En superkväll på Bonjorfesten igår! Fyra helt underbara band!
Till att börja med lägger jag upp Pats som spelar "Kyss Mig Igen":
Ipod repeat here I come!
Mer filmer och ord kommer senare...
Jerry Boman
Musik på hallmattan
Ibland dimper det ner skivor på mitt hallgolv. Det är ju roligt att folk skickar skivor till mig, även om jag inte alltid förstår varför... Vad skall jag göra med dem? Är det en muta? Skall jag lyssna på dem? (det borde ju vara målet). Men sen då?
Men men jag gör det ni förmodligen vill, jag tycker till och nämner de här skivorna. Så här kommer första avsnittet i "Musik på hallmattan".
Björn Kleinhenz - Quietly happy deep inside (singel)
Ett liten liten miniskiva som innehåller en... jag vill inte säga det ordet men den är fan mysig. Återhållna toner och trumpeter, en låt som en soluppgång i april. Frisk luft. Vackert, inte stillsamt inte hoppigt. Väldig sväng! Det här vill jag höra live!
Glockenspiel - Until the birds start singing (promotion skiva)
Det är väldigt ambitiöst att ge sig på en att göra en skiva som verkligen är "en skiva", alltså en skiva som bygger på att man hör hela härligheten från start till mål. Inget shufflande eller annat random play. Men visst, det funkar! Jag lyssnar så gärna på hela den här skivan, den är ljus och härlig. Om vitt hade ett ljud lät det ungefär såhär. Kanske är det just glockenspiel:et som gör det? Nåväl, melodierna sitter där de ska, och det är härliga vändningar. Bäst är "Light years in the dark", en riktigt svinbra låt! Den tänker iallafall jag köra på repeat, vad bandet än säger... 2008 är Glockenspiels år!
Sebastian Fors & The Ones That Got Away (promotion skiva)
Nä, det här var inte speciellt roligt. Det låter gjort med vänster hand, viljan att sjunga "råcken´n´roll bääänd" är större än viljan att göra något eget. Tråkig sunkpubsrock som man hört tusen gånger förr. Torr. Möjligtvis kan jag gilla den tattiga produktionen bara för att den är rolig...eller nä.
David Andréas - Honesty (skiva)
Alltså, bilden som möter en på insidan av skivomslaget är en orgie i klichéer: Ensam snubbe sitter i t-tröja och jeans. Converseskorna är slitna och han har en tandpetare i munnen. Framför honom ligger en elgitarr...
Men nu var det ju inte bilden jag är här för utan musiken. Här möter vi en kille som gör sitt jobb men ändå inte når riktigt ända fram, det är Springsteen på tapeten och där går det lite snett. Jag blir inte övertygad av Davids ord. Det låter mest sökt. Jag vill ju inte jämföra, men detta är en urvattnad Moneybrother. Utan känslorna.
Var är engagemanget? Den där känslan av att vilja ta över hela världen, eller iallfall berätta att det inte kommer hända?
En klockren "köpa-på-Statoil-skiva-när-man-är-påväg-och-känner-sig-hög-på-livet-för-att-man-just-köpt-en-ny-fet-bilstereo" är det. För dem som köper sina skivor där och går igång på dubbla slutsteg i baksätet...
Bästa skivan någonsin på hallmattan är ändå Island on the living. En brun skiva sent en natt. Ingen avsändare, inget kuvert. Jag gick länge runt och undrade vad bandet hette, vilka de var och var de kom ifrån... Det var roligt gjort och väldigt bra musik!
Tillsist:
Kanske bara jag som skrattar högt när jag ser denna på Masthugget.
"Befriande andlighet i en förvirrad tid"... Jodu! Man blir ju toknyfiken på vad "Brommadialogen" är! "Brommamamma" har man ju hört talas om, kan det vara något med det?
Jerry Boman
Taggar:
Göteborg,
Musik,
Musik på hallmattan
Timo i tv och analog bildvisning
I Nyhetsmorgon Göteborg Väst idag på morgonen gick ett reportage om Timo Räisänen med anledning av att han i morgon fredag spelar på Konserthuset. Jag åkte dit med min kamera och träffade en mäkta stolt popkille. Timo är sjukligt trevlig!
Kolla in här nedan:
När ni tröttnat på den här bloggen kan ni sticka iväg till Timos egen blogg. Den har en något märklig adress (http://blogg.aftonbladet.se/22991/) men det skall bli kul att läsa, Timo är en rolig kille!
Sen var det dax för lite helgtips, med lite analog bildvisning:
Jerry Boman
Kolla in här nedan:
När ni tröttnat på den här bloggen kan ni sticka iväg till Timos egen blogg. Den har en något märklig adress (http://blogg.aftonbladet.se/22991/) men det skall bli kul att läsa, Timo är en rolig kille!
Sen var det dax för lite helgtips, med lite analog bildvisning:
Jerry Boman
Taggar:
Göteborg,
Musik,
Timo Räisänen
Timo, Pats och en massa annat bra
På torsdag morgon ser ni en lååååååång intervju med Timo Räisänen i Nyhetsmorgon Göteborg Väst. Jag träffade honom när han repade med Göteborgs Symfonikerna härom dagen, på fredag skall Timo spela på Konserthuset med just symfonikerna... Om det blir ännu bättre än det jag hörde på repet kommer det bli överjävligt bra! Mäktigt!
Ikväll, onsdag, har Vapnet släppkalas på Uppåt Framåt. Jag biter ihop och går till UF... men det är bara för att det är Vapnet! Inte annars!
På fredag tar du dig till Gamle Stan och lyssnar på Pats. Så nu vet du vad du skall göra. Bonnie&Clyde spelar också... och där stöter vi på något roligt, för just Bonnie&Clyde spelar på Minten på Pustervik på torsdag. Det vill säga: De spelar två dagar i rad. Märkligt...
Hela lineupen är i allafall följande på fredag: Bonnie&Clyde, ByeByeBicycle, Pats & RamDiDam! Galet bra hela bunten, vilken kväll!
Pats är jag helt övertygad om kommer bli helt fantastiskt, deras nya "Kyss mig igen" är bland det bästa dina öron kan få just nu! Uppåt men ändå nattsvart. En obehaglig känsla mitt i det glada...
B&C är ju alltid popbra, BBB har bästa svänget i stan och RamDiDam har gjort superlåten Sex, Drugs and Frisbegolf.
Så här såg det ut när Pats, representerade av Partick och Maria, besökte mig i studion.
Men som sagt, imorgon kollar du på TV4 09:15.
Jerry Boman
Taggar:
Bonnie and Clyde,
Bye Bye Bicycle,
Götebrg,
Musik,
Pats,
RamDiDam,
Timo Räisänen
Klubb Sandviken 2.0
Klubb Sandviken hade igår sin andra kväll på Kontiki. Trevlig stämning, bra musik och ja allt det där som gör en kväll fin. Pauline och Lisa spelade tokbra musik (om jag spelade lika bra musik får någon annan avgöra...).
Men framför allt gjorde Tildeh Hjelm ett fantastiskt framträdande. Även personer som annars kan vara svårflörtade föll för Tildehs avskalde men närvarande röst och för hennes noga utvalda toner från gitarren/ukulelen. De var bara att hänga in jackan, för Hjelm kommer förmodligen bli mycket mer än det här. Det är märkligt, hon spelar knappt på vare sig gitarren eller ukulelen, det är bara några enstaka toner ibland. Men ändå fylls rummet av musik. Märkligt och magiskt vackert.
Här kommer lite bilder:
Erik kollar ljud och Tildeh spelar samma låt om och om igen.
Pauline maximerar spellistan.
Lisa spelar bästa musiken...hela tiden.
Tildeh spelar oss in i mörkret.
Klubb Populär-Anders körde förfest på Klubb Sandviken.
Klubb Saturn-Henrik och Wonderland-Sebastian satt som två hundvalpar i fönstret.
Djup koncentration i båset.
En lång och en kort.
Dans på något sätt.
Häng vid långt bord.
Vissa skall ju alltid...
Andra betydande saker som hände under kvällen var min 30 minuter långa hyllning till en av Sveriges bästa gitarrister någonsin: Anders Göthberg i Broder Daniel.
Förra lördagen valde Anders att avsluta sitt liv och han är saknad av hela musiksverige. Hans gitarrspel satte ljud Henriks texter och det var bland annat hans gitarrintron/gitarrslingor/Ebowspel som gjorde Broder Daniel till något unik.
Det var många tankar som flög genom min hjärna under de där 30 minuterna. Jag mindes BD konserter, jag kom ihåg fester och framför allt kände jag en enorm saknad. Jag hade nog inte riktigt tagit in att han faktiskt är borta.
Tyvärr fick jag höra att några människor gick under den här halvtimmen, för att "det spelades för mycket Broder Daniel". Ja, det kan man ju tycka, men just den här kvällen hade jag egentligen kunnat fylla flera timmar med Broder Daniel musik...
Vila i frid Anders. Just nu går mycket kärlek och värme till din familj.
Skönt att ha någon att prata med i baren som kunde förstå att man kan känna saknad för någon man inte kände privat. Tack.
(för er som undrar: Det var om Anders jag skrev här i bloggen på onsdagen, jag ville inte hänga ut någon med hänsyn till hans familj.)
Nästa Klubb Sandviken blir den 24 maj.
Tillsist:
Klubb Sandviken vill be om ursäkt för det ibland väldigt tattiga mixadet. Vi vill på inget sätt skylla i från oss men sanningen är den att pryttlarna i DJ båset den här kvällen inte var med oss: först började en cdspelare hacka, sen började mixern läcka ljud och sist men inte minst började slutsteget klippa bort musik som innehöll för mycket bas... Svårt att spela 2000-tals musik på saker från 1800-talet...
Jerry Boman
Men framför allt gjorde Tildeh Hjelm ett fantastiskt framträdande. Även personer som annars kan vara svårflörtade föll för Tildehs avskalde men närvarande röst och för hennes noga utvalda toner från gitarren/ukulelen. De var bara att hänga in jackan, för Hjelm kommer förmodligen bli mycket mer än det här. Det är märkligt, hon spelar knappt på vare sig gitarren eller ukulelen, det är bara några enstaka toner ibland. Men ändå fylls rummet av musik. Märkligt och magiskt vackert.
Här kommer lite bilder:
Erik kollar ljud och Tildeh spelar samma låt om och om igen.
Pauline maximerar spellistan.
Lisa spelar bästa musiken...hela tiden.
Tildeh spelar oss in i mörkret.
Klubb Populär-Anders körde förfest på Klubb Sandviken.
Klubb Saturn-Henrik och Wonderland-Sebastian satt som två hundvalpar i fönstret.
Djup koncentration i båset.
En lång och en kort.
Dans på något sätt.
Häng vid långt bord.
Vissa skall ju alltid...
Andra betydande saker som hände under kvällen var min 30 minuter långa hyllning till en av Sveriges bästa gitarrister någonsin: Anders Göthberg i Broder Daniel.
Förra lördagen valde Anders att avsluta sitt liv och han är saknad av hela musiksverige. Hans gitarrspel satte ljud Henriks texter och det var bland annat hans gitarrintron/gitarrslingor/Ebowspel som gjorde Broder Daniel till något unik.
Det var många tankar som flög genom min hjärna under de där 30 minuterna. Jag mindes BD konserter, jag kom ihåg fester och framför allt kände jag en enorm saknad. Jag hade nog inte riktigt tagit in att han faktiskt är borta.
Tyvärr fick jag höra att några människor gick under den här halvtimmen, för att "det spelades för mycket Broder Daniel". Ja, det kan man ju tycka, men just den här kvällen hade jag egentligen kunnat fylla flera timmar med Broder Daniel musik...
Vila i frid Anders. Just nu går mycket kärlek och värme till din familj.
Skönt att ha någon att prata med i baren som kunde förstå att man kan känna saknad för någon man inte kände privat. Tack.
(för er som undrar: Det var om Anders jag skrev här i bloggen på onsdagen, jag ville inte hänga ut någon med hänsyn till hans familj.)
Nästa Klubb Sandviken blir den 24 maj.
Tillsist:
Klubb Sandviken vill be om ursäkt för det ibland väldigt tattiga mixadet. Vi vill på inget sätt skylla i från oss men sanningen är den att pryttlarna i DJ båset den här kvällen inte var med oss: först började en cdspelare hacka, sen började mixern läcka ljud och sist men inte minst började slutsteget klippa bort musik som innehöll för mycket bas... Svårt att spela 2000-tals musik på saker från 1800-talet...
Jerry Boman
Pats i Nyhetsmorgon.
Patrick Jensen och Maria von Hall från Pats hälsade på mig i studion idag, lite snack och så i slutet nya låten "Kyss mig igen" akustiskt.
Så här såg det ut:
Pats spelar ikväll, torsdag, på Svanen och nästa fredag i Gamle Stan på Underjorden.
Så här tyckte jag om Pats live i höstas.
Inte missa Klubb Sandviken på lördag! Kontikis uteservering har öppnat så be om bra väder. Jag kommer spela mycket med Broder Daniel...
Jerry Boman
Så här såg det ut:
Pats spelar ikväll, torsdag, på Svanen och nästa fredag i Gamle Stan på Underjorden.
Så här tyckte jag om Pats live i höstas.
Inte missa Klubb Sandviken på lördag! Kontikis uteservering har öppnat så be om bra väder. Jag kommer spela mycket med Broder Daniel...
Jerry Boman
Taggar:
Göteborg,
Klubb Sandviken,
Musik,
Pats
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)