Han till vänster bör stanna upp.

Som sagt: det är en väldigt god tanke. Att sätta ihop två klubbar under samma kväll. Det borde om inte annat få människor från olika musikaliska kulturer att mötas. Pop möter Synth.
Tyvärr verkar vi alla vara väldigt inne på vårt skrå. Pop dansar och Synth dansar i varsin del av världen. Vi blir vid vår läst.
När Klubb Populär och Synthklubben delar på Storan, uppe och nere, möts vi mest på toaletten. Den ligger på gränsen mellan de två världarna och alla måste ju gå dit för eller senare. I lukten och röran runt porslinsgrejjerna kan vi äntligen mötas. Pop och Synth på samma ställe. Kissa förenar.


Jag kan ta det på en gång. Så jag får ut det. Så ingen därute tvekar längre.
Jag tycker Disco Digitale gör bra musik. Det är inte i Thermostatic klass, men de spelar på samma planhalva i alla fall.
Disco Digitale gör charmig datorpop som jag vill dansa till. Står i min lägenhet och drömmer mig bort till stora scener med mig nedanför. Jag hoppar och svänger med armarna i den där drömmen. Ovanför mig står ett coolt band och spelar Nintendo-nydisco.
Detta är alltså bara en dröm. Saker som jag fantiserar ihop när jag hör DDs skiva.
I verkligheten är bandet inte alls lika bra.
Visst, man skall bedöma saker efter deras musik men en konsert är mer än musiken.

Jag vet att man få göra som man vill, att det är roligt när man blir överraskad av att bandet inte alls var så som man trodde.
Men.
DD på scen är en väldigt konstig upplevelse. Vi har en salt, sval snubbe som står längst bak och verkar sköta det datoriserade. Han sjunger också med robotröst ibland. Körar och förstärker med den datoriserade.
På höger sida, sett från publiken, står en tjej som sjunger bra. Men tyvärr får hon ta alldeles för lite plats.
För till vänster står en snubbe som ramlat ner från Chalmes spexet. Det vevas med armarna och hoppas runt på scen mest likt ett pass på Friskis. Ett klädbyte hinner han också med. Phu.

Den där killen till vänster förstör mer än han tillför. Tjejen till höger verkar mest rädd för honom, hon sneglar hela tiden mot hans håll som för att kolla så hon inte gör fel.
För killen till vänster är han som bestämmer, det märker man. Om jag får tycka vad jag vill och det får jag ju göra här, så tycker jag att han skall lugna ner sig några takter. Försök att se sval ut. Det är musiken värld!

Så bara för att göra det klart igen coh så att ingen tvekar. Jag säger det igen. Jag gillar Disco Digitale. På skiva. Och i mina drömmkonserter.



Band ett denna kväll är My Observer.
Det framträdandet innehöll lite för mycket dansmusik för att jag skulle bli glad. Faktiskt innehöll det mest grymtade folk i publiken. Roligt när folk låter som grottmäniskor!
MO harvar runt i trakterna till tung dansmusik. Lite delar av rajv, lite lysande stavar i mörkret och lite Docklands på 1990-talet.
Killen på gitarr är i allfall rätt skön, han kryddar till den annars rätt smaklösa musiken med sköna ljud.
Skojigast och det som får mest uppmärksamhet är när datorn som gör det fina bildspelet (alla band borde kolla på My Observer och lära sig hur man gör sin musik snygg visuellt!) brakar sönder. Vi får se alla upptänkliga felmeddelanden och muspekare som far runt som en gren i storm. Riktigt underhållande och det drar ner en del applåder! Aldrig har en blåskärm känts så rolig!
Mest tycker jag synd om dem för att där bildspelet/videoinstalationen var riktigt snygg!

Resten av kvällen innehåller mest dans, dans och dans. Den söta dansar så fint och jag blir tvungen att dricka vatten för att orka med.
Det är riktigt bra musik som spelas och alltid lika roligt att dra iväg näven i luften och skrika sig hes i Hidden Cameras ”Ban Marriage”! Eller idiotdansa till den nya tidens poppärla från Timo ”Fear No darkness, promised child".

Nu tar Klubb Populär sommaruppehåll, Anders skall väl hänga på Tjörn eller nått, och jag kommer längta efter återkomsten. Det är sagt att det sker i slutet av augusti.
Då bestämmer vi det va? Vi hänger på låset i augusti eller hur?

Tillsist:
Jag tycker synd om Peter 5jöholm. Den historia om den trasiga digitalportan som tog sönder din karatelåt är så tråkig. Jag vill väldig gärna höra mer av dina låtar och det vill alla andra också! Hoppas du får ihop den!

Jerry Boman