Det finns en gata där alla kan mitt namn.
Jag är uppväxt bara kvarter från min lilla stads store son, Per Gessle. I Halmstad är han fortfarande kungen av pop, vad resten av Sveriges popcredsnubbar än säger. Det är helt legitimt att på sommaren veva ner bilrutorna, dra på stereon för fullt och ladda in en kassett med Gyllene Tider. Ingen höjer ett ögonbryn, man tycker snarare det är en självklar hyllning till "den store sonen".
Det finnes en kärlek till Gessle i Halmstad som tar sig lite märkliga uttryck, se bara den underbara Gyllene Tider/Roxette parodin "Join the Flumride" (med Per själv i en av rollerna, som biografvaktmästare).
Någon har sagt att om man blir en karikatyr, en parodi, så har man gjort något viktigt. Om folk lägger ner så mycket möda att man gör sig lustig över dig så måste man vara verkligt viktig.
Nu behöver man ju inte håna någon om man vill hylla dem. Det är ju bättre att bara ärligt hylla dem.
Göteborg har Håkan. Ja, för man behöver inte längre säga att han heter Hellström i efternamn för han är Håkan med hela svenska folket. Även om Håkan gjort lite svenniga utflykter till scenen på Skansen så är han älskad i Göteborg.
Göran Johansson och Göteborg & Co dansade nog segerdansen när de hörde "Känn ingen sorg för mig Göteborg" första gången. Att det fanns en kille som sjöng om Göteborg, som var yngre än 60! Och alla älskade honom.
Killar som Håkan kräver hyllningar.
I april i år slogs Adam och Love i fina bandet Salty Pirates av att de verkligen gillar Håkan Hellström. Eller de hade nog fattat det tidigare men kände då att något måste göras. De var tvungna att dela med sig av sin kärlek till Håkan. En ärlig hyllning till Håkan.
Bandet Almedal bidades.
Adam och Love:
- Håkan Hellströms musik och texter har naturligtvis betytt mycket för oss, och vi gör denna musik för att beskriva det. Vi känner att det är det rakaste och mest uppriktiga sättet att göra det. Mycket sägs ju hela tiden, vi ville göra något mer konkret. Vi hoppas det hörs vad vi vi vill säga. Förstås vill vi ju att Håkan ska höra det. Det är ju till honom.
Jag skickar ett vykort för jag undrar så. Det tar en stund att få svar från Almedal. Men när sedan svaren väl kommer så påpekar Adam och Love att de svarar gemensamt på det mesta för att de är "rörande överens". Det är fint.
Om man döper sig till en stadsdel i Göteborg, må vara att den mest består av industrier, så blir ju den självklara frågan var det är vackrast i Göteborg.
Var finnes ert Gullbergs kaj paradis?
Och plötsligt var de inte så eniga längre.
Adam:
- Majorna. För känslan av det gamla arbetargöteborg.
Love:
- Svårt. Men Gamla Masthugget vid Slottskogen. Utsikten över Göteborg, landshövdingehusen och den genuina göteborgskänslan.
Det är ju klart, det här med platser är ju individuellt så man kan omöjligt tycka lika.
Men när det gäller vilka band som är underskattade i Göteborg blir enigheten påtaglig igen.
Stans bästa band river upp en. En stund av svärta kan man utläsa. Lite upprördhet att alla hyllas hela tiden.
Adam och Love:
- Egentligen känns det inte som om det finns något speciellt underskattat band från just Göteborg, kanske snarare tvärtom.
Men fler borde förstås lyssna på Franke och Salty Pirates. Och förresten borde alla se och höra Utah Rangers!
Jag avslutar med lite snabba, men stora, frågor.
När känner man som mest?
Adam och Love:
- När våren kommer känner man alltid mer. Kärleken känns alltid. Och när någon i ens närhet försvinner.
Identifierar ni er med hundar eller katter?
Adam och Love:
- Ja. Ni kan hata oss om ni vill. Det är lugnt. Vi är inte långsinta.
Vad skall man ha för kläder på sig när man lyssnar på er?
Adam och Love:
Man ska har på sig precis vad man vill eller vad man har. Kom som du är. Och så är det med det!
Almedal kan man lyssna in här. Och jag hoppas verkligen att vi alla får se dem på en spårvagn någonstans.
Adam och Love:
- Spelningar kommer med all säkerhet att bli av, men vi har inte letat eller spikat något ännu. Så blir det en skiva också. Det kommer finnas fyra låtar på hyllnings-epn som ska släppas i sommar, kanske förr. Efter detta kommer vi köra vidare med Almedal, men det återstår att se precis vilken form det kommer ta.
Om Almedal är pojkar i för stora skor återstår att se, men jag vill att de lyckas. Om inte annat för att det är fint med kärleksförklaringar. men ingen vet vad som händer. Plötsligt hamnar man väl under en spårvagn för Vasastan är som Chinatown.
Då hoppas jag att jag lyssnar på Almedal.
Tillsist:
Dagens sida på nätet måste bli den här. Sätt dig i lugn och ro och läs igenom alla texterna. De tar tag i dig jag lovar. Han är något speciellt den där Håkan...
Jerry Boman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
vad snackar egentligen almedal om?
http://kissmakeup.blogspot.com/2006/05/utah-rangers-crackin-up-my-heart.html
Ja kanske det här?
http://musikenligtjerry.blogspot.com/2006/01/diamanter-p-marken-och-drunder.html
ja jag läste det förut, det var en trevlig kväll. jag syftade mer på andra besökare som inte hört de på hemliga klubben.
Skicka en kommentar