Liveklipp: Mankind på Debaser Slussen - bara gruset är kvar

Saker som är bra brukar ofta komma klumpvis, nån får jobb, blir kär, hittar nya vänner och vinner på Keno. Samma vecka. Gitarristen Alex Ceci har haft en sådan vecka.
I måndags fyllde han år, i tisdags spenderade han sin sista natt i Borlänge och på onsdagen gjorde han succé som gitarrist på Debaser Slussen och hittade en hög nya vänner.

Den korta versionen:
Mankind på Debaser Slussen är bland det bästa jag sett. Jag är helt knäckt över deras garagesoulrock, deras maner, deras stjärnstatus efteråt. Texterna spottas fram, basen skjuter luftkanoner i mitt bröst, gitarren mejslar fram haiku-riff och bakom trummorna sitter en kille som inget annat vill än att just spela trummor.

Musikvideo: Nu blir det snuskdisco med Nordpolen

I dag kommer det visuella vykort på rad. Här är Nordpolens hälsning från landet där bara grabbar hänger, där TTA simmar i blått och kärleken blott är en ljuspunkt på horisonten. Pelle Hellström släppte snuskdiscohiten När mitt blod pumpar i dig i mitten av juni och nu är alltså videon här. Väldigt manligt och väldigt sterilt. Blir rädd. Vilket säkert är helt i sin ordning.
YOURS0187 - när mitt blod pumpar i dig - nordpolen from sincerely yours on Vimeo.

Tom Jerry Boman

Musikvideo: Jag syns i Jag ska fly tills jag hittar hem (Vånna Inget)

När Vånna Inget besökte mitt Indiedagis på Storsjöyran i Östersund och gjorde en sällsynt halvakustsik spelning så berättade jag för publiken att anledningen till varför man fixar med spelningar är för möjligheten att boka in sina idoler.
Nu svarar mina idoler, dvs Vånna Inget, med att inkludera mig i sin video!
Här är Jag ska fly tills jag hittar hem och även en ansenlig mängd av vännerna från somamrens festivaler kan man se. Underbart! Ljuva sommarminnen!



Tom Jerry Boman

NYHETER: Devotion gör dikter av spelningarna på årets Popaganda

Det är inte ofta jag skriver om andra musiksajter. Jag verkar tror att jag lever i ett helt eget universum, där ni visserligen är inbjudna men några andra som gör samma sak inte existerar. Det är såklart inte sant, jag är unik men ändå inte unik. Alla är unika.

Nu har det hänt en sak jag har längtat efter i många år, att någon en gång för alla skrotar ”konsertrecensionen”. Själv har jag, som någon med hökögon och knivigt sinne kanske märkt, alltid försökt beskriva vad som händer inom mig när jag ser en spelning. Har skapat konst av konsten. Kan låta märkvärdigt men det har varit mitt mål, för varför ska man egentligen berätta vad som har hänt, hur det var, om man inte adderar något själv? Vad är egentligen målet med ett referat från ett gig?

Musikvideo: Magnus Ekelund & Stålet gör natten i Ymer II

Minns nätterna, de långa nätterna på gränsen. När allt var upplöst, avgjort och suddigt i kanterna. Å ena sidan odödligheten, i evigheten, under hög luft var precis allt möjligt. Kanske var du kär, kanske var du kaos. 

Minns nätterna, de evighetslånga nätterna på fel sida gränsen. När allt var söndersmulat, utspritt och förevigt borta. Å andra sidan ett långt liv mot död, i evighet, där rymden tryckte ner dig i skorna. Kanske var du kaos, kanske var du kär en gång.

Jag ryser än en gång. Nu släpper  Magnus Ekelund & Stålets singel Ymer II från mästerverket Det definitiva drevet. Ymer II detta överdådiga verk om en båt, om en isbrytare ut ur nu-verkligheten och in i sen-verkligheten, om ett rop på hjälp, om längtan efter långsam trygghet. Jag ryser inifrån och ut. Och jag har gjort det förr. Till detta kommer en video...