Många Boman och en bra kväll på Nada.

Ny Klubb har flyttat. Eller så har de bara expanderat. Klart är i allafall att man numera hittar dem i Stockholm också. Premiären var i fredags och platsen Sugar Bar.
För er som inte varit på Ny Klubb förut... eller först, ja klubben heter "Ny Klubb". Kommer man från Göteborg och startar en ny klubb så döper man den till...japp just det "Ny Klubb". Åk till Göteborg på semester så kommer du fatta.

Nåväl, den här klubben är inte helt som andra. För i ärlighetens namn, är vi inte snor trötta på all jävla pop som skall spelas ute hela tiden? Klubbarna byter namn men musiken är ofta den samma, det är "de senaste fyndet från Myspace" och det är "dans till Håkan klassiker" samt "den svalaste västkustpoppen" för att inte tala om "trippelmackor i form av de bästa sweindie-hitsen".
Då känns Ny Klubbs frossande i Springsteen, gammal glad 60-tals rock och allt annat som vi ler åt så jävla skönt! Ett tokbryt riktat rak in i klubbvärldens övermuterade genpool. En kniv i ryggen på ängslighetens högborg.



Nu får ni inte missförstå mig, jag är ju en av de där "de senaste fyndet på Myspace":s kronprinsar, och jag skulle aldrig sätta min fot på ett svennesvettigt Ullevi när Bruce är där. Inte en chans. Men jag älskar folk som inte bry sig ett skit. Det är skönt. Då känner jag glädje.



Nu körde inte bara Ny Klubb musik från skiva utan de hade även ett husband med diverse folk, jag är inte säker men det kan ha varit den största koncentrationen av folk med efternamnet Boman någonsin på en klubb. Jag inräknad. Men vi är inte släkt.
Det har bandet gästades av diverse, bla Mikael Carlsson (The Honeydrips/Dorotea). Han klämde i på en Agneta Fältskogs låt. (jag kände inte igen låten men det skall tydligen varit så). Vi får också höra Tom Petty dängan American Girl, kanske inte världens bästa version men det struntar jag egentligen i. Jag trivdes ändå. Lite hemmafest prylen. Nästa gång, 7 augusti, spelar fantastiska Anna von Hausswolff.
Gå dit!

Söndag:

Jag har varit på Nada en gång tidigare och jag är redan småkär i stället. Snyggt men inte flådigt och det känns som personalen är väldigt trevliga.
Tydligen är det söndagsklubb där typ hela tiden, dock var det detta sista gången på några veckor då man stänger för renovering. Men det hela är igång igen i augusti!

Jag: - Jävligt bra musik du! Jag gillade det!
Boy Johannes: - Du får bara säga så om du verkligen gillar det, jag är så trött på alla stockholmare som hela tiden säger så men inte menar det.
Jag: - Jag är alltid ärlig med vad jag tycker, säger jag inget så gillar jag det inte.

Ja, jag gillade verkligen Boy Johannes, som var sisten ut innan sommaruppehållet. Med humor och falsettsång charmade han mig ut på ängarna. Tänk er Motoboy på en flakmoped, en fultrimmad grön landsbyggdsraket på väg rakt ut i evigheten. Solen smälter sakta samman med de vajande fälten och luften är medvetet stilla. Neon i asfalt är utbytt mot harkrankar i pölarna från gårdagens svalkande regn. Gruset skvätter och du är så fri.

Det är just i sången som Boy Johannes har sin styrka, han pendlar upp och ner, det är en resa bland tonerna som han klarar perfekt.
I näst sista låten, Johnny Boy drämmer han till med, precis som han säger "nu blir det rockopera". Det är överbra och väldigt roligt! Det är ett skämt samtidigt som det är blodigt allvar. Precis som all bra musik. Tack för att jag fick le! Tack.

Boy Johannes, jag tycker du var väldigt bra! Ännu har inte den falskhet du upplevt bland stockholmarna smittat mig i allafall.

Tillsist:
Jag lyssnar sönder Raketen!

Tillsist2:
På onsdag spelar Museum of Bellas Artes på Bonden bar. Det är bra!

Jerry Boman

Nu missade ni nått!

Jaja, som någon påpekade, det kanske inte har varit värmerekord i Stockholm. Men nog fan har det känts så, miss or mister Påpeka-allt!
Och det är just värmen som ställer till det för Ram Di Dam. Inte så att de själva lider, de gör en helt fenomenal spelning, utan det faktum att nästa inte en kotte hittar in på Strand eftersom det är svalare ute än inne. Riktigt tråkigt! Hey, publik, kunde ni inte ens avvara 20 minuter i bastun för att faktiskt få lyssna på det här överjordiskt bra bandet?



När Karl Sundström börjar sjunga får jag faktiskt ärligt säga att jag tror det är singback. Det är för jävla bra helt enkelt! Han står där rakt upp och ner och utan att knappt ta i levererar han den raspigaste, mest knarkskadade poprösten du hört. Nu säger jag inte att rösten kommit till av knark eller annat, absolut inte. Men det ligger en stor uppgivenhet i rösten, som om stora delar av verkligheten vilar på Karls axlar. Han står där och tar på sig våra synder. Oj nej nu kan jag dra till med hur det här kommer rädda oss och hel den grejen... Jag tror dock att scenen kommer rädda Ram Di Dam. Det är undergångspop utan masker, utan spel. Som samtidigt visar att levnadssätt inte tvunget behöver kopplas till musiken.



Nu är det inte bara rösten som gör Ram Di Dam storslagna, bandet är roliga att se på. De ger mycket av sig själva även den här heta natten med lite folk i publiken. Det är kanske inte på liv och död, men de kämpar hårt för att nå sina mål och det kan man som publik bara tacka för. Det är kniven på stupen, ingen reträtt. Ram Di Dam kör i hundra kilometer rakt in i återvändgränden. De skriver inte helt enkla låtar, det är finsnickeri och roligt då att de ror hem varenda vändning!

Sen är det ett genidrag med Kylie Minogue-covern I Believe in You... som BÖRJAR spelningen! Stor underhållning och mer sånt tack!
Jag har sagt det förr, det är för få briljanta covers från små band. Kom igen, jag vet att ni vill!

Och så här såg det ut:






Jerry Boman

Nästan, nästan, nästan.

Stockholm upplever nu de varmaste dagarna sedan... ever! Bara jag andas blir det svett runt munnen.
Skönt då att Strand finns med närhet till vattnet. Igår var det premiär för Coles Corner... eller ja, de har ju varit på Pet Soundsbar förut men nu har de kommit upp i ljuset. Sandra Bergman & Erik Dellgren känner ni ingen från Send in the clowns på Debaser Medis.

Det var egentligen meningen att fina Sherman skulle spelat, men det blev inställt. Inhoppare i sista minuten blev istället Panter.
Vi tar det så här på vollybolly, jag orkar knappt tänka:

Panter är väldigt nära att sätta de finaste sommarlåtarna du kan tänka dig. Lata dagar vid vattnet med en sliten bandare, kalla öl i en hink med vänner. Men det är bara nära, för precis samma sak som har hänt med Shout Out Louds så verkar de här fem gentlemännen börjat tänka för mycket. Haft lite för mysigt i replokalen. Färgen flödar, motivet suddas likt en nymålad tavla i regn. De sitter inne på en massa goa grejjer, det hör man. Fast på ett väldigt effektiv sätt döljer de det. Det handlar om att våga tro på sin idé, att skala av. Alla behöver inte spela hela tiden.

Men vem vet, det här kommer förmodligen en massa personer gilla. Frågan är bara om någon kommer minnas det när de hört det. Jag hittar inget att hänga upp min upplevelse på. Vad skall jag vissla till?

Vad som bjuds på Coles Corner resten av sommaren hittar du här.

Tillsist:
Ikväll blir det Strand igen, Ram Di Dam spelar och allt är gratis. (om man tänker att Allt är inträdet...) Man bör nog vara där i tid, RDR spelar tydligen tidigt. 21 öppnar det hela.

Imorgon fredag blir det stor premiär för Ny klubb på Sugar Bar (karta). Ett husband kommer tolka sina favvolåtar! Låter som en grym grej! Ny klubb känner ni igen från GBG, det är mycket gubbrock och oldies som ljuder. Man kan ju ana att de flyttade efter mig... Nä men ärligt, jag har börjat gilla det Ny klubb gör, alla andra spelar ju fan ändå samma jävla indiehits överallt. Då är det skönt att någon kan dra i väg en av världens bästa låtar, "Fun, Fun, Fun med Beach Boys", bara sådär från höften!

And shell have fun fun fun til her daddy takes the t-bird away

Från 21 gäller där oxå och hela vägen fram till 03.

Tillsist2:
Skriv upp söndagen den 9 augusti i kalendern. Då kommer du som bor i Stockholm vara upptagen. Mer info om tid och plats kommer.

Tillsist3:
Bjuder på ett riktigt fint band som jag fick reda på idag: Raketen! Nick som du känner igen från Everyday Sensations och Den stora sömnen har fått till en riktig fin liten sommarlåt. Passar perfekt heta nätter.
Visste väl att det fanns folk som kunde göra goa grejer i Stockholm också!

Jerry Boman

Låt inget tysta er!

"Den 1 juli 2009 förbjuds gatumusik i Göteborg. Helt akustisk musik kommer vara tillåten på vissa tider och på platser utanför centrum, i övrigt ska gatumusik helt förbjudas."

Det här tycker vi på The Tram Sessions är helt idiotiskt! En av anledningarna till varför vi låter band spela på spårvagnen är för att visa på den glädje som musik i det offentliga rummet faktiskt sprider. Vi ser bara leenden när vi gör våra inspelningar, människors vardag bryts och det är tack vare musiken.

Alla ni som följer oss kanske har sett att musiken på The Tram Sessions spänner över fler genres. Alla kanske inte gillar allt, men att som i den lag som nu träder i kraft, bestämma vilken musik som är "okej" kan vi aldrig vara bra. Varje individ har rätt till sin smak, alla har olika och det är det som gör livet så roligt att leva.

The Tram Sessions skriver under namninsamlingen och hoppas att den här förordningen rivs upp innan den har förstört det goda musikklimat som är Göteborg. Vi uppmanar samtidigt alla de fantastiska artister och band som hittills spelat på vagnen att gå ut på gatorna och spela av hjärtats lust! Låt inte någon stoppa er! Och till publiken där ute säger vi: Stöd de artisterna du tycker är bra och låt de andra bara få vara.

Att få spela musik i det offentliga rummet, som faktiskt tillhör oss alla, är en mänsklig rättighet.

Hälsningar
The Tram Team
Anna Flytström och Jerry Boman

PS Jag tycker att alla band som jag någonsin skivigt om skall gå ut och spela på gatorna! Nu! DS

Makt!

Så jävla bra att alla superlativ tog slut förra gången!

Jerry Boman

En annan dag i solen.

Dag två.



Feldt
Jag har sagt det för: "Feldt tar det osociala i spelandet och ställer ut det på trottoaren, tar binäriteten och gör den folklig". Live blir detta extra tydligt, sällan har jag sett ett så glatt band! Redan under ljudkollen blir de kompisar med ljudtekniker. Värt bragdguld! När de sedan börjar på riktigt känns det som vi alla är polare och hej-å-tjäna-hallå med varandra. Idel leenden sprider sig i Emmaboda. Det är charmig pop med bra inslag av analogsynthiga kryddor. Märkligt att de får spela först, de hade platsat perfekt senare på natten.



CK
Okej så här är det, först gillade jag honom inte alls. Eller alltså hans musik. Sedan såg jag en spelning till och då hände något, jag förstod vad det var CK ville göra. Så är vi då framme vid den här kvällen på Midsommarfestivalen och så jävla skön den killen är! CK äger scenen från första stund med sin lekfulla blandning av rap och pop. Och det är kanske just inblandningen av det sista som gör att jag gillar honom mer och mer, jag hör mer pop nu än förut.
"En på miljonen" är live ett STCC lopp och de som inte hoppar till den är lam...MEN det överlag roligaste är att Britney Spears halv nya låt "If U Seek Amy" låter väldigt likt. Lite långsammare bara... CK släppte låten 2007 och Spears år 2009. Detta kan bara bevisa att CK är en värdstjärna.
Sådär, bring it on bara, jag har gjort det förbjudna, jag har ändrat åsikt.



Lissi Dancefloor Disaster
Smink är det nya stora på Sveriges bästa lilla festival. Men det är skitsamma för viktigare är vinterns bästa låt, Oh my God, låtar helt fantastiskt live! Den låten har kickat igång många regniga dagar för mig och nog fan regnar det nu oxå... LDD är indieelecro i ultrarapid, ett atomdrivet studsbolls helvete som man inte annat kan älska.
Underbara Outrun-pastischenen I´m gonna keep on driving blir ett finger i ögat på alla tjocka gubbar som tvunget skall köra bil inne i stan trots alla tal om miljöförstöring. Kanske är det bara jag som hör det där sista...
LDD är bandet som kommer få betongen att dansa, hustaken böljande i solvarma synkrona robot walks och det är LDD som kommer få dig att sluta med droger. För vem fan behöver det när det svänger utav helvete ändå?



CITY
Björn och Tjompa känner man igen, en del SMK och en del The High Fives. Vad man dock inte känner igen är musiken, för där de flesta slarvar bort sin talang på skoj/skämt så tar CITY livet på allvar. Det är är skönt. Jag vill ha allvar på förkvällen, någon som berättar saker på riktigt och som vågar öppna sig. Natten kan ägnas åt larverier, men nu är det pop om viktiga saker.
Det är strålade bra! Jag sitter i mitt tält och vet inte riktigt vart jag skall ta vägen, nu får det vara nog! Här kommer ytterligare ett band som gör livet värt att leva 2009, med plingplong-sånger, barnramsa-liknade texter om det stora i att vara människa.
Väldigt avslappnat framträdande, två mickar och en liten mp3 runt halsen. Klass på den!



Trasig
Jag är trött på Justice. Jag är trött på Justice. Jag är trött på Justice.
Men de hade ju i allafall entusiasmen kvar. Men känns inte "veva-med-armarna-i-linne" lite... gjort?

Det var ungefär det jag upplevde på Midsommarfestivalen. Det är en väldigt fin festival, som jag hoppas växer och frodas i många år till! Egentligen är det ju perfekt, midsommar och musik. Men den stora fördelen är att den här festivalen fortsätter på det smakfulla spår som Emmabodafestivalen i år avvikit från. Jag yrar inte om att det bara skall vara pop i Emmaboda, men den "stora" festivalen och jag har i år väldigt olika smak. Bra då att den "lilla" festivalen plockar upp tråden och bjuder mig på det bästa nya från Sverige! Tack!

Jerry Boman