Nytt: Hagaliden från Göteborg.

0 kommentarer


Det flyger ord genom luften att ett nytt band i Göteborg inte vågade skriva till mig om sin musik med rädsla för att jag inte skulle gilla det. (Kanske för att jag flyttat till staden på bilden.) Som om mina ord skulle betyda liv och död. Det enda som händer är att de flesta andra i landet gillar det jag inte gillar, de som finns där ute utanför "vår" lilla ankdamm. Visserligen världens viktigaste, vackraste och bästa ankdamm, men dock en ankdamm.

Plötsligt på Ringvägen

0 kommentarer



Så hände det sig att Christian Kjellvander satte sig bakom kassan i den lilla musikbutiken Fönstret på Ringvägen och spelade några låtar från nya skivan. Inte ofta man har har såna stora artister precis utanför porten! (detta var nästan i samma klass som när Lloyd Cole spelade på El Mundo. Det blev till och med två klipp den gången)



Som ni ser, vid sin sida har han Tias Carlson.

EXTRA: Dial M for Murder
öppnar åt Suede!

0 kommentarer




Svenska Dial M for Murder! är tillsammans med New Young Pony Club förband till Suede när de spelar på o2 arena i London den 7 december.

-Jag kan knappt tro det är sant, säger ena halvan av DMFM Anders Lantto.

Jag gillar Dial M for Murder! mycket och har hela tiden tjatat för er om hur lite uppmärksamhet de här killarna får i förhållande till hur bra de är. Nu händer det grejer! Väldigt roligt!

Nyheten kommer inom kort bli offentlig på Suedes hemsida.

Tillsist:
Så här gick det till när jag fixade projektioner till DMFM på Strand.

Jerry Boman


En fest för de som kämpar

0 kommentarer



Kolla på bilden här bredvid. Hur många lediga stolar ser du? Hur mycket tom yta ser du på golvet nedanför? Okej, visst, en stund tidigare på kvällen var det lite mer folk, men det var fan marginellt. Ja, nu svär jag, är förbannad. För bilden är tagen på Expos 15-års kalas.

Expo är tidningen som sedan 1995 jobbat med att kartlägga Sverigedemokraterna och alla andra mer eller mindre rasistiska partier och grupperingar i Sverige. Bara det är hedervärt. Men nu är Expo ingen vanlig tidning som får en massa statligt stöd per automatik eller för den delen säljer annonser så där på en eftermiddag. Tydligen är antalet prenumeranter inte tillräckligt många. Det är inte därför jag är förbannad på att nästan ingen orkade ta sig till Kägelbanan i onsdags. Det som gör mig förbannad är att ingen ser vilket arbete redaktionen lägger ner, hur de i femton år kämpat och kämpat ännu mer för att berätta hur det egentligen står till.

Han heter Tias Carlson

0 kommentarer



Först:
Lyckliga Måndagar på Tranan firar Håkan i kväll måndag. Jag kommer tillsammans med Emelie Persson och Gustav Gelin spela mycket Håkan relaterat, stölderna, inspirationen och bandmedlemmarnas soloprojekt. Och en del Youtubefynd...Tänk Fredrik Virtanen...
Info om det hela hittar du här.

Just det, gratis och fritt!

This is head.
This is head.
This. Is. Head.

Jag är egentligen helt tom inför det här. Vad håller de på med? Jag känner mig inte riktigt värdig att stå där och lyssna. Några öl, god mat och så snackar jag med folk. This is head kräver mer uppmärksamhet än så. Tar mig fram. Stirrar. Är tyst. Blir helt uppslukad. Då är det enda bara instrument som låter. Rätt traditionellt. Men ändå så otraditionellt.

Musiken trycker undan mig, jag får kämpa för att komma fram. Klaustrofobi. Behaglig klaustrofobi. Tunga skynken landar på mig. Börjar tänka på hur en tifo till det här skulle se ut. Superslowmotion koffetiregn. Armar likt sommarhagar fulla av valmo. En stor röd matta av växtlighet. Just rött är en färg som återkommer i This is heads närhet. Rött och varmt. Myspys.

Sinnesbra.

Ta mitt råd, mer rött ljus nästa gång. Lyssna på musiken.