Nyheter och fildelning.

Nu ger jag mig in i fildelningsdebatten...igen.


Från TV4 Göteborgs lokala Nyhetsmorgon 09.15 idag.

Undrar om det blir lika mycket liv som förra gången?


Ikväll: Sambassadeur på Kafe Stanna i Majorna. Finpop och kakor.

Imorgon: Hidden Cameras på Sticky. Kyrkligbögpop och allsång.


Tillsist:
Senaste, senaste nytt om Cosyden 18 november: Pipas!

Jerry Boman

11 kommentarer:

Mattias sa...

Alltså, 3:14 in börjar du snacka om att folk tappat moralen. Var är moralen hos skivbolagen och CD-kedjorna? Det är ju främst därför folk inte bryr sig om att ha någon moral själva, då de inte har ekonomiskt utrymme för någon borgerlig moral.

Du är säkert emot plankning också. Vilka är det som i första hand åker dit på vagnen? Jo, folk som inte har råd att betala för en mänsklig rättighet som att förflytta sig. Samma med snattning. Nog fan är det patetiskt med folk som snattar på NK, där är jag med dig. Men visst väljer även du att snatta toapapper hellre än att de slantarna gör att du inte har råd med en banan till Oscar, fjorton månader? Jag vet att jag drar det till sin spets, men det är du som börjar snacka moral, inte jag.

Du talar även om den lilla artisten. Denna lilla artist har vid det här laget insett att hon eller han gör bäst i att marknadsföra sig på nya sätt och dra in pengar på merchandise och spelningar i första hand. Suburban Kids With Biblical Names, Irene, My Darling You!, tror du de banden säljer tillräckligt med skivor för att klara sig på de pengarna? Tror du de överhuvudtaget hade nått din blogg om de inte tänkt nytt?

Itunes försöker åtminstone, som du påvisar. Men varför ska jag betala nio kronor för en låt i sämre kvalitet än vad jag får om jag köper skivan på en spelning (detta sätt förespråkar jag för den som vill bidra till artisterna, som då får en mycket större andel av kakan), eller 120 kronor för en skiva utan omslag? Hur stor är Anna Ternheim, hur stora är Billie The Vision?

Det här argumentet drog jag även sist frågan var uppe här hos dig, jag vet, men jag gjorde såhär: 1. Såg Don Lennon live 2001. 2. Fick bredband (och ett mångfalt utvidgat musikintresse; jag startade bland annat klubb, du vet) 2004. 3. Laddade ner förälskade mig i Don Lennons skivor under fyra år. 4. Bokar Don Lennon, som får pengar för spelningen samt pengar när jag köper hans fyra skivor. Spelningar genererar även pressbevakning vilket i sin tur genererar mer skivförsäljning och fler spelningar. Sedan är det pissliberaler utan den här typen av argument som får synas, trist.

Man måste tänka nytt. Medelålders kulturjournalister är möjligen de sista att göra detta. Vi får nog anledning att återkomma i ämnet om ytterligare tio år av nedladdning. Innan du börjat tänka i andra banor än de om Sodom och Gomorra kommer du bara upprepa plattityder medan jag fortsätter fixa spelningar åt band jag aldrig gett en krona förrän då. Swisch!

Anonym sa...

Medelålders kulturjournalister...as in jerry boman?

Jerry Boman sa...

För det första (som jag sagt innan): Det här riktar sig inte till människor som Mattias. Inte till människor som sprider musiken, som älskar musiken och som andas musiken. De människor som viker sig dubbla för att ge oss upplevelser, för att ge artisten en chans att höras och synas.

Det riktar sig till den stora massan (jag tror de är väldigt många) som ser ett musikstycke som en kuliss. De som inte känner, de som inte gråter och som inte faller ner på knä inför den perfekta poplåten.

Jag riktar mig inte till de människor som tar sig upp från den knästående positionen, skrapar ihop sina sista pengar och beger sig ner på stan. De som betalar i kassan, som dricker vatten där längst bak och som ser "sin" artist där framme på scen. Inte till de som sedan köper skivan, köper en pin och leende går hem för att leva på vatten i en vecka. Inte till de som i den stunden känner sig lyckliga för att de både har fått en upplevelse och för att de gett något litet tillbaka. (sen kan man argumentera om det alltid är pengar som är det bästa sättet att visa uppskattning...).

Ok jag skall vara ärlig, jag vet inte hur det är att leva på studentbidrag. Jag har lärt mig mitt jobb genom att jobba. Tyck vad du vill, här är jag.
Jag kan alltså omöjligt sätta mig in i den situationen som jag beskriver här ovan. Jag kan bara föreställa mig.

Vad jag däremot kan sätta mig in i är min egen och mina arbetande vänners situation.

Jag vet många "kompisar" till mig som laddar ner musik och film. Datorn är på dygnet runt.
De har en jättesamling låtar. En mastodontsamling filmer.
De brukar hävda att de inte skulle ha råd att köpa allt de där de lyssnar på. Att skivorna är för dyra.
Datorn har de samtidigt kopplat till en stereo för 20.000, och de DivX kodade filmerna går via sladd till en platt-tv för 25.000.

Ser ni ironin?

De är de människor jag vill äga ett och annat.
För någonstans verkar de inte förstå att saker man inte kan ta på har ett värde. De ser bara fysiska saker som något man betalar för.
De kommer aldrig att se artisten bakom.
Tyvärr så brukar även dessa människor inte synas så mycket ute. De lägger inte pengar i en kakburk till konsertarrangören, de köper inte skivan direkt från artisten och du kommer aldrig se den bära n pin.
Eftersom de köpt en stereo för 2o lakan så gäller det ju att utnyttja den också. Då hinner man inte ränna runt och spendera pengar på något så flyktigt som andra människor talang.

Nu är ju detta tillspetsat, det finns ju såklart en massa människor däremellan.


Jag har inte energin att anordna en klubb för att stödja de band jag tycker är bra. Jag är inte kunskapen eller den där lilla risktagande genen som gör att man vågar starta ett skivbolag.
Så jag försöker hitta egna sätt att stödja de jag gillar.
Jag betalar för mig när jag går på konsert, jag köper skivan och jag försöker köpa en pin om det finns.
Allt det där är hur jag ekonomiskt kan stödja och kanske någonstans uppmuntra bandet till nya stordåd.
Den här bloggen är ett annat exempel på hur jag försöker supporta och betala tillbaka. Utan att använda pengar.

"-Va!?! Du får ju för fan pengar från det stora-komersiella-medie-företaget för att skriva i den där nätdagboken! "

Sanningen är den att det får jag faktiskt inte alls. Under de snart två år som jag har skrivit här på nätet har jag fått betalt för att skriva sammanlagt 10 dagar.
Jag skriver här för att jag vill berätta om all den fantastiska musik som finns därute, den som aldrig når "de riktiga" spalternas yta.
Det här är mitt sätt att ge tillbaka allt de musiken och banden ger mig. Ge tillbaka till alla de människor jag älskar för det de gör.
Att berätta för hela världen hur bra Cosyden är, hur bra "Please don´t talk to me I fall in love so easily" är och hur fantastiska Irene är.
Kanske resulterar det i att någon köper en skiva, en pin eller går på en konsert. Kanske någon blir kär.

Du, där ute i stora världen som laddar ner tusentalslåtar varje månad, vad gör du för musiken du älskar?
Om du är tyst ju nu så tycker jag inte du skall ladda ner mer musik utan att betala.
Alla kan göra något.

Tillsist:
Nä, det är mycket möjligt att jag aldrig fått höra Irene, MDY och SKWBN om de inte spritt sin musik via nätet. Det är det som gör det hela så svårt.
Men en sak kan jag säga, jag har köpt alla bandens skivor.
Hoppas de vill ha mina pengar.

Kanske är jag bara en gammal kulturjournalist.

Jerry Boman

Anonym sa...

Hej Jerry!

Jag måste säga att jag mår illa när jag ser och hör dig argumentation mot fildelning.

Att jämföra fildelning med stöld luktar bara ruttet - och det är uppenbart att du matar tittarna med skivbolagens mantran.

Det handlar om ett helt nytt sätt att inhämta information - fri information. Det handlar om ett vertikalt informationsflöde istället för ett horisontellt.

Jag förstår att det är skrämmande att inte ha kontroll över information - men information är framtiden.

Vi är där idag. Du är kvar i skivbolagens medievala tankesätt.

// Civilingenjör Datateknik och informationsfrihetsaktivist sedan barnsben på 80-talet.

Sebastian Hess sa...

Hejsan,

Nu ska ni få höra: här kommer ett inlägg från en person som befinner sig MITT i det som denna debatt handlar om.

1. Jag har ett skivbolag.
2. Det är ett litet och nystartat bolag så ingen kan komma och säga som Anonymous säger ovan att jag är fast i "skivbolagens medievala tankesätt.".
3. Mattias ovan skriver om "Var är moralen hos skivbolagen och CD-kedjorna.". Känner mig inte träffad för 5 öre. Har högre moral än att förespråka stöld av något musiker uttryckligen inte vill skänka bort gratis bara för att "andra" också har låg moral. Två fel gör inte ett rätt!
4. Jag påverkas positivt av att folk sprider mina bands musik och sedan stödjer genom att gå på spelningar eller köper en skiva.
5. Jag påverkas negativt om folk som skulle köpt skivan istället nöjer sig med att ladda ner den olagligt.

Så, här kommer då vad jag tycker.

Folk verkar helt ha glömt att tänka på vad artisterna tycker. Ta ett exempel där ett band har släppt en platta och har tre låtar för gratis provlyssning på sin hemsida och sedan erbjuder skivan till salu där. Är inte detta ett SOLKLART statement att de gärna låter folk provlyssna MEN de är inte redo att ge bort hela sin skiva? Laddar du då ner den plattan olagligt så har du ju gjort tvärtemot vad de som skapat musiken vill- är ni med? Vill artister sprida sin musik helt gratis för att få upp intresset för musiken/ gruppen så är det INGEN ANNANS val än deras egen.

Branschen har gjort en massa missar som att börja försöka införa kopieringsskydd, satsa på en tråkig halvhjärtad skivrea och annat och får stå för dessa men det ursäktar inte stöld.

Ha D Gott,


Sebastian

Jerry Boman sa...

Hej "Civilingenjör Datateknik och informationsfrihetsaktivist sedan barnsben på 80-talet."

Jag gillar fri information. Allas rätt till hela sanningen och all information.
Men att som du säga att jag är emot fri information bara för att jag inte gillar att människor, på ett eller annat sätt, betalar för olika konstnärliga verka är att blanda ihop korten en del.

Att ha tillgång till information är grundläggande, internet har gjort detta möjligt. Vi har tillgång till allt, fritt.
Det är bra. Det är bra för demokratin.
Att själv bilda sig en uppfattning om saker och ting är väldigt bra. Att slippa gå via etablerade medier och skivbolag. Att slippa alla gatekeepers som bestämmer vad vi skall läsa om, vad vi skall titta på och vad vi skall lyssna på.

Men det här handlar inte om information som jag ser det. Det handlar om rätten till det man själv har gjort. Att äga rätten till sina egna verk.

Det finns väldigt många människor därute som tillslut inser att musik är det enda de kan. Som brinner för det. Som skapar och gör andra som lyssnar lyckliga.
Jag vill att de skall kunna leva på det.
Som det ser ut nu, och har gjort långt innan internet fanns, så ser samhället det inte som ett riktigt jobb.
Fråga vilken musiker du vill om denne någonsin fått frågan "-När skall du skaffa dig ett riktigt jobb då? När skall du börja ha ett riktigt liv?"
För egen del betalar jag gärna för att den artisten skall göra det den är bra på.
Sen finns det ju artister som aldrig i livet skulle vilja leva på sin musik. Som anser att man inte skall göra det.
Men det är deras val. Jag gillar dem lika mycket ändå.

Som sagt, jag är verkligen för fri information, men man måste samtidigt veta att det finns risker. Det är inte bara så lätt att släppa alla verk fria. Om något band vill göra det så är det ok för mig. Om de inte vill släppa sin musik fri så måste vi andra respektera detta.
Jag har faktiskt lite svårt att förstå hur någon kan tycka illa om tanken på att göra rätt för sig.

En sak till: Jag jämför inte fildelningen som fenomen som stöld. Jag jämför spridandet av musik som du inte äger som stöld. Att det sedan sker via "fildelning" är bara teknik.
Som jag sa i tv, jag skiter i om skivbolagen får sitt. De fyller ingen som helst funktion. Lika lite som alla dessa bokningsbolag. Men artisten/låtskrivaren skall själv få välja hur denne vill göra med sitt verk.


Jerry Boman

PS Läs Mattias långa inlägg ovan. Det är en smart kille med bra argument. Vi kanske inte tycker helt lika men han gör rätt för sig. På det där nya sättet. DS

Sebastian Hess sa...

"Som jag sa i tv, jag skiter i om skivbolagen får sitt. De fyller ingen som helst funktion. Lika lite som alla dessa bokningsbolag."

Jag antar att du med detta menar skivbolag som i den gamla vanliga betydelsen?

Tror inte man ska underskatta jobbet bakom kulisserna. Det är inte många band som kan leva på sin musik och samtidigt göra allt jobb en bokare gör samt sköta promotion etc. själv. Jag tror dessutom att det är kontroproduktivt att göra allt själv- är man musiker så vill man ju kunna satsa allt på musiken. Däremot kan jag hålla med om att skivbolag/ bokningsbolag i betydelsen de hade tillbaka i tiden har, till stor del, spelat ut sin rätt. Det nya tror jag är att ha någon (kalla det skivbolag,promotionbolag eller vad som helst) som är som en del av "familjen" och som sköter det som inte har med musiken att göra.


Sebastian "Försöker driva ett modernt skivbolag" Hess

Jerry Boman sa...

Jag menar skivbolag/bokningsbolag som har som enda mål att maximera sin egen vinst. Som flyr om en endaste lite låt inte säljer 10.000 ex första veckan. Som springer om inte bandet får 1000 minuter airtime på direkten.
De som helt enkelt inte hör musiken, bara ser pengarna och sin nya förmögenhet.

Jag tror mig känna att Wonderland inte är ett sådant skivbolag...Kan man kalla det för skivbolag?

Man skulle behöva en timme i tv för att reda ut allt...hoppas rätt människor tar illa vid sig ocg de andra förstår att jag är p´å deras sida.

TLBN sa...

Så här tycker jag:
http://www.bt.se/bt/btartikel.asp?version=295455

För övrigt är vår bokare, management och skivbolag underbara och fullständigt nödvändiga människor. Gå inte på nidbilden.
//Joel

Anonym sa...

Expressen är klarsynta. Kanske ska du inta lite av deras klarsynthet, Jerry?

http://expressen.se/index.jsp?a=725960

// Civilingenjören - också upphovsrättsinnehavare

Jerry Boman sa...

Som sagt, jag är inte emot fildelning som tekniklösning för att sprida kultur.
Jag är också för fri information.

Att som Expressen dra upp att det är samma straff för misshandel, sexuellt ofredande som för fildelning är ju bara löjligt. Det rättfärdigar väl inte en omoralisk handling? Jag kan ju tycka att det kanske borde vara högre straff på på de förstnämnda brotten i så fall...

Men jag tar det igen: Om man inte ser att det faktiskt är en människa bakom den där låten som man sprider, en människa som skapat och som faktiskt är duktig på det hon/han gör, så tycker jag man är fel ute.

Vad är det som är så fult i att faktiskt kunna leva av det man är duktig på?
Skadar det inte den människan om den människan faktiskt valt att ta betalt för sin "tjänster" dvs skriva musik? (jag jämställer inte på något sätt denna skada med skadan som blir efter ett ofredande eller en misshandel. De skadorna är ju såklart mycket värre, bland läker de aldrig) Skall vi inte respektera den personens val? Även om det innebär att just den artisten inte sprids över världen och blir stor i Japan? Kanske vill artisten bara ha in lite stålar och vara nöjd med det.
Även om delning av musik kommer bli lagligt, vilket jag faktiskt finner rätt troligt, kommer jag att fortsätta betala de som skapat musiken.
Elda upp mina pengar om ni inte vill ha dem. Eller ge dem till någon annan.

Tillsist så har jag lite svårt att bemöta en ledare i Expressen som har en underskrift "Av LEDARREDAKTIONEN". Att inte en så stor tidning har mer rakryggade ledarskribenter som vågar skriva med egna namn är lite märkligt.

Jerry Boman