Sent skall syntharen vakna.



Det var för en massa år sedan väldigt svårt att vara Jerry i en liten stad på västkusten.
Man hade två val, hårdrock eller synth.
Hårdrock gjorde mig rädd.
Synth gjorde mig rädd, fast på ett annat sätt.
Jag gick hem och lyssnade på The Beach Boys.
Dem behövde man inte vara rädd för.
Samtidigt försökte jag i smyg förstå mig på tracker programen i datorn. Program som man kunde göra musik med...synthmusik. Men det föll på att jag inte hajjade ett skit och det tog för lång tid att lära sig.

Numera lyssnar jag som tur är på lite mer saker än TBB. Jag hör och ler mycket till sköna ljud. Ljud som knastar, brummar och knorrar skönt. Ungefär som en gammal analogsynth.
Ja, hade jag fått välja idag, vore jag tvungen att välja mellan hårdrock och synth som blev det ju direkt det sistnämda... lätt.


Samma kille, annan musik.

I lördags var det Synthklubben på Storan (mitt nya vardagsrum). Samma gäng som håller i Klubb Populär, i samma byggnad.
Det trevliga är att den sköna stämning som präglar Klubb Populär även återfinns på Synthklubben. Det börjar i dörren med trevliga vakter, via trevliga folk som tar betalt och trevligt folk på alla platser.
Att jag sedan träffar Peter Sjöholm och han visar sig inte bara göra bra musik, han är en genom trevlig person också, blir som bonus på det hela. Louise, Göteborgs trevligaste vuxna (ja, vi tror att vi är det) person tror jag, är också där. Anders spelar bra musik och är trevlig han med.
Ja, man kan hålla på i evighet.

Men men nu var det ju musiken jag var där för. Först ut är Appareil, Anders kommer springande och hoppar av iver samtidigt som han skriker "-Du kommer gilla det här!"
Appareil är från Stockholm och har lärt sig tracker programmen, eller dess efterföljare. Det bubblar och knorrar. Det är dansant och lagom snabbt.
Men tråkigt då att de skämtar bort det genom att göra "firmafestslipsen", ni vet när knyter slirren runt huvudet och gör lite roliga miner. Crazy...eller inte. Det där buskis aktiga förtar mer än det lägger till tyvärr. Det kan vara verkligen bra och roligt på alla sätt men inte här. Synd, ni hade chansen att imponera på mig.


Svår att fånga på bild.

Nästa band är SAMA nominerade Thermostatic. Genast blir det väldigt mycket bättre. Göteborgs bandet är helt enkelt i en annan division! Ända sedan jag fick debutalbumet Joy-Toy i handen har jag älskat er!
Det är till viss del samma ljud och samma grej som Appareil men ändå inte. Det är så mycket svängigare. Jag brukar tjata om att Robot var före sin tid, och den här lördagen förstår man precis. Thermostatic är Robot 2006. Eller kanske bandet som Compute varit om Ulrika varit ett band.
Och här är det inga skojjiga kläder utan bara väldigt fina, enhetliga tröjor.
Sångerskan, hon kallar sig Vox, står inte still en sekund och har den här vinterns mest spännande röst. Den är glad men hård. Upplyftande och sågtandad.


Sjöholm tar bild på Vox.

Extranummret blir den här kvällen väldigt speciellt. Peter Sjöholm satte kanske trenden där på Killing Musics sista kväll när han gjorde Sabrinas Boys, Boys Boys. Thermostatic ger sig på Miss Foxs våta pojkdrömshit Touch me. Till hjälp rammlar "Baby don´t hurt yourself" (med bland annat DJ-Anders) in på scen. Allsång!

Det kanske är just därför det är så bra på de där nya klubbarna på Storan. Arrangörerna bjuder på sig själv, de behöver ingen hype. Bjuder in alla att vara med. Skit samma och du är hardcore synthare eller mesigt popsnöre, här trivs vi. Jag vet inte men jag tycker inte stans andra synthklubbar lyckats med det. Eller de flesta popklubbar.
På baksidan av den gamla teatern är vi fria att vara den vi är...även om man inte fattat det själv än.

Tillsist:
Timos nya skiva är väldigt, väldigt bra. Och honom kan ni se, och höra, i lokala Nyhetsmorgon på onsdag. 09.15 knäpper ni på tven. Kanalen är TV4.

Så har They live by night gått och blivit popband.

Jerry Boman

2 kommentarer:

Peter 5jöholm sa...

Tack för en trevlig pratstund.
Vi ses!
/Peter 5jöholm

Writers Edge sa...

Jag gillar -och är uppväxt med hårdrock- och har ett svagt öra till synthen, men den är underskattad helt klart.