Diamanter på marken och därunder.

Lördagkväll och en massa att välja på i Göteborg.
Det var premiärspelning på Pustervik, en nöjestidning hade prisutdelning och så hade den där statliga radiokanalen också prisutdelning. Det var mycket glam i stan med andra ord.
Pustervik lockade en del.
Nöjestidingens prisutdelning brukar vara ryggdunkar fester a.k.a "Jerry känner sig utanför".
Radiokanalens prisutdelnings förfall stavas D-A-R-I-N. (Han fick nu inget pris vilket tyder på någon form av intelligens ändå...men bara det faktum att han var där räcker)

Alla dessa val gjorde att jag valde...Kortedala.
11:an rakt ut i den moderna förorten och Göteborgs vackraste torg.
Nu var det inte torget jag var där för, snarare det som hände under torget. Där, i en ovanligt stor replokal, hölls det smygklubb igår. Bakom rodret några vänliga själar ur "Salty Pirates".
Läste du inget om det i GP?
Stod det inte på planscher på Järntorget?
Sa aldrig tjejen det på MTVs nyheter?
Nä det gjorde nog inte det, tyvärr. Eller kanske inte tyvärr.



Hursomhelst var den första jag sprang på Lägenhetsfests-gud Mattias.
Han visade vägen. Rakt ner i källaren. Under torget.
Där var det redan en bunt med folk, bra musik i de spruckna högtalarna och väldigt billig öl. Det var också retrotema, då det var tillåtet att röka inomhus. (något som var vanligt förekommande på de fina ställena inne i stan för ett tag sedan, om ni minns) Summan av allt det blev väldigt bra a.k.a "Jerry känner sig hemma".
Som vanligt var jag förmodligen tvåsiffrigt äldre än de flesta, men hellre hänger jag under ett torg än med jämnåriga, förstenade människor på en dyr bar på 23 våningen.
Band var det också. Utah Rangers.
Thehelpmeplease-Jonas spårade Conershop och Brimful Of Asha i någon låt. Jag hittade en Franz Ferdinand trummis.
På det hela taget var det lilla bandet förbannat charmiga och lofi-popestetiken satt där den skulle. Små vackra förprogramerade blipblop slingor klämde de också in.
Jag gillade låten "Lofi-Hifi". (jag tror den kan heta något sådant). Bäst var helt klart bandets monotona låtar.
Tyvärr höll de på lite för länge. Korta ner och alla blir mer än glada.

Och bara så alla vet, jag kommer mer än gärna återvända till Kortedalas underjord.

Kvällen slutade med The Verve i Jonas lägenhet. Fick med mig en skiva hem, "Leaf blower and missing glove", som Jonas lillebror gjort.
Jag tror både du och jag kommer få höra mer av "Leaf blower and missing glove" i framtiden. Det finns på skivan alla möjligheter till att din nya älsklingsmusik kan komma norrifrån.
Väldigt spröda, sliriga låtar om tågstationer.
Något microformaterat munspel som tillfälligt mynnar ut i 68 psykadelica. "Sista färden" spökar i huvudet. Ekot från skogen.
Lillebror har likt storebror en makalös talang för de små, små melodierna.



Tillsist:
Korteldala en smällkall vinternatt är väldigt vackert. Och väldigt tyst.
Det låg diamater på snön igår och himlen var svartare än på mycket länge.

Jerry Boman