Nät och nytt

Bobastian gör succé på spårvagnen

I helgen spelade vi på The Tram sessions in Bobastian. Och nu börjar bloggar sprida ordet om dessa tokunga superförmåger! In och lyssna!


Orgelonani på hotellet

Hipwhips spelar på Lilla Hotellbaren på torsdag!



Club Nuggets håller i det hela.


PSB blev med pool

Pet Sounds Bar ställer in alla klubbar och spelningar under april eftersom de haft en grande vattenläcka i källaren. Toktråkigt. Nästa onsdag skulle tex Hemma hos Fanny bjussat på fantastiska Ben Sollee.
Fanny letar nytt hem, så har ni några bra tips så kan ni höra av er.


Service streamar sånger

Edge skivbolaget Service bjuder alla att lyssna på precis allt. De streamar just nu hela sin katalog! Och inte bara nu, utan för alltid! Sportify 2.0 med bättre utbud säger jag!

Tillsist:
Jag hamnade i GP i dag! Härligt! Spring hit och kolla!
(Varning för gammal, mystisk bild)

Jerry Boman

För en hjälte här och nu

Ralle hoppar upp på scen och kör en cover av sin älskade Uggla, och mycket passade Vittring, tillsammans med Samtidigt Som:

Allting som jag vill kan jag göra a, a, a, a, allt,

allting som jag vill kan jag göra, a, a, a, a, allt,

när flytet är i luften, då är lyckan varje dag,

om man är positiv som fan så går allting bra.

Jag lipade! Och skrek. Och lipade. Och skrek. Perfekta låten till Ralle!

Att hylla en levande, verksam person är stort. Att hylla en person som lever och verkar bland indieband är ännu större, om det är något som de flesta inte märker så är det just dessa eldsjälar som helt själv kan dra runt en hel musikstad. Alla bara räknar med att de här personerna ska fixa allt och helst ska allt vara gratis. Ofta är det också just gratis vilket betyder att eldsjälen förutom all tid också får lägga ner alla sina pengar. Bara för att denne brinner likt en magnesiumfackla i ett bensinfat.

Jag vet inte riktigt när jag träffade Rasmus Krage Hansén första gången, det känns som han alltid varit där. Jag har väl seglat förbi honom utan att känna honom lika länge som jag bott i Göteborg. Han körde klubbar, han släppte skivor och han var överallt. Spelade han inte refrängmaraton på Jazzhuset så spelade han den senaste Almedallåten under Kortedalatorg eller så bevisade han sin kärlek för schlager på Styrbord Babord. (det där sista kanske man inte ska ta upp men det var så jävla fint!)

Eller vänta nu, han KÖR klubbar, han SLÄPPER skivor och han ÄR överallt. Ralle brinner mer än någonsin.

Och det är där det finna kommer in, att då hylla honom med en stor brakfest samtidigt som han är som mest är väldigt väldigt fint. Elin Hedman och Love Laos satte stenen i rullning och styrde upp hela kvällen, ”För Rasmus i tiden”.

Det hela blev en klassfest på Underjorden, en uppvisning i vänlighet och gott humör. Det blev den bästa av de bästa kvällarna, Samtidigt Som gjorde sin sista spelning, Almedal gjorde sin bästa spelning och Makthaverskan bevisade verkligen att framtiden ligger i deras händer!

Allsången under Samtidigt Som låt Erik & Francisco spräckte mina öron, Almedal var som sagt bättre än någonsin, hatkärlekslåten till Halmstad, Picassoparken, gick så snabbt att jag nästan föll omkull och när Makthaverskan ger oss fingret är det så jävla bra att det inte går att förklara!

En bit in på kvällen, det är förmodligen när Samtidigt Som spelar, ser jag Ralle sitta högt uppe på scen, strax under den gigantiska bilden på honom som pryder väggen. Han är inte riktigt sig själv där uppe. Mannen som gav energi ett ansikte, han sitter nu ner och är helt stilla. Han tittar ner på scen, där ett av ”hans” band ger allt och publiken älskar det. Jag vet inte, men han ser helt tagen ut. Kanske funderar han på hur det blev så här, att allt allt slit faktiskt är värt något. Att alla förlorade pengar egentligen inte betyder ett skit. Har vänner roligt är det värt allt. Men jag har ingen aning om vad han tänker där han sitter. Bara att det är väldigt vackert.

Jag önskar nu att Rasmus fortsätter med sitt livsverk, att helt huvudstupa och egentligen helt idiotiskt, fixar klubbar och ger ut skivor. Vi behöver folk som dig! Världen behöver fan folk som dig! Jag har sagt det förr och säger det igen, Rasmus du är en förebild för så många många människor. Du är en förebild för mig. Jag kommer aldrig nog kunna tacka dig för allt. Jag vet att du ibland funderar på att skita i allt och bara lägga ner. Nästa gång du gör det, när på dygnet det än må vara, ring mig och jag ska ge dig minst tio anledningar till varför du måste fortsätta. När som helst.

Tillsist:

Stort stort tack till framför allt Elin Hedman och Love Laos denna kväll! Herregud, jag är skyldig er en! Eller hundra!

Tillsist2:

Jag visste att Anna Hedman gillar Per Gessle…men att hon skulle göra det finaste man kan göra som dj med just Gessle trodde jag faktiskt inte. Hon lirade låtar med anknytning till allas vår älskade PG under hela sitt djset! Så jävla bra!

På halssmycket som hon visar upp står det såklart PER GESSLE!

Tillsist3:

Just det ja, kvällen började mycket tidigare, på Andra lång. En för mig helt okänd bloggläsare hörde av sig via Facebook och vi samlades på gatan där alla kan allas namn. Sjukt trevliga personer! Tack alla som vågar göra såna saker! Världen blev lite bättre!

Vilken jävla fredag!

Jerry Boman

Samtidigt Som lägger av!

Först:

Så kom då beskedet som vi alla känt ett tag, Samtidigt Som lägger ner. Inte för att de varit kassa på slutet utan mer...eh en känsla utanför scen. Alla jobbade med annat.

Jag tycker det är tråkigt som fan! Redan från första spelningen, via de första inspelningarna, via Småländska skogar och till otaliga hopp framför scen så har de här fyra killarna haft en speciell plats i mitt hjärta. De förenade punkens direkthet med smarta, osmarta texter. Punken blev plötsligt av med sin ibland skitnödiga politik. Samtidigt Som var effektiva som en smocka, känsliga som en smekning. Och allt handlade egentligen bara om kärlek och vänskap. Att de sedan alla fyra är väldigt trevliga personer blir lök på laxen.

Tack Erik, Francisco, Göran, Erik!

MEN det blir en sista spelning! I morgon på Underjorden! Du är där!

Sedan:

Jag gick förbi Debaser Slussen i går, en minifestival och det är alltid trevligt. Jag hann se Steso Songs i en ovanlig tappning, hon körde med livemusik! Ja, för er som hängt med här så brukar Karolina Stenström normalt spela på endast piano och backtrack.
Och vet ni vad, jag gillar det ensamma bättre! Det var roligt att höra låtarna med riktiga trummor och bas men det gav inget. Det unika och fina försvann, det kändes mer…jazz. Musikerna var duktiga och hela den grejen men det funkade inte. Jag önskar att Karolina nästa gång bara kör piano och en massa motljus. Då är och förblir Steso Songs oändligt vackert och samtidigt skrämmande.

Tobias Fröberg är en lurig rackare. På ytan är han ytterligare en vindpinad gotlänning som gör landsbyggdsgitarrsånger om sitt liv. Men det finns något annat där, ett avgrundsdjupt mörker. Det är ovanliga låtar och så kör han med den ovanliga sättningen gitarr, piano och två trummor. Javisst, en trummis på varje kant. Det låter mycket mäktigt!
När jag står där och lyssnar på den fantastiska When we go to war så slår det mig, och här kommer förmodligen den mest märkliga liknelsen jag någonsin gjort: Tobias Fröberg är fan Henrik Berggren! Alltså, det här är Henrik om han inte varit den han är men skrivit samma sorts musik. Jag blir en smula förvånad själv och börjar lyssna på låtarna med helt nya öron. Fantastiskt!

Tyvärr spelar han inte nya skivans bästa låt I hope I die before you… Lyssna på den. Och hjälp mig komma på vilken låt den låter som!

Jerry Boman

Tre snabba

FÖRST:
Roligast av ALLT kommer det här att bli! För Ralle i tiden! På fredag!
Vilken bricka det kommer bjudas på!

Live
Makthaverskan
Samtidigt Som
Almedal

DJ's
Samfundet
Love Laos
Vit Katt
Na na na na na
100 Knop
Samtidigt Som

Ja, jävlar.


Tre saker som är kul just nu:

1.


Mer här!

2.


Läs om allt här!

3.


Läs om allt här!

Jerry Boman

"Jag är Gud"

Stefan Randström ser sig själv som Gud. Fast ändå inte. Han sjunger att han är Gud, men det är mer en anledning till att tänka efter. Just nu kan egentligen vem som helst utropa sig som Gud, bara du har en blogg, ett Twitterflöde eller en klubb. Allt är så enkelt. Du är Gud, jag är Gud och hon där borta i hörnet är Gud. Alla i sin egen värld. Gud, Gud, Gud.

Stefan tror inte att han är Gud. Nä. Han tänker nog mer på att alla ska ha trevlig och må bra. Stefan är en sagoberättare, en till vissa delar större än livet-kille. Det är liksom inget som biter på denne hattpryda berättare. Med sitt enormt duktiga band står Randström över sånt som kallas trend. Och det enda sättet det här kan sluta på är… tystnad. Ja, förmodligen kommer ingen lyssna, inte förrän om 50 år. Då kommer ni plocka från den här sidan ur internets djuparkiv och förvånas hur stor tidsmarkör Randström ändå var. Utan att vackla runt bland ”just nu”-musikstilarna är han precis inget annat än just nu. Han lyckas sätta fingret på nuet helt utan att blanda in så fjuttiga saker som statusuppdateringar, tubemania eller HDtv. Han berättar om läget i staden på ett mer mänskligt sätt, bortom den teknik som vi tror formar oss. Något händer, vi vet inte vad. Vi förändras.
Och vet ni vad? Då, om 50 år, kommer ni ångra er att ni inte lärde känns Stefan.

Tillsist:
Moa och Erik spelade väldigt bra musik! Håll koll på var Play it again Rod dyker upp nästa gång!

Tillsist2:

Jag hoppade högt när jag såg att SVART ska spela på Midsommarfestivalen.

Tillsist3:

Gillar mycket att Hästpojken-Martin gillar Legenden! Känns bra att inte vara helt själv...

Tillsist4:

Detta var inlägg 800... alltid något.

Jerry Boman

Den stora musikvideokampen!

Onsdagen:



Get well soon har fattat det här med den visuella upplevelsen. De kör ett bildspel…eller nä, det är en film…eller nä, de har roller i en film. Rörligt och live går in i varandra, på någon låt ligger körsången på backtrack, samtidigt visas bilder på bandet som sjunger körspåret. Samtidigt spelar alltså bandet live. Det är 3D live!

Musikaliskt skulle man kunna peta in det här bandet i någon form av gympasalsslowpop. Det är friskt med reverbsång och teatraliska körer. Ibland är det mycket vackert, ibland blir det segt. Speciellt segt blir det när konserten håller på en långt över en timme. Ok, jag förstår, ni är svinstora i något annat land men man måste anpassa sig. När sedan några av låtarna är väldigt lika, ja då tröttnar jag.
Men en 40 minuters konsert med tillhörande visuellorgie och det här bandet skulle jag se igen!

Fredag:

1.

Jag gjorde en video till Stefan Randström:




Han spelar på The Regents ikväll. Läs om allt på Facebook.

2.

Min vän Mats Udd gjorde en video till Ludwig Bell:



Han spelar på Landet ikväll. Läs om allt HÄR.


Den stora musikvideokampen med andra ord!
Vilken är bäst? Vilken kille som sjunger på svenska är bäst? Vart ska ni gå?

Jerry Boman