Jag borde vara nöjd.

Agenten är ju alltid Agenten. Man kan alltså räkna med att det blir handklappsvänliga låtar, mycket folk och allmänt trevligt. Det vill säga att Jerry brukar vara nöjd direkt.
Men vad var det då som hände i lördags?

Ännu en ny lokal. Nu var ju inte det här något "klubb" arrangemang men ryktet går att det är i just den här lokalen som Cosy Den kan komma att resa sig ur askan. Det tror jag kommer bli helt superbra!
Bara att hålla tummarna för att det inte finns några sura paragrafryttare eller ännu surare grannar som ytterligare en gång skall försöka ta död på Göteborgs kulturliv.
Det enda som kan snurra till det i den här lokalen borde vara bristen på toaletter... Det verkar bara finnas en.

Nåväl, nu var det ju för Agent Simpel vi var där, en ny EP skulle firas och lite nya låtar skulle spelas. Utropet gick att man skulle komma i tid. Något som de flesta faktiskt gjorde.

Ah, vad tråkig nu måste jag vara lite Bad Cop. För trots att ALLA var där så väntade bandet med att spela i en evinnerlighet. Och det kan ju bara sluta på ett sätt, folk blir lite för fulla för sitt eget bästa. Alltså för fulla för att lyssna på musik. Det är något som inte blir kul för någon...

Men Agenten med band gör en bra spelning, även om ljudet inte riktigt ville sig. Vi fick höra några nya låtar och så en del gamla favoriter.
Jag, jag är nog rätt nöjd ändå, men det var inte det bästa jag hört med Kungälvs store popstjärna. Det verkade lite ofocuserat.
Men skit samma egentligen. de där låtarna han sitter inne på kan fan i mig framföras genom en sprucken saxofon och ändå vara bra! Så vad håller jag på och skriver en massa negativa saker för?
Agent Simple i en lokal nära Stigbergstorget var jättebra!

Tillsist:
Jag fick en våldsam kindpuss av den där killen som spelar trummor i det där bandet som är så bra, han som ibland spelar i det där andra bandet som är ett av Göteborgs bästa popband, han som alla flickor tycker är så snygg. Han överföll mig och gav mig en kindpuss.
Det var trevligt ändå.

Tillsist2:


Det är sött på något vis...


Jerry Boman

Ljudet av småkakor.

Min farmor bjöd alltid mig på småkakor.
Speciellt en som såg ut som ett schackbräde i miniatyr. Fyra rutor, två bruna och två gula. Det smakade choklad och vanilj.
Jag tyckte att den där kakan var så smart, att farmor var smart för att hon bakat den där kakan. Själv fattade jag inte riktigt då hur man fick till rutorna. Om det var någon form av ätbart lim mellan rutorna.
Men den där tudelade smaken i munnen sitter kvar, den rutiga småkakan är alla småkakors Gud. Själva moderskeppet, drottningen i bikupan och tuppen på stallbacken. Fast i småkakornas värld då.

När jag lyssnar på Bobby Baby, som står i fönstret på Majornas Ground Zero Café Stanna, så kommer jag att tänka på den där lilla rutiga smaksensationen.
Liknelsen är total, det är en perfekt blandning av söt och mörker.
Vanilj och choklad.
Ella Blixt och hennes tyska vän, som jag aldrig uppfattade namnet på men han hade en fin björndräkt, är så söta. Väldigt näpna. Ella bor alltså i Tyskland men är från Sverige.
De sjunger fint om snö och om att dansa. Björnen spelar tysta trummor och dockhuspiano. Det är socker upp i halsen...om det inte vore för att musiken i bland är rätt mörk. Inte svart utan mer ... brun. Det är lite nostalgiska toner som, förutom vackra, är skrämmande.



Mest av allt är det organiska ljud från alla möjliga och omöjliga håll. Men sen kommer något skrämmande och motverkar allt.
Det är väldigt bra! Sorgsenhet. Som i låten som kan heta "What does she now", där kommer mörka röster plötsligt. Tänk The Knife i par med en ung Nina Persson, som hade smak. Riktigt bra! Riktigt skrämmande.

När de sedan Ella presenterar sin enda cover med orden: "Nu kommer en låt som ett band hade en hit med för länge sedan, och nu gör jag den så jag också får en hit" och låten visar sig vara vara insomnade Le Sports "Tell No One About Tonight" är det ju bara så....smart.
Typ lika smart som när min farmor fick till de rutiga småkakorna.



Band nummer två den här kvällen är Saving blue.
Och här blir kontrasten total.
Om Bobby Baby står för något bra står SB för något...trist. De enda de fyra killarna bevisar och understöder är tesen att det borde vara mer jämlikt i alla band. Fyra snubbar borde förbjudas repa själva och försöka grotta ner sig i känslor som de inte har.
Hela halvtimmen känns som Coldplay, vilka jag avskyr, på halvfart. Då kan ni ju tänka er... Det är ingen komplimang det här.

Tillsist:
Det är underhållande med statistik!
Ta till exempel den statistik som visar hur ni, mina kära läsare, hittar hit. Vad ni söker på i tex Google för att länkas hit.

Långt upp på toplistan hittar man frasen "jens lekman + flickvän".
Om du läser det här Jens så kan du ju dra dina egna slutsatser om vad flickorna och pojkarna försöker ta reda på.
Och bara så ni vet, något "kändisskvaller" kommer den här bloggen inte innehålla.
Jag är inte intresserad och det bör inte ni vara heller.

Ännu roligare är ni tre som senaste veckan sökt på "pagefrisyrer" och hittat Musik enligt Jerry!

Sen undrar jag varför besöks antalet plötsligt blev sju gånger så stort i måndags. Ett jättekliv! Trevligt, jag hälsar er alla hjärtligt välkommna.
Hoppas ni hittar något vettigt att läsa och inte bara är ute efter Kortedalas finest.

Tillsist2:
Imorgon väntar nytt material från Agenten.

Jerry Boman

Allt på en kväll.

Oj oj alla dessa val! Alla dessa scener!
Den den här torsdagen har du/ni väldigt mycket att välja på i stan:

Smal, liten och bedårade vacker elektronisk musik med Bobby Baby på Café Stanna.

Ett av 2006 års bästa band Bonnie & Clyde på Svanen (Jazzhuset). Innan hösten är här lär B&C varit överallt och på allas läppar.

Ida Olsson får mig glad. Hon spelar på Pustervik denna torsdag. Med sig har hon Mirva som passar på att släppa en miljövänlig skiva.

Sen kan man kolla en grymt svängiga jätteorkestern Pickadoll på Sticky.

Det får räcka så. Där har du något att välja bland.
Lördag blir inte lättare...eller söndagen...

Tillsist:
Moa har släppt nya låtar! Lyssna på IAMMOA och tappa hakan av välbehag. Frankrike 2007 ligger i Malmö!
Nu ställer alla sig frågan: Vem bokar Moa till Göteborg först?
Kom igen nu!

Tillsist2:
Den som gissar rätt var bilden överst är tagen är inte dålig!

Jerry Boman

Färgen på party.

Det är ändå så att Universal Poplab är, om inte Sveriges, så Göteborgs ödmjukaste band. Christer tackar flera gånger för att vi kommit till Pustervik den här kvällen. (fast han räknat ut att det här var den fattigaste dagen på hela året) Paul ser snäll ut när han presenteras och får galet mycket applåder, och efteråt kommer Hans fram och frågar om jag VERKLIGEN tyckte de var bra.
Jag svarade att det gjorde jag. För den här kvällen var synthpopen verkligen på topp!

Om man skall ha till en bra konsert så får man som publik bjuda till lite, faktiskt inte låta bandet dra hela lasset. På nyrenoverade Pustervik igår bjussade en hel hög verkligen till och skapade den där härliga svettiga partystämningen som man kan uppleva när man dansar själv till Poplabbet i hemmets vrå. Det var riktigt skönt att vara där, förra gången på Storan var det tyvärr lite för lite folk och för stor scen.
Nu var det närvaro och Hans, Christer och Paul håller sig så där skönt på samma nivå som alla oss andra. Det är familjärt och hemtrevligt utan att tappa fokus och bli internt.

Numera har UP två skivor att ta låtar från, det blir väldigt tydligt hur olika de skivorna är. Den första står för kalaset och den andra för allvaret. Men aldrig blir det tråkigt! Det är sing-a-long och vissel vänligt hela tiden. Klart folk skall stagediva då!
Och så det faktum att nästan alla låtar har små enkla rörelser som alla kan haka på, ibland fingrar i luften ibland luftritande. Det är väldigt charmigt! Rörelserna man själv skulle vara för feg att erkänna att man faktiskt gör där hemma framför stereon...



Bäst under kvällen är en cover. Morrissys "We hate it when our friends become successful" blir i UPs kostym ett makalöst kalas som inleds med pyroteknik: Partybomber! Det kanske inte är hundra tydligt på bilden ovan men Christer delade ut små bomber innehållande serpentiner som vi sköt av precis när låten började.
Vilken början på den låten! Efter det är hela haket på fötter och försöker riva ner allt det nya!
Och alla gör sitt bästa för att fylla Hellströms körande från skivan med sina egna röster. Publik och band hjälps åt! Bättre blir det liksom inte.
Bästa egna låten var utan tvekan "I could say I'm sorry". Där snackar vi hård och smart text.

Om det finns något svart i det här färglada musikpartyt så skulle det vara att några av de nya låtarna inte riktigt har samma kalas känsla som de äldre. Där texten har blivit viktigare har dansen lite försvunnit. fast det är ju egentligen inte ett problem, jag orkar fan inte dansa en hel konsert och lite viktiga budskap har ju ingen dött av.
Äh, nu kände jag att det var onödigt att skriva så, men ja man skall ju "balansera" och vara så otroligt "objektiv" när man skriver. Men oss emellan, du kan hoppa att läsa det här sista stycket.

Hans, Christer och Paul ni är sköna snubbar, som inte alls behöver bli förvånade längre när människor går man ur huse trots att pengarna är slut!


Tillsist:


Kvällens snackis var annars färg. Är laxrosa bra eller anus?
Japp du läser rätt, en jättevägg på "nya" renoverade Pustervik är målat i just den blekta rosa/orange kullör som går under namnet laxrosa.
Jag gillar det! Samtidigt som jag gillar alla de andra färgerna, det är ärtgrönt, kärleksrött och mjukgult överallt! Jag tror att det kommer bli super med några tavlor och grejjer på väggarna. Nu är det lite kalt.
En annan sa som faktiskt är fint är att det inte blev överrenoverat. Pustervik skall vara ett finger i ögat på det ytliga Avenyn. Här känner man sig hemma och det är OK att sitta var man vill, och det är fritidsgård för vuxna känsla. Tack!

Att de äntligen flyttade scenen gjorde gott. Kanske stans bästa konsertlokal för medellstora gig? Och att man numera kan komma fram till baren samtidigt som det spelas på scen är ett jätteplus.
Jag tror det kommer bli många besök under 2007... speciellt som man numera vågar gå på toaletten utan att riskera sitt liv.

Och som alltid när The Ark är i stan, så dyker de upp på Pustervik.

Tillsist2:
Ikväll bär jag vit nylonskjorta, smal röd skinslips, myggjagare och spelar ukulele.

Jerry Boman

Popströssel för små och stora hundar.

Uppdaterat: "Det riktiga Göteborgspriset" kommer att hålla till på Stars and Bars vid Järntorget istället för långt borta...Vilket är bra!



Saker att bita i:

Ylande och med nya psalmer!
Hundarna@Sticky på torsdag. Det har tagit tid, men den som väntar...

Stans mest tredmedvetna band slår till igen!
Hemstad är alla städers hjältar. Lyssna på tjuvlyssnar spåret...

Mörkret är här!
Navid och Povel skrämmer skiten ur mig. "Skrik om du brinner" har också en väldigt fin sampling...

Dansantaste synthen på Pustervik 2.0!
Alltså... NU kommer musiken komma till sin rätt, UP i ett trångt utrymme...Pjhuuhu!

Det riktiga Göteborgspriset!
Jag röstar för priser till nästan alla...nästan alla sa ja!

Jag ångrar mig att jag inte gick till Tredje Lång.
Det är en väldigt bra skiva de har fixat, perfekt till frukost på berget.

Tillsist:
Tur att konserttorkan är över!

Jerry Boman

This is ground control to major Taste.

Folk får göra vad de vill. Det är upp till var och en att låta hur de vill, spela hur som helst och trycka på vilka knappar de vill.
Om nu alla får låta hur de vill är det också min rätt att tycka vad jag vill.

Att gå och lyssna på musik på ett galleri är ett vågspel. Man har ju ingen aning om vad man möter, det kan vara helt vanlig musik eller så kan det ju då vara lite mer "fri" musik.
I lördags var det lite mer "fri" musik på Galleri 54 i Linné...

Okej, jag börjar med att att upprepa det jag skrev ovan: Folk får göra som de vill.
Men det borde finnas någon gräns!
På Galleri 54 uppträde bland annat ett band som kallade sig Global Warming. Eller de hade inte riktigt bestämt sig för vad de hette, GW var ett av alternativen.
Jag går rakt på sak: De var kass. Rent ut sagt urdåliga.
Nä, det handlar inte om att det skulle vara "konstmusik som pop-Jerry inte förstår sig på". Jag kan iallafall höra när det går i otakt, spelas fel och skakar av nervositet. Och då menar jag inte den charmiga nervositeten.

Jag fattar faktiskt inte vad det var frågan om... De lyckades till och med förstöra en Bowie låt: Space Oddity. Det kan ju vara roligt att höra olika versioner av låter men då måste man anstränga sig lite, inte bara köra lite bongotrumma och verka arty.

Men min kompis H hävdade att hela gänget bara var ironiserande över hela begreppet "spela rätt" och gjorde allt med flit. Det vill säga spelade fel med avsikt.
Det skulle ju i och för sig varit en verkligt rolig sak, men jag tror inte det.



Två andra band uppträde också, först ut en tjej och en kille som körde lite improvisation med två gitarrer och hennes röst. En röst som var fantastisk! Tyvärr sabbade killen det lite genom att inte vara så bra på att improvisera...



Sista bandet, Virus, körde också improvisation. Här var det en massa ljud och loopar. Rätt underhållande och väldigt kreativt! Me like. Men tyvärr så höll första låten på i säkert en kvart... då tröttnar man vänner. Komprimera och fokusera så blir det kul. Trummisen var för övrigt helt grym. Har aldrig sett någon använda HELA trummsetet för att göra ljud.

Sammanfattningsvis var det ingen höjdar upplevelse. Att improvisera fram musik är en väldigt svår konst. Det må låta lätt och se ännu lättare ut men skall det bli bra krävs total lyhördhet med sina bandkollegor...

Men ölen efteråt på Wojarski smakade bra. Fast jag fattar fortfarande inte varför tjejernas toa är mycket finare än killarnas...

Tillsist:

I fredags hade JOC-Johan med fru/flickvän/sambo en liten sammankomst. Alla skulle ha med sig tre låtar från 2006 som man tyckte var bra.
Riktigt roligt! Det var längesedan jag fick höra så varierad musik! Allt från Hello Saferide via Spetsnaz till The Ambitious Orchestra (Kvällens fynd!).

Jag spelade följande:

In the Spring - Moa
I hate Morrissy - Cat Burgular
False start City - Ultra Sport

Alltså, det var ju skitsvårt att välja ut TRE låtar!

Galet trevlig kväll iallafall, och det där konceptet kommer jag att sno rakt av!

Tillsist2:
Så här slutade nyår för en man i Stockholm.
Med midsommarkrans, visselpipa och flaggan i topp!


Nu är 2007 igång!
Hoppas mannen på bilden vaknat och förstått detsamma...

Jerry Boman

Andra bloggar om: Galleri 54, Linnéstaden, Göteborg, Musik