9 dagar

Klockan är kvart i elva och jag sitter på tunnelbanan ut mot Stadion. Är på väg att hämta en hyrbuss som ska ta mig och sex andra personer till Emmaboda. Jag har knappt sovit något alls, satt uppe och fixade med en tillfällig Emmabodablogg och planerade Indiedagis. Ändå är jag piggare än någonsin när jag tillslut kör bilen mot Söder. Hämtar upp folk och där någonstans börjar en av de bästa veckorna jag någonsin haft! Alltså, jag har inte som ni märkt skrivit så mycket här, det har helt enkelt hänt för mycket saker! För mycket bra saker. Verkligheten spelar alltid ut overkligheten som jag sysslar med här.

Emmabodafestivalen var den bästa någonsin. Inte visste jag att man kunde få sådan kickstart i livet när man är över 35! Jag åkte med en hel hög okända människor som jag nu känner och är så otroligt glad för det. Underbara är ni allihopa! Att Indiedagis skulle bli en sådan succé tänkte jag inte, men alla som spelade var helt fantastiska. Kolla videospellistan nedan:



Det kom fram okända till mig hela festivalen och tackade för bloggen, för Indiedagis och för mig. Jag blir så rörd. Rodnade. Någon sa att Indiedagis alltid hade de bästa spelningarna, de som man minns år efteråt. En annan sa att Monty på Indiedagis var den bästa spelningen han någonsin varit på. En flicka grät när Tobias Fröberg spelade.

Hittade nya idoler också, French Horn Rebellion. Så sköna snubbar och vilken underbar show de ställde till med på eftermiddagen! Det går inte alls fram på Myspace, men de här killarna gjorde min dag!

Emmabodafestivalen är numera tillbaka i mitt huvud som den bästa platsen på jorden! 2008 hade jag tröttnat, jag dömde ut den lilla festivalen som plötsligt var stor. Jag tar tillbaka allt, för nu har de fyllt kavajen och den sitter jävligt snyggt!

Dagarna som gått är helt otroliga, jag har sett Gary Olson på Södra Bar, jag har sett Mattias Björkas på samma ställe och jag fick med båda på Stockholm Boat Sessions. Bara den grejen är typ hur stor som helst! Snart kommer klippen upp…

Jag har hängt i parker, jag har vaknat i tält, jag har sett folk däcka i tält, jag har satt upp tält i bara kallingarna, jag har åkt bil i regn, jag har sett ett öda Hultsfred, jag har knäckt en öl på kafé, jag har gått på sponsfest och hatat det, jag har sett Peter Morén sjunga i mitt tält, jag har sett Allo Darlin´ på Landet, jag har varit på Cosy Den-festival, jag har snackat flugor med en finsk sångare, jag har hört en musiker ligga med min kompis, jag har sett folk i röda spandexbrallor bli tagna över Josefin Lindhs Håkan-cover, jag har spenderat pengar och jag har ätit tofu till frukost. Jag har sett Makthaverskan-Maja äta Langos, har hört Ralle förklara att han inte gilalr musik, jag har pratat med en långhårig bikerkille från Skåne, jag har fått flickor att gråta av lycka, jag har fått komplimanger, jag har varit med i Bleking läns tidning, jag har fått nyheter ang Labybugs nya skiva, jag har fått nyheter ang Cats On Fires nya skiva, jag har pratat med Peter Morén, jag har åkt buss med Gimmeindie, jag har lärt mig hur man packar lätt, jag har lärt mig hur man skiter i skogen utan papper, jag har lärt mig att öl blir kall i bil, jag har sett folk träffa folk och sedan ligga, jag har sett tält resa, jag har handlat mat i förväg, jag har sovit bättre än någonsin, jag har vaknat upp av ett leende, jag har haft torra fötter i regn, jag har kemtvättat min kavaj, jag har lyssnat på vinyl på en uteservering, jag har haft färglada kläder, jag har sett Welle:Erdballs jättesöta minihund, jag har sett finskargubbarna i artistlogen, jag har sett regnet, jag sett solen och jag har haft det så jävla bra!

Allt det här har hänt på bara 9 dagar…

Men det som är störst och finast av allt, jag har fått nya vänner. Och det är större och vackrare än allt annat.

Tillsist:

Tillsist2:




Jerry Boman