Så händer såklart det som bryter av hela den här testen: I dag släppte skivbolaget Service sin Iphone-app, för 38 pix får man hela deras katalog att lyssna på och här går man alltså hela vägen åt andra hållet. Alla ska ha allt, inget gömt och inget glömt.
Jag ser ingen vinnare, båda tjänsterna är bra. Vinylklubben kommer förmodligen ha en stängd Facebookgrupp, sätta upp ett Pathkonto och skicka julkort tillvandra år ut och år in. Serviceföljarna kommer däremot vara många fler, lyssna på underbar musik och dela den med vem som helst. Låta musiken ta plats både här och där, för att tillslut drunkna i det vanliga musikutbudet på Spotify i telefonen.
Jag gillar exklusivt, håller väldigt hårt i min signerade cd-singel med Håkan Hellström, den som drogs in efter att Andrew Lloyd Webber hotat stämma skiten ur Håkan och Timo eftersom de lånat lite väl mycket musik av musikalfantomen. Vad jag vet satt aldrig Håkan i någon butik och signerade den skivan, den drogs in efter bara några dagar...
Jag gillar också exklusiva spelningar, hemliga ”plopp-up”-spelningar på campingplatser, vid bussar, i barer och på tåg. Att stå där med fem pers och känna hur tiden stannar. Att bara ha ett gemensamt minne med bara dessa personer, inte med 1000 personer till.
10-talet är tiden då allt blir privat, vi kommer få se fler svarklubbar, hemliga spelningar och slutna sidor på nätet. För när vi kan få tag på allt hela tiden glömmer vi bort vad vi har. Så passa på och ladda ner Service-appen innan den blir helt ute. Själv tycker jag att det är de bäst spenderade 38 spännen den här sidan helgen.
Tillsist:
En spännande detalj i det här just siffran 300: Dolores Singelklubb har funnits sedan Isse gick i shorts och där släpps varje singel i just 300 ex. Slump?
Jerry Boman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar