När jag får tag i en av Göteborgs trevligaste killar, Timo Räisänen på telefon idag på eftermiddagen har han just avslutat en spelning på Chalmers. Ett nytt hus skulle invigas och det skall man ju göra med lite glad, fartig pop.
-Det var jävligt skoj faktiskt! Vi körde sex låtar och som sagt, jävligt roligt!
Ikväll är det dags för dagens andra spelning, på Liseberg. På lilla Musikpaviljongen.
Jag var där när Marit Bergman spelade tidigare i sommar och då var det akustiskt, lite lågmält sådär. Typ det som den scenen är till för. Lugnare saker.
Men det lågmälda och lugna är inte Timos grej:
-Vi kommer köra så det sprutar om det! Full sättning på bandet och det kommer rocka som fan!
- Det blir inga nya låtar men vi kommer köra en ovanlig låt. En som vi inte spelar så ofta live men som väldigt många brukar önska.
- Jag kommer inte att avslöja vilken det är för dig! Jag kan säga så mycket som att det är den gladaste låten från första skivan…
I våras släppte Timo sin andra platta, I'm indian. Han hade utvecklas. Men kvar fanns känslan för en bra poplåt, musik och text som jobbade på flera plan. Pampiga Fear no darkness, promised child fick försommarens alla dansgolvspiloter att leka studsbollar och nyss kom återhållsamt storslagna Let's kill ourselves a son ut på singel och gav oss hopp om en mjuk övergång till hösten.
Timo live och på skiva är två olika saker. I den lilla runda plastbiten ryms faktiskt inte ens hälften av hans potential, det är snyggt och bra men ibland saknar jag energin. Kanske är det bara så att just energi hittar man överskott på när han står på scen. Jag minns spelningen på Pustervik med en toksjuk Timo. Kanske inte världens bästa gig men energin fanns där, killen kan inte göra en slö spelning!
Vi börjar diskutera hur många personer det får plats framför den lilla scenen på Liseberg. 2000 hävdar Timo. Jag vet inte riktigt var de personerna ska få plats men i bakgrunden hojtar Hans Olsson, som spelar synth och är någon form av turnéledare, att det verkligen får plats 2000 personer.
Två mot en. Jag ger mig. Det blir nog trång men trevligt.
-Jag har kollat värderleksprognosen och det ser bra ut. Sommaren slutar med det här!
Det börjar bli kallt på kvällarna. Frisk, klar luft fyller lungorna.
Men är vi 2000 personer och Timo med band som sprutar pop och kärlek över oss så kan vi nog hålla kvar sommaren en stund till.
Klockan 19.00 i kväll är tiden och platsen Liseberg.
Lyssna också på Timos fantastsika fotbollsepos på svenska, Bollen måste dö! Den är så kul och så smart. Med fina Ahahaaaa-körer. Det bästa sen Fimpen.
Du hittar låten här, en bit ner. Bara där.
Tillsist:
Myspace ryktet är sant, jag blir bara "vän" med trevliga människor och folk som gör bra musik. Hårt? Javisst, men rättvist.
Så vill ni lyssna på ny, bra musik så glider ni in på min Myspace sida.
Just nu är jag helt nere i Bonnie and Clyde!
I "Liquid Escapism" möter Concretes tidiga The Knife.
Oh this town (copies)
Everyone is just the same
Less or more
They all wanna be adored
That´s what I hate them for!
Oh this town (murder)
It kills your self-respect
Boys looks like girls
And all the girls looks like whores!
Anorexic boys and jealous girls
They all wanna look like someone sick
Like it´s written by Wilde himself
Oh this town (prostitutes)
You set your taste after the reviews
The bands you love
You hated them a month ago
White lines crossed by insecurity,
draws up rules in your head to be a cliché
Like pills in a dosett
They all look the same
I wanna build a spaceship and go to outer space
Oh space I need space for my thinking
Of how much I hate this town!
Oh my mind (nuclear)
Everyone drives me nuts
Oh no
It feels like my head explodes
Boom crash pang!
Like pills in a dosett
They all look the same
I wanna build a spaceship and go to outer space
Oh space I need space for my thinking
Like stones in the desert
They all look the same
I wanna build a spaceship
And go to outer space
Oh space I need space for my thinking
Of how much I hate this town!
Bonnie and Clyde har räddat kommade helg från att bli totalt kass!
Och så är de jävligt snygga också!
Tillsist2:
Ni glömmer inte söndag, va?
Jerry Boman
Andra bloggar om: Timo Räisänen, Bonnie & Clyde, Liseberg, Göteborg, Musik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar