Hästpojken i tv.

Imorgon torsdag gästar Hästpojken mig i lokala Nyhetsmorgon Göteborg Väst. Kvart över nio börjar det och kanalen är TV4.
Läs om Hästpojken här.

Jerry Boman

Släpp stolpen!

The Victorias består av... en sångare. Det är inte mer med det, för trots att den här spelningen förmodligen inte representerar bandet (som vanligt är det stelt att spela i en skivbutik) så har den där Johan Bergström något. Det kan vara rösten, bättre live än inspelad. Bara det är märkligt, ofta brukar det vara precis tvärt om. Det kan vara något med hans sätt att stå där på scenen. Så avslappnat.

Resten av bandet verkar tyvärr inte riktigt kommit ut ur replokalen. Poppunken låter stel och förutsägbar, inget sväng. Förutom i Johans röst. I inledande Heroes låter han flera flera klasser bättre än sina vänner. Bra låt och en bra kille där längst fram. I sina bästa stunder, i just den låten, är det här ett fint exempel på bra musik från Göteborg.

Men på det stora hela är det faktiskt inte så bra, det är upp över öronen stelt och alla verkar mest fundera över vilket ben de skall stå på. Alltså, jag vill se mer inlevelse, skit i om ni spelar fel. Jag vill förflyttas, bort från de där bruna skivhyllorna. Jag vill att ni som står där fram utmanar mig, få mig förbannad eller jätteglad. Vem vill ni beröra? Vad har ni att berätta?

Jag tror att ni faktiskt har det där inne, ni behöver bara släppa stolpen och rusa rakt ut i det blå. Klipp och raka er inte på ett år, släng hela skivsamlingen och be några polare att dra åt helvete. Lev och gå upp i det livet totalt.

Jag står och fantiserar om hur det skulle vara om ett band klev in på Bengans scen små bladiga. Om de rev av en explosion, vräkte ur sig alla känslor som om spelningen gällde liv och död. Om det ålades och krälades, om det slängdes och hängdes samt om det kanske någon enstaka gång spottades rakt ut på gubbarna som letar skivor.

Hände inte den här kvällen och lär förmodligen inte hända igen.

Så frågan är varför de där spelningarna egentligen finns? Jag menar, det finns väl inget förbud mot att spela skiten ur en gammal skivbutik?

Jerry Boman

Klubb Sandviken del 1.

Vem hade kunnat tro?! Nästan 120 pers kom till Klubb Sandviken i lördags! Alltså, de var de som kom efter nio och betalde, några var förutseende och kvistade in innan nio och slapp pynta, så förmodligen var det kanske 150 pers...Makalöst! Och samtidigt som Sandviken kom till Göteborg kom oxå den första snöstormen...

Underbart roligt, jag och Lisa tackar alla som kom. Tack oxå Karin för att du spelade så fina skivor, tack Dauerwelle för den härliga konserten (aldrig har så många stått så tysta på ett så litet utrymme), tack Erik för snyggt ljud och tack till alla på Kontiki än en gång.

Så här såg det ut (musikenligtjerry.se goes djungeltrumman.se):


Kö in i värmen.


Tvärflöjt är den nya gitarren.


Erik fixar ljud under taket.


DJ Kaka något okoncentrerad.


DJ Lisa väldigt koncentrerad. Finaste dj:en i stan!


"Skägget" med vän.


Om du går på vår klubb går vi på din.


Skönheten och... ja.


Innan vinet tog slut i baren.


Händerna under hakan är populärt.


EXKLUSIVT: Dauerwelles låtlista!


Vem la 10 minuter Elvismix i spannen?


Suddigt men trevligt.


Se det snöar!


Mer info om nästa klubbtillfälle kommer...


Tillsist:
Väldigt glest mellan konserterna under 2008 så här länge, schemat har varit fullt av annat fix men den här veckan händer det en del:
Tisdag: Play@Bengans. The Victorias kan blåsa hela avdelning A-H ut på Stigbergstorget!
Onsdag: Taggig "shacka schack shach Oioooo Ahhahaha Oioooo" rock typ The Hives blir det på Uppåt Framåt. Punch and Judy var bra på Nyårsafton och är lika bra nu.
Torsdag: Ester på Klubb Zebra. Gamla favoriter från Växjö, nu i nytändning. Spelar ni "Oh Sofie Oh" fortfarande?
Lördag: Klubb Populär är ON igen! Kaka från Emmabodafestivalens mesta band, The Tambureens, och senare The Mo kör solo. Snygg pop med synthslingor. Lite avigt är det trots att det låter enkelt. Fint det!


Tillsist2:
I väntan på annat kan ni kolla in Kusowskys nya video:



Jerry Boman

Malmö, Säffle och Sandviken.

Premiär för nya Vapnetlåten "Plötsligt händer det inte"!
Jag träffade Vapnet i studion, det hela sändes i lokala Nyhetsmorgon kvart över nio idag. Här kan du se inslaget. Trevliga killar och premiärlyssning på nya låten! Det nya Vapnet låter Malmö på nittiotalet, skiner som en sol och det ekar Eggstone. Fint!



Och ja, Stefan är DEN Stefan som är Agent Simple. För er som är ännu mer snurriga så är det alltså inte DEN Martin som är i bild som är DEN Martin som sjunger i Vapnet. Solklart eller hur?

Tillsist:
Jag åkte förbi Säffle igår och svängde in på det där berömda industriområdet.



















Det är vackert med festivalplatser i snö, när allt är tyst.
Blir det något Rip It Up 2008?

Tillsist2:
KOM!


Jerry Boman

Goda saker.

Den här veckan kan man lyssna på:

JOYSTICK
Fransk organisk dataspelspop.

u.d.du.p
Vassa ljudmattor i ditt öra. Massa energi!

Arthur and Martha
Så här låter det när datorer drömmer.

Småklig ljudspis!

Jerry Boman

Viktig dans.

Jag blir så glad av att se alla människor i Berg 211 den här kvällen. Koloni, som denna kväll slog sig samman med "vänder sig om", har länge varit en favorit i Göteborg för mig. Alltid intressanta saker, ibland mystiskt, ibland inte min smak men alltid intressant. Tyvärr har det ibland varit glest i raderna, men den här kvällen blir det fullt. Alltså, fatta, fullt inne i berget! Det finns bara en förklaring på det: Koloni och "vänder sig om" har fått upp ögonen på folk. De visar att det finns en annan stad, en bättre stad. En stad utan påklistrade leenden och creediga fester. Det finns framför allt något bättre än en skitnödig invigning av filmfestivalen...

Jag börjar med det bästa direkt: Le Bombe. Har lyssnat ett tag på nätet nu och blev sprudlande glad när jag så att vi skulle få fin besök från Malmö. Le Bomb är Maja Karlsson och utforskar landskapet kring pop/electro/spokenword med nyfikenhet och öppet hjärta.

Jag blir så glad. Det är dansant, smart och väldigt bra texter. Det finns inget mer att önska, Familjen få se upp! Tvspelsrytmerna förstärker de viktiga budskapen, ibland är det Edit Piaf i modern kostym, ibland svart men spröd hiphop från kreativa rum.
Så ramlar det snyggt över till barnsånger för vuxna i "Klagosång", dansgalenskap i "Hitten" och ordförvrängning i "Vokalerna".

Men det som gör det hela viktigt är budskapet. Det berättar om ett utanförskap som de flesta sneluggar bara kan fantisera om. Nu blir det liksom lite fjuttigt att stå och sjunga om att man är en outcast, att inte en kotte förstår en. Le Bombe diktar inte, det är på riktigt. För om man tänker efter, vem kan mer beskriva en hemlös vardag en en person som är just hemlös?

Malmö framstår mer och mer som paradiset på jorden, stan spottar ur sig de mest intressanta artisterna, de mest intressanta uttrycken och de mest spännande människorna. Göteborg blir faktiskt lite tråkigare, är det enda vi kan komma fram med år punkpop. Eller gråmålad bombastisk pop. Malmös, och resten av Skåne också för den delen, är ett glädjepiller. En färgglad frukost där gårdagen är glömd. Alla får ta plats och får säga sitt.

Kvällen i berget var mer än Le Bombe. Jag lyckades inte höra nämna Maja Karlssons och Sara Hallströms poesi, det var helt enkelt för mycket folk. Men tydligen var det galet bra.



Däremot fick jag utstå, ja jag säger utstå för det var inte roligt, Eyes Like Saucers. Jeff Knochs spelar på en tramporgel... ja, det är ungefär det som händer. I längden blir det väldigt enformigt. Bara för att man lyckats hitta en märkligt instrument betyder det inte att man fångar publiken. Fler än jag börjar prata högt för att sedan gå. Respektlöst, ja visst men vad skall man göra när musiken monotont vaggar en en till söms.



Pamela & Anna gjorde nog väldigt bra ifrån sig med sin poesi/teater. Tyvärr fick vi i publiken aldrig en chans att höra det, ljudet växlade mellan mummel och rundgång...

Gay Against You skulle vara den stora finalen. Lite bra var det allt, men inget jag kommer spara. Fick känslan av von oben, Joe och Lachlann uppenbarar sig på samma sätt som TTA. Tittar ner, klär sig i "en hygglig kille" och gör musik att dansa till. Men jag hittar ingen själ. Ingen energi.

På det hela taget så var det en bra kväll, och tack till den stackars killen i garderoben för att han tillslut hittade min jacka. Just då kändes det tråkigt men allt löste ju sig och jag kunde gå hem i regnet med Le Bomb i öronen.

Tillsist:
Det här skall ni lyssna på. Hotkorv heter bandet och lyssna på Gayrobot.
Vocoder gone mad!

Och när ni ändå är igång på nätet lyssnar ni på Kanske Älskling. Bitterhet kan vara vackert som i " Salem Al Fakir".

Sen kan ni vara lagliga individer och ladda ner körsångsgalenskap i Black Kids EP här. Den är bra. Inte lika bra som "I'm Not Gonna Teach Your Boyfriend How To Dance With You" men man kan ju inte uppfinna hjulet varje dag.

Tilsist3:
Så trodde jag då att lördagens aktivitet var spikad, My Darling YOU!s släppkalas på Röda Sten. Men så ploppade den här upp:

Goto80 är ju ändå kul.

Jerry Boman