TIPS: Corita, BAM!BAM!, Bird to Pray och årets fynd Beach Day


                                                                                               Foto:Scott Witter
Det klagas ibland på mitt urval här. "Du älskar bara band från Sverige, som sjunger på svenska". Visst, det är mycket av den varan, helt sant, men det beror på att nästan alla andra bryr sig mer om utländska band än om svenska. Som vanligt. Det är väl mycket tuffare att gilla nått från långt borta än att älska grannen som gör fantastisk pop.

Så...då tar jag väl och blir tuff nu då, här kommer fyra band och artister du bör låna örat till. Inte en enda av dem kommer från Sverige, ingen sjunger således på svenska, du kan med andra ord fortsätta vara tuff och lyssna hur mycket du vill utan att tappa ansiktet.

Här är Corita, BAM!BAM!, Bird to Pray och kanske bäst av allt, här är Beach Day.

Bunkerpop: Corita
Du gillar disstade, skitiga gitarrer. Du gillar snirkliga shogazemelodier. Du gillar trummor som låter papper. Du gillar Corita från Brooklyn.
Degrees of Freedom är låten oändligt många band försökt få ihop de senaste åren, men inte fattat att man ska stanna kvar i källaren, stirra in i väggen och vräka på med förvirrade körer för att få till det.

Corita på Facebook
 

Mer lo-fi än lo-fi: BAM!BAM!
Why I had to go börjar med Be My Baby-trummorna… det räcker så.
Zola och Chloe från San Francisco gör Riot Grrl-pop som det är menat, salongsberusade efter vin i parker, förfester som går över i efterfester. Turnérar sig just nu genom USA och på senaste EPn Golden Haze drar de iväg mot ett mörkare sound. Så lyssna även på det nya materialet här.

BAM!BAM! på Facebook




Anti-folkpop ändå folkpop: Bird to Pray
Nån har hittat på att folkpop ofta ska ha ett glatt anslag. Mer ljusgrått än svart. Sarah Turks musik är kolsvart, ett vandrarhjärta ursprungligen från Australien som lyckats hitta ödsligheten i New York. Bird to Pray är sanningen om att människor i stora städer är de mest ensamma i världen.
Nya skivan Saved by the Storm hamnade helt nyss på Bandcamps Recommended-lista.

Bird to Pray hittar du här




Sommarpunk: Beach Day
Sommar. 60-tal. Girl Groups. Kalifornien. Släng in några surfbrädor. Beach Boys och The Ronettes. Dum Dum Girls och Spector. Sen vänder det, detta är sommarpunk. Om det finns något som heter så. Kimmy Drakes röst är ytligt mjuk men nergrävd vass.
I Little Red Shoes ger hon en smäll till snubbarna som tar sig friheter, de som tror de är guds gåva till mänskligheten. Och lyssna på megahiten Walking on the Streets, herregud, med bjällerklang! Beach Day lutar sig tryggt mot historien men har redan börjat riva väggarna.
Detta kan mycket väl vara årets fynd på hela internet!  

Beach Day på Facebook


Tom Jerry Boman

Inga kommentarer: