Livevideo: Crystal fighters på Debaser Medis i Stockholm

Det var en svår lördag i mitten av februari. Stukad hand, blåmärke på rumpan och helt ensam. Utelivet lockade inte med så mycket, ett svenskt förband på Slussen som verkade lovande, ett huvudband på samma ställe som var jättekass, inget på Strand och Landet ska vi inte tala om. Så var det då Debaser Medis, klubb Loaded kan vara kul. Lyssnade och lyssnade på bandet. Crystal fighters lät i mina lurar hårt och spänd biceps. Elektronik på random, trummaskin och stel sång om fester och solen.

Jag gick till Medis.



Klubb Loaded växlar fort. Ena gången strålande pop, andra danselectro. Jag var inte så peppad på bandet, snackade lite med basisten i Sveriges stilsäkraste band. Om mjukisbyxor och stövlar. Talade med klubbfixarna, om Indieminister och saker som luktar. Nog så bra där, och kvällen gick mot spelning.

Att spela in sin musik ställer en massa krav, hur förmedlar man känslan av livespelningen? Ska man göra det eller ska man göra något helt annat? Crystal fighters har misslyckats total med sina inspelning, som du läste: Det är hårt, själlöst och rätt trist. Livs levande är Crystal fighters däremot en helt annan grej, jag blev totalt överkörd! Herrejävlar så bra!

De gör dansant mjuk electro, med akustiska gitarrer, gigantiska claves, riktiga smattrande trummor och en huvudman som har lika mycket närvaro som Ebbot i dubbel hastighet. Där det inspelade uppfattas som stelt, förutsebart, där är livespelningen precis tvärt om. CF börjar över oss, låter oss gång efter annan än gå åt vänter i huvudet, än åt höger. En ständig oscillation och med effektiva rytmer faller vi. Strike! Vilken jävla fest!



Tillsist:
I morgon måndag den 14 februari är det premiär för ett ovanligt skivsläpp.
Hugo Lindmark, som ligger bakom electronicapoptrion Greta & The One Night Stands, presenterar sitt solodebutalbum på nätet.
Skivan kom till under endast tre dygn i somras och kommer framföras live på Hugos hemsida över en tiodagarsperiod, en låt om dagen, med start måndag.

Albumet har han döpt till ”Härmed lämnar jag dig bakom mig”. Hugo förklarar: "Ett skilsmässoalbum för ogifta åttiotalister, samt ett slag för den utdöende albumformen, där man faktiskt har bemödat sig att få fram den perfekta låtordningen."

Det här låter helt galet spännade! Jag kommer följa detta hela veckan, och det tycker jag du också ska göra!
Här är sidan du bör ha koll på.

Hugo spelar live på klubb Mittwoch (stället heter Mitt andra hem och ligger i Göteborg) den 23:e februari.

Jerry Boman