Le grande skämt.

Klicka på bilden för större version

Okej, det är öppet mål att reffera herrar Gärdenfors och Thörn till serier. Båda ritar och berättar ju just såna. När de inte gör musik då.
När jag står på Pustervik den här kvällen, gratis inträde och allt, så är det två seriefigurer jag ser. På ett bra sätt.

Simon och Calle har skojat sig runt landet ett tag nu. Deras rappironi har letat sig in i de mest konstiga sammanhang. Från festivaler till konsthappenings. I publiken hittar man 20 plusare som skriker och 35 plusare som dricker öl sakta. Alla gillar vi Det stora skämtet.

Las Palmas är ett skämt, ett smart skämt. Något som verkligen behövs i svensk rapp. Trots att vi kommit en liten bit in i 2000-talet så tar de flesta allt på stort allvar. Kolla bara på Calles sköna träningsoverall. Ja, det skall ju vara så om man är cool och rapper. Thörns overall är inte cool det minsta, han ser ut som en tonårskille som tvingats följa med föräldrarna på campingsemmester.

När man tänker efter, är det inte så alla rappare ser ut? Jag generaliserar men tänk efter?

Trots Det Stora Skämtet så gör Las Palmas bra musik. De har talangen och är äckligt kreativa. Vänder och vrider på verkligheten, allt för att vi skall få upp ögonen. Missbruk beivras, Full på en öl, Bidragskungen (se video) och senaste repatlåten Du har Mail (se video) är ju faktiskt, rent objektivt, bra.
Om du nu kan ta in att musik är roligt.

Det är inte allvar det här, inte det minsta. Jag tror faktiskt inte att Las Palmas vill säga något. De vill att vi skall ha skoj, och de vill ha skoj. Inte skall man sönder analysera texternas kvalité, inte lyssna noga på musiken. Se helheten, se underhållningen.
Jag är väldigt nöjd. Jag har kul när jag lyssnar på Las Palmas. Svårare än så är det inte.

Tillsist:
Det är roligt att diskutera demokratins tillstånd i Sverige efter ett par öl...

Navid ikväll vänner!

Jerry Boman

Andra bloggar om: Las Palmas, Pustervik, Göteborg, Musik