Fysiskt krävande under glaskronorna.

1 kommentarer



På något sätt tänkte jag att det var lite synd om Joel Alme. Han höll på med hockey när kompisarna spelade i BBQ, släppte skivor och höll på. Samtidigt som Alme stod mur för stenhårda puckar. Det något sorgligt över det, att han bara en dag bytte intresse. Sorgligt med meningen vackert. För precis som döden kan te sig vacker och romantisk kan andra livsavgörande händelser göra samma. Ut rämnar storhet och en stark känsla egensinnlighet. Att man vågade stå för sig själv.

Joel Alme gör musik att gråta till, att gräva runt med i sitt inre. Varenda liten beröring på stråkarna är pianosträngen runt halsen. Du måste berätta det du har att säga. Nu. Ut vinglar ord så vackra att Stadsteaterns foajé håller andan. Joel själv påpekar lite vackert att nu får vi allt hjälpa till och skapa stämning, men vem vill bygga en lokal med gråtande människor? Om allsången varit det minsta starkare hade vi varit fler som packat ihop där under de avlånga glaskronorna. Det lila ljuset hade använt våra blöta kinder likt spegelbollar och kastat ut våra känslor mot Götaplatsen. Posidon hade träffats av reflexer från många människors vackra tårar. Varenda raggare utanför hade kunnat se oss.

Vi är inte beredda att ta den risken. Det räcker att vi får vara i samma rum som dig Joel, att vi får höra dig högljutt viska fram de finaste ömhetsbetygelser som vi hört.






En sak måste du lova mig Joel, skriv aldrig en låt direkt till en specifik person. Den personen skulle inte ha en chans. Ingen skulle någonsin kunna säga de vackra sakerna, hur sorgliga de än må vara, lika vackert som du.

Efter den härdsmältan gick jag skakande ner för Avenyn, mot Ritz och Indianen. Det var trevligt men jag var på tok för trött och mentalt påverkad för att hålla ut någon längre stund. Jag var verkligen fysiskt utmattad av Joel Almes konsert. Möjligtvis av fredagens händelser också, men sånt brukar gå över. Minnet av den där kvällen i lila ljus, i foajén kommer dock göra mig skakig länge.

Tillsist:
De närmaste dagarna kan precis VAD som helst hända. Allt i från total våreufori med fjärilssafari till mörkaste smålandsskog i regn och minusgradshalka. Ses på andra sidan.

Tillsist2:


Vilken underbar idé! Kan bli hur kul som helst!

Jerry Boman

Energifältet och jag.

2 kommentarer



Kvällen kunde slutat i katastrof. Jag skulle ta en kort kort sovpaus, glömde ställa klockan och sov i några timmar. Vaknade helt snurrig och trodde för en sekund att det var lördag morgon. Största ångesten den här veckan!
Nu blev dock kvällen tvärt emot katastrof, det blev en av de bästa kvällarna den här sidan 00-året.

Jag har som ni vet väldigt svårt att anpassa mig efter min ålder, det kan verka patetiskt som fan och det är det säkert också, men jag vill inte stela till. Är livrädd för det. Jag blir hög på energin som finns där bra människor finns, en energi som jag inte har den blekaste om hur människor finner bland soffor,barnvagnar och "fredagsmys". Fan, fredagar skall vara en kamp! Nåväl, den här kvällen innehöll allt, bra gamla vänner, bra nya vänner, två band på toppen och en efterfest som jag kunde stå ut med. Vilken jävla tur att jag inte försov mig totalt...



Samtidigt Som är en uppviglade popmaskin. Var än de ställer sig blir golvet galet. Den här kvällen inget undantag, en kille försöker fyra gånger hoppa ner från scen, ner i publiken. Ingen fångar honom. Ändå försöker han igen. Förmodligen för att han tänker "om SS nu är så här bra i kväll så måste jag bjuda till!". Och SS är precis så bra! De spottar och fräser, rämnar mitt itu och blåser ut alla ljus. Frasses gitarrband går sönder, han sätter sig på knä och kör vidare. Aldrig ge upp, allt måste ut nu!

Samtidigt Som är idioten. Den renade känslan av att svinga sig tillbaka till apstadiet. SS är fyllan som inte tar slut, när världen är med en och rustningen faller av. Det kommer vara glömt i morgon men vem fan bryr sig. SS är nog det band som skulle passa bäst på en kryssning där baren var fri och alla nakna. Riktigt underbart blir avslutningen med Liket Levercovern "Levande Begravd". Efter mycket knuffade får vi upp Almedal-Adam på scen och han avslutar magnifikt vid micen!



Den Stora Sömnen
kan ses som Samtidigt Soms storebror. Lite smartare, lite mer beläst och lite större helt enkelt. DSS är helt enkelt kostymen, Stefan levererar samtidsanalyser med en sådan skärpa att det mesta verkar dumt och naivt i hans närhet. Det är uppriktigt obehagligt ibland. Lätt att snöa in på det svarta hos DSS, men sanningen ligger i överblicksperspektivet. Bandet har förmågan att se sig själva i sammanhanget, de sätter inte sig själva på piedestal utan hymlar inte för en sekund med sina svagheter.

Musiken har mer själ än punken, samtidigt är det pophöjningar i parti och minut. Det har också soulat till sig. (Fråga mig inte om det ordet finns, eller nu finns det!). Texterna är uppgiva, ibland dubbelironiska men aldrig att de slår knut på sig.



För er som undrar, den stora kameran mitt i klippet tillhör SVT. De följde med DSS till Göteborg för att dokumentera bandet. Det hela kommer sändas i UR en fredag någon gång. Det är humor i det: Den stora sömnen i Utbildningsradion! Skulle kunna tänka mig att betala tvlicens bara för det!

Det var länge sedan publiken var så härlig på Pustervik! Är det Jonk-effekten? Club Slacker-effekten?

Festen rullade på, det var drinkar och det var drama. Hamnade på Vallgatan, hamnade på bild, hamnade i en soffa innan jag så sakta gick hem genom stan.
Det är då man tänker på att det ändå är fint att alla de här människorna faktiskt kan ha med mig att göra. Jag som i deras ögon är lastgammal, stundtals ohyggligt osocial och jag som varje vecka ömsöm älskar deras musik ömsom hatar den. Men samtidigt är det precis så här jag vill leva. Tack för att jag får vara med på ett hörn vänner.

Jerry Boman

En spårvagn döps.

0 kommentarer



Jag skall erkänna, jag var länge tveksam till Skansros. Det hela kändes skapat. Uträknat av den onde för att vi skulle älska det. Geografiska låtar om vår stad, en gnutta västkustromantik för dig utgjuten. Här, ta en del av Morrissey kropp och dela den med dina lärjungar. Besjung hatkärleken och längtan härifrån.

Det här var 1000 år FL. Tusen år före jag såg Skansros live. Före Live. Nu är det hela en annan skola. Det beror på en enda man, Felix Andersson. Resten av bandet ser man inte så mycket av. Men Felix står där mitt i regnet och väller ut sina ord. Då blir allt så mycket bättre, för när orden blir kött och blod förstår jag att ja, vad skall denna kille annars sjunga om än sitt liv? Han kan ju gärna inte sjunga om något annat, och att han tagit smak av sin omgivning kan han inte hjälpa.

Denna Göteborgskväll föddes en stjärna, en kille som folk kommer att referera till. Det kommer att viskas på spårvagnshållplatserna på fredagskvällar att "man borde gå dit Felix går". Han kommer bli stadens stora. För efter fem sex låtar känner vi Felix och det känns som han känner oss. Förmodligen har han 1200 vänner eller mer på Facebook, förmodligen börjar det i dagarna nålas upp bilder av honom i diverse lokaliteter. Om något år skall du inte bli förvånad om vagnen kommer ner för backen från Stigbergstorget och blänkande förkunnar att den minsann heter "Felix Andersson". Sen rullar det på, snart får Felix ett eget litet vitrinskåp inne på Evertmuseet och sen blir han en stjärna i betongen på Erik Dahlbergsgatan.

Men som sagt, resten av bandet minns jag inte alls.

Jerry Boman

Framtiden är här!

2 kommentarer

Då har IndieTV haft premiär! Skansros gjorde en superspelning, och delar av den sändes live här på bloggen. Det är väldigt väldigt stort! (jag har fått rapporter om att allt funkade)

Här finns en inspelad version av sändningen
, inte så bra kvalitet men tänk på att detta sändes LIVE via en mobiltelefon!

Här ser du ett klipp som jag spelade in i slutet, lite bättre bild och ljud.


Alltså, nu är framtiden VERKLINGEN här!

Jerry Boman

Nu är det dax: IndieTV!

0 kommentarer

Ikväll händer det! Klockan 00.15 ungefär blir det direktsänding här på bloggen! För första gången någonsin: IndieTV! Direkt från Klubb Svanen på Jazzhuset med Skansros!



Så här gör du:
Se först och främst till att du har senaste flashspelaren. Ladda ner här.
När klockan börjar närma sig 00.15 så kan du behöva trycka på uppdatera i webbläsaren för att det hela skall dra igång. Du behöver också trycka på den stora playknappen.
Om bilden skulle "frysa", prova även då att trycka uppdatera.
Det här kommer bli grymt!
Det blir två låtar med Skansros. Håll till godo!
(om du gillar Skansros så tycker jag du glider in på Itunes eller Klicktrak och köper skivan. Inte jävla ful laddade!)

Om det inte funkar i spelaren KLICKA HÄR! (så kommer du till en annan sidan där spelaren finns)

Om inget annat funkar så kommer klippet upp här strax efter jag spelat in det:



Jerry Boman

Indietv!

2 kommentarer


På torsdag kommer en helt unik händelse att äga rum här på bloggen. Cirka klockan 00.15 kommer jag sända live från Jazzhuset och klubb Svanen. Skansros kommer bjuda på två låtar.
Ja, du läser rätt, det är en livesändning! Den första livesändningen någonsin från en liten popkonsert! Indietven är född! Hurra!
Så du som inte har möjlighet att vara med oss på Svanen kan alltså kolla in hur det hela går till, i direktsändning!

Sammanfattning:
Skansros live från Svanen
Ca 00.15 på Torsdag

Magiskt!

Tillsist:
På fredag går du till Pustervik, Den stora sömnen och Samtidigt Som spelar. Galet bra!
På lördag väljer du mellan Dapony Bros på Sticky eller Joel Alme i foajén på Stadsteatern.
Nu vet du.
Tillsist2:
Tack för att jag i allafall fick höra lite Glasvegas via telefon igår. Det var väldigt vackert...

Jerry Boman