Mono Beat

Mono Beat
Irene/Vapnet/The Loch Ness Mouse/South Ambulance
Pustervik Göteborg
4 maj

Tre av fyra är vinstlotter!

När Bommens salonger byggdes om till ett smäckigt sportmekka stod plötsligt en av Göteborg bästa klubbar utan lokal. Men Mono GBG reste sig och nu kan man hitta dem under den stora röda pricken på Järntorget. Fortfarande med samma goda smak för musik.
Den här kvällen gör de för andra gången gemensam sak med bokningsbolaget Beat Agency och drämmer till till med fyra band på en kväll.

Först ut är Irene. Tyvärr missar jag rätt mycket av dem för killen i garderoben är ensam och seg som sirap. Det jag hör låter i allafall fantastiskt. Det är med djup djup röst Tobias Isakasson (Laurel Music m.m) tar sig an kvällen. Normalt är bandet en duo men den här kvällen är de ett storband med diverse lokala musikhjältar.
Det lilla jag lyckas höra efter väntan i garderobskön låter lite som Starlet. Skönt. Mjuk och klappvänlig.


Vapnet (c) jerry boman

Nummer två ut på banan smyger Vapnet. Med samma sångare som Sibiria, Martin Hanberg kan inte mycket gå fel. Killen som har rösten alla mespopare vill ha. Han är 2005 det Janne Kask var för popbanden runt 94. Vapnet beskriver ett melankoliskt land med mobbare och mörka moln. Det låter som Sibiria fast med mer reverb. Den svenska popen är tillbaka i 80-talet! Melodierna sitter där de ska och trots att man upprepar sig ibland så jublar jag inombords under det alldeles förkorta setet. Bäst är "Ge dom våld" och lilla lilla radiohiten "Kalla mig". Nu undrar man hur Martin skall reda ut att konkurrera med sig själv? Sibiria vs Vapnet blir en "Celebrity Deathmatch " att se fram emot! Jag kan inte bestämma mig för vem jag skall hålla på, vem som än vinner så kommer vi allesammans gå hem med segern.

I programförklaringen till "The Loch Ness Mouse" droppar man namn som Brian Wilson och The Ladybug transistor. Kanske är det de gudar som bandet vill att det skall låta som. Tyvärr missar de målet grövre än Beckham i EM. Det är tråkigt och platt. Att man 2002 lyckades bli nominerade till årets popplatta i Norge kanske säger mer om grannlandets smak än att TLNM är bra. Kvällens riktiga sömnpiller.


South Ambulance (c) jerry boman

Vaken blir man däremot en stund senare när South Ambulance rister igång pop-tamburinen. SA har varit favoriter sedan första hemma kokta cdskivan någon gång förr förra året. Indiehiten och häftplåstret "Die 5 Times Times 5 " är redan en klassiker. Det är fuzzade 12 strängade gitarrmattor, handklapp, tamburiner och snubbar som ser så oförargliga ut att jag tror de skall ramla i golvet bara av ljudet från deras egen medhörning. Bre på med extra marsch vänliga trummor. Toppa med en av de bästa hämnd texter på den här sidan dagen D. Jag älskar dem!
Skönast av dem allihop är killen som spelar klaviatur, tamburin, bjällra och "mystisk-tratt-som-gör-konstiga-läten"- megafon. Myror i brallan eller ren popeufori?
SA är det tändstift som sommar motorn behöver för att kicka igång ordentligt!

Jerry Boman