Göteborg scenester?

Nu finns det en intervju med mig på It´s a trap. Det är ju trevligt men jag är ändå lite tveksam till uttrycket "Göteborg scenester". Är inte det nedsättande? Nu hävdar Avi att han inte menar något illa, och det får man ju tro på. Men jag är ändå lite skakig. Inte vad jag behöver just nu.

It´s a Trap har fokus på just Göteborg en tid framöver så kolla in där ofta om ni är intresserade, och det är ni ju. Märkligt ändå, en snubbe strax söder om Seattle har mer koll på musiken i vår stad än den stora tidningen på Polhemsplatsen. Fast de har ju å andra sidan koll på hur Springsteen bor när han är här, och sånt är viktigt. Eller inte.

Om någon undrar, nej jag är inte en fena på engelska. TLBN-Joel fick hjälpa till med översättningen... och det är då man förstår varför vissa sjunger på engelska. Det ser ju bättre ut och man framstår ju väldigt världsvan när man ser sina egna ord på engelska. Speciellt när svaren innehåller ord som jag knappt själv förstår...

Tillsist:
Jag vill åka genom en biltvätt. Sittandes på utsidan.
Det vore bra för min hjärna.

Tillsist2:
Den stora tidningen har dock en fin blogg av/med Julia Granberg.
Mer sånt för fan!

Tillsist3:
Satte Itunes på random och upp flyger "Känn ingen sorg för mig Göteborg"! Man får inte glömma att det ändå är en makalöst bra låt!
Listan som programmet spelade upp var:

Känn ingen sorg för mig Göteborg - Håkan Hellström
Little things (that tear us apart) - Irene
Friday night a the drive-in-bingo - Jens Lekman
New city love - Jonas Game
Ingenting, ingenting... ingenting!!! - Kristian Anttila

Av drygt 1600 låtar så kom dessa upp helt slumpmässigt! Kan bli en bra dag det här ändå.

Jerry Boman

Grönaste klubben i stan.

Trots att gårdagens kväll var lågliv tog jag en sväng till Pustervik och premiären på Mint Condition. Grönt på många sätt med andra ord.

Sammanfattning:
Galet mycket folk! (jag älskar när det går bra för min vänner så jag är tokglad nu!!!)
Märklig musik! (Tobbe... Toto alltså? Gubbsväng blir aldrig mitt sväng.)
Bra musik! (eller var det egentligen framtiden vi hörde?)
Det enda jag saknade på klubben igår var Nils sax! (Jag vet det är ett rykte men jag tycker det låter som något roligt, att lira lite live sax till musik! Kom igen Nils!)

Bye Bye Bicycle räddar som vanligt min kväll. Med ett aldrig sinade gung (ja, det är någon form av rastagung gömt i deras musik...) och sin pophejochhå mentalitet. Nu och då blandas, sandstränder och gator, bullar och sten.
Det finns många band som hela tiden säger att "ja, men vi lyssnar på olika saker i bandet och det hörs" när det inte hörs ett skit. i BBB hörs det, det är som om det är väldigt demokratiskt. Alltså, på några ställen låter det som Joy Division flyttat till Jamaica! Ja ni fattar, det är märkligt. Märkligt bra!

Om det fortsätter såhär så kan Mint bli klubben som en gång för alla stänger dörren upp till Jazzhuset på torsdagar. Jag kan ju tycka att det borde bli en förändring snart, och det vi mötte igår kan ha varit början. En Minttablett är ju trots allt godare än en Svan...

Jag smet hem långt innan det var slut, jag var egentligen helt off igår. Men som vanligt räddar jordens bästa person mig på sitt eget sätt.

Tillsist:
Tack för alla snälla ord vänner, jag behöver dem nu. Tack ni som sänder brev och kommenterar, ni är min respirator just nu. Min hjärtlungmaskin. Min finfylla. Mina vänner.

Tillsist2:
Jag fick ett annat brev också, från The Social Service. Och det kan man ju säga, om alla som sänder ebrev är lika bra som dem så skall jag bli en epostserver i morgon!

Annars:
Bästa videon just nu!



Manderville har förstått.
Btw, den där reploken känner jag igen...

Jerry Boman

...om man skulle...

Fick precis en släng av "jag lägger ner hela bloggen" syndromet.
Nätet är fullt av de som förmodligen önskar så.

Men nä, jag skall fan fortsätta tills jag dör! Jag är på god väg att bli patetisk när jag hänger på klubbar och lyssnar på små band som jag gillar. Jag borde ju råglo på hela Melodifestivalen, ha två barn och vaxa bilen på söndagarna. Inte springa runt på saker som tillhör de yngre. De skall ju kasta ut mig, varför skall jag vara där? Gå hem med dig! Ta och hylla något band från 90-talet eller kanske 80-talet.

Jag kör nog på i hundra år till. Blir sämre och sämre för varje dag som går. För jag gillar samma saker som er! För i helvete!

Jerry Boman

Almedal i Nyhetsmorgon!

Ikväll går alla till Mint Condition premiären på Pustervik. Nils, Tobbe och Gaston fixar klubb, goa killar allatre. Lichtenstein och Bye Bye Bicykle på scen. Det blir så fint så fint!

Jerry Boman

Soko till Emmaboda!

Soko spelar på årets Emmabodafestival! Det kommer bli så bra så bra! Läs här om hur det gick till när superlativen tog slut då hon spelade på Pustervik i höstas.

Se videon till en av de bästa låtarna någonsin:



Vidare så är det ju kul att mångsysslaren/min granne Navid Modiri kommer med Cobra Charlie. Jag har ju lyckas missa dem varje gång, men har älskat dem sedan de första tonerna sipprade ut. Det hade ju varit överstort om Detektivbyrån var med och spelade live med CC!

Tillsist:
Missa inte Almedal i Nyhetsmorgon Göteborg Väst i morgon torsdag. Kvart över nio i TV4.

Jerry Boman

Det känns fattigt.

Lyssna på Håkans senaste singel här.

Sen lyssnar du på Canine Prey på den här sidan.

Ja, jag vet att Tapefly är ett ”samarbete” mellan massa folk, bland annat Håkan, men nog fan känns det lite fattigt att släppa saker som redan finns? Om jag vill ha nya låtar vill jag ha nya låtar!
Samma sak när Hellström samarbetade med Björn Olsson, då plötsligt återanvände man hela skivor ur Björns diskografi.
Håkan börjar mer och mer likna en fabrik, där hela stan är inblandad. Alla skall vara med och stå i kulisen när stans stora hjärtekrossare sjunger ut.
Det lånas och produceras av alla och envar. Tillslut vet man inte vem som är vem, eller vem som gjort vad. Är det här en Håkan låt? Eller är det en Sountracklåt? Är det en cover? En kopia? Spelar det någon roll? Sjunger Håkan i Tapefly?

Jag må vara tråkig men jag vill ha tillbaka de där låtarna som artisten själv skrev på sin kammare. Finns det någon som gör det längre?

Håkan Hellström är den nya Melodifestivalen. Eller så som Melodifestivalen var förr. En artist, många låtar. Jag vet inte om jag gillar det. Det känns som sagt fattigt.

Btw:

Pauline borta på Rockfotobloggen påpekar också en härlig grej med senaste singelomslaget...

Kolla på omslaget här.

Finns det någon som kan komma på något nytt och eget med Håkan?!?

Jerry Boman