller bara vill höra ny och bra musik. I det aldrig sinade flödet av nya grejer kan det regna 300 dagar om året, jag kommer alltid tillbaka. Den här gången blir det musik från norraste norr, något från söderut, ett annat från västerut och något från Europa.
Först: På onsdag (4 maj) spelar jag låtar på Nada i Stockholm. Kom förbi och häng! Det blir mycket nytt! Kanske en låt du aldrig hört förr, vem vet...

Liveklipp: MF/MB, Matti Alkberg och Pascal på Strand

Rörligt är roligt och Fyllskalle med Mattias Alkberg på Strand är ännu roligare:







Jerry Boman

Krönika: Möte med Idolen

Så sitter jag där på ett vårkallt och vårkalt Debaser Slussen med en fråga i huvudet. Hur-kom-jag-hit? Svaret har likheter med Karl Johans Torgets snygghet. Tveksamt. För jag vet faktiskt inte. Hur kommer det sig att jag plötsligt sitter där och pratar dålig resturangservice med min stora idol. Alltså, inte någon liten fjutt utan Den Stora Idolen. Redan när vi hälsar någon timme tidigare kan jag inte riktigt förstå. Finns likheter mellan detta och tanken på universums storhet. Svindlande.