Ett samtal med Christer.



Det är en hel del som väntat. Bland annat jag.
Förra skivan, som kom ut i början av 2004, spelades överallt. Vi vande oss vid supersynthpoplåtar som duetten med Nina Natri ”New Baby Boom”, ”Casanova Fall” och så den smart/roliga Morrissey-covern ”We hate it when our friends become successful” där allas vår Håkan ylade ikapp med synthtrummorna.

Nu har det gått ett år sen senaste framträdandet och Universal Poplab har svält. Förutom Christer Lundberg och Paul Lachenardière (som är med i mina favoriter DaPony Bros) så har Hans Olsson kommit med i bandet. Det är han ni sett dansa så fint bakom en synth när Timo spelar.

- Hans är den felande länken, han är en skiljedommare. Jag och Paul har rätt olika åsikter om vad som är rätt. Då är det skönt att ha med Hans, som med sin erfarenhet och öra för musik kan reda ut det hela.

- Det är ju inte så att vi alltid följer vad han säger, ibland börjar vi bråka men det är bättre att bråka på tre än på två! (skratt)


Jag har ringt upp Christer. Det är han som har ett eget radioprogram, och som alltid beskrivs som världens trevligaste snubbe.
Jag gillar inte när man skall skriva in ett skratt inom parenteser. Men här är det verkligen tvunget.
För Christer är verkligen trevlig när vi pratar på telefon. Skrattar ofta. Man känner sig bekväm.

Christer skriver låtarna och sjunger i Universal Poplab. Ibland får man känslan av att det är hans band, hans barndomsdröm. Men det är samarbetet mellan de numera tre killarna, som gör det hela magiskt.

- Istället för att att vara två små öar som jag och Paul var, så är vi nu som en enda stor gubbfamilj med Hans. (skratt)

Under det år som gått sedan vi såg dem sist har det hänt mer saker än Hans. Bandet har blivigt med studio.
I ett liten hörn av legendariska Nacksvingstudion har de tre tryckt in sig, mitt emellan vissångare och hårdrockare.

- När man säger att man har en studio så låter det som man har något väldigt fräckt och stort. Det har inte vi men vi har det vi behöver och det är väldigt skönt.

Det är där, i det lilla hörnet i den gamla proggstudion, som den nya skivan och singeln fixats ihop. Första låten ut är ”I could say I'm sorry” och som vanlig i UP världen bjuds vi på hittig underbar synhpop och texter om…kärlek.

- Det är ju världens bredaste ämne, man kan ju skriva om så många olika aspekter av kärlek. Det är inget man tröttnar på.

- Men faktiskt är det så att B-spåret på singeln, Vampire in you, är en vegankampsång.


En vegankampsång, Christer?

- Jag har de senaste tio åren försökt skriva en låt som sammanfattar hur jag ser på det här med köttätande. Det har ju varit lite svårt i UP eftersom Paul äter kött, men nu när vegetarianen Hans är med så är vi två mot en.

- Jag tänkte att man kanske inte får någon mer chans att spela in en skiva och då kan det ju vara dags att säga vad man tycker.

- Man skall spela den låten för alla!


Med på singeln finns också en instrumental version av ”I could say I'm sorry”.

- Det är en flört med den tiden då man gick på mellanstidiedisco och det alltid fanns en instrumental version som man kunde sjunga själv på. Jag tycker det är fint.

Nya fullängds skivan kommer ut någon gång i höst, allt är försenat på grund av skivbolags strul. Den här gången utan gästartister.

- Vi kände att vi ville göra allt själva den här gången. Vi tror att vi kan så pass mycket nu att vi kan göra det. (skratt)

- Förra gången var det fantastiskt att få göra en låt med Nina, hon är ju min idol och det var väldigt kul. Håkan var den perfekte mannen för just den Morrissey-låten, mitt och Håkans liv har ju gått paradellt kan man säga.


Även om det nu inte blir några samarbeten på nya skivan så drömmer Christer om en.

- Jag skulle vilja göra en duett med Mark Almond (Soft Cell), men vi får se hur det blir med det. Kanske till nästa skiva.

Vad gäller spelningar framöver så ser det rätt tunt ut, förutom den på lördag på Respekt så är det bara inbokat en till på Sticky Fingers i höst.

- Det finns en massa lösa trådar som skall fixas, så det är massa på gång. Jag hoppas till exempel att Arvikafestivalen tar sitt förnuft tillfånga och låter oss spela!

Jag kan ju inte undgå att fråga lite om fildeling också. Efter senaste dagarnas polisrazzior och efterföljande debatter, bland annat här på Musik enligt Jerry, så var jag nyfiken på hur Christer ställer sig till nedladding.

- Vi räknade ut att vi kände 1,30 i timmen på förra skivan, så det kanske inte är så bra det här med fildeling. Men allt är skivbolagens fel, hade de bara hängt med i utvecklingen så hade detta aldrig hänt. Utvecklingen går inte att stoppa.

- Tycker folk att vi är bra så kanske vi får komma och spela och då kanske man kan fixa ihop till ett veganmål där.

- Jag har drömt om att försörja mig som synthpopstjärna sen jag var 12, jag har stretat på i 20 år och nu går jag i alla fall inte back. Jag drog in 1,30 i timmen och så länge det är så kan väl folk få ladda ner. Själv vet jag inte hur man gör, så jag har lite respekt för de som vet hur det där tekniska fungerar.

- De som gillar oss kanske stödköper någon skiva nu när de inser att vi inte är några miljonärer.(skratt)

Innan jag låter Christer hoppa på sin spårvagn så är det en sista fråga kvar. Den som egentligen är viktigast av dem alla:

Vad skall man ha på sig på spelningen på lördag?

- Det som man själv tycker är finast… Det var väl ett väldigt tråkigt svar? (skratt)

- Jag gillar när det är blandning på folk, när alla har på sig saker de trivs i. Jag blev tillexempel överlycklig när jag såg Hubert, han med den gröna mustaschen! Så skön snubbe! Jag trodde han var en civilsnut som försökte smälta in först men han var bara en skön snubbe.

- Vi i bandet kommer nog inte att köra så mycket på den där indianmålningen vi har haft förr utan något mer stilligt. Vi får se vad det blir.

På lördag får vi svaret.

Tillsist:
Dagens roligaste kommer ändå från den stora statliga tv kanalen. Glid in på deras hemsida och leta upp deras Öppna Arkiv. Kolla sedan in det långa Carola reportage som gjordes 1983 av Annika Hagström. Hon följde med den då unga Carola under Eurovison Song Contest i München. Lyssna speciellt noga på vad alla runt omkring Carola säger.
Det är skrämmande likt vad de runt omkring artister säger nuförtiden, över tjugo år senare.

Och jag häpnar ännu över den mängd reaktioner jag fått på fildelningsinlägget !


Då ses vi på Respekt på lördag då, vänner!

Jerry Boman

------
Jag har placerat min blogg i
Göteborg
på bloggkartan.se
------

Inga kommentarer: