En annan dag i solen.



Dag två.



Feldt
Jag har sagt det för: "Feldt tar det osociala i spelandet och ställer ut det på trottoaren, tar binäriteten och gör den folklig". Live blir detta extra tydligt, sällan har jag sett ett så glatt band! Redan under ljudkollen blir de kompisar med ljudtekniker. Värt bragdguld! När de sedan börjar på riktigt känns det som vi alla är polare och hej-å-tjäna-hallå med varandra. Idel leenden sprider sig i Emmaboda. Det är charmig pop med bra inslag av analogsynthiga kryddor. Märkligt att de får spela först, de hade platsat perfekt senare på natten.



CK
Okej så här är det, först gillade jag honom inte alls. Eller alltså hans musik. Sedan såg jag en spelning till och då hände något, jag förstod vad det var CK ville göra. Så är vi då framme vid den här kvällen på Midsommarfestivalen och så jävla skön den killen är! CK äger scenen från första stund med sin lekfulla blandning av rap och pop. Och det är kanske just inblandningen av det sista som gör att jag gillar honom mer och mer, jag hör mer pop nu än förut.
"En på miljonen" är live ett STCC lopp och de som inte hoppar till den är lam...MEN det överlag roligaste är att Britney Spears halv nya låt "If U Seek Amy" låter väldigt likt. Lite långsammare bara... CK släppte låten 2007 och Spears år 2009. Detta kan bara bevisa att CK är en värdstjärna.
Sådär, bring it on bara, jag har gjort det förbjudna, jag har ändrat åsikt.



Lissi Dancefloor Disaster
Smink är det nya stora på Sveriges bästa lilla festival. Men det är skitsamma för viktigare är vinterns bästa låt, Oh my God, låtar helt fantastiskt live! Den låten har kickat igång många regniga dagar för mig och nog fan regnar det nu oxå... LDD är indieelecro i ultrarapid, ett atomdrivet studsbolls helvete som man inte annat kan älska.
Underbara Outrun-pastischenen I´m gonna keep on driving blir ett finger i ögat på alla tjocka gubbar som tvunget skall köra bil inne i stan trots alla tal om miljöförstöring. Kanske är det bara jag som hör det där sista...
LDD är bandet som kommer få betongen att dansa, hustaken böljande i solvarma synkrona robot walks och det är LDD som kommer få dig att sluta med droger. För vem fan behöver det när det svänger utav helvete ändå?



CITY

Björn och Tjompa känner man igen, en del SMK och en del The High Fives. Vad man dock inte känner igen är musiken, för där de flesta slarvar bort sin talang på skoj/skämt så tar CITY livet på allvar. Det är är skönt. Jag vill ha allvar på förkvällen, någon som berättar saker på riktigt och som vågar öppna sig. Natten kan ägnas åt larverier, men nu är det pop om viktiga saker.
Det är strålade bra! Jag sitter i mitt tält och vet inte riktigt vart jag skall ta vägen, nu får det vara nog! Här kommer ytterligare ett band som gör livet värt att leva 2009, med plingplong-sånger, barnramsa-liknade texter om det stora i att vara människa.
Väldigt avslappnat framträdande, två mickar och en liten mp3 runt halsen. Klass på den!



Trasig
Jag är trött på Justice. Jag är trött på Justice. Jag är trött på Justice.
Men de hade ju i allafall entusiasmen kvar. Men känns inte "veva-med-armarna-i-linne" lite... gjort?

Det var ungefär det jag upplevde på Midsommarfestivalen. Det är en väldigt fin festival, som jag hoppas växer och frodas i många år till! Egentligen är det ju perfekt, midsommar och musik. Men den stora fördelen är att den här festivalen fortsätter på det smakfulla spår som Emmabodafestivalen i år avvikit från. Jag yrar inte om att det bara skall vara pop i Emmaboda, men den "stora" festivalen och jag har i år väldigt olika smak. Bra då att den "lilla" festivalen plockar upp tråden och bjuder mig på det bästa nya från Sverige! Tack!

Jerry Boman

Inga kommentarer: