Diverse händelser



Ja, jo jag var ju som ni ser på Popadelica och det fanns en del saker som fastnade mer än andra.



Le Galaxie
Irland är ju ändå pubbandens heliga land, de där ölkära banden som vet hur man får igång ett stomp. Därför är det nu helt logiskt att den bästa elektroniska popen kommer från Dublin. Le Galaxie är din dansdröm, eurodico smockar rakt in i väggen med distade gitarrer och levande hårdslåend trummis. Lilla Rotundan gungar, det är dancemayhem! Lekfullt och uppkäftigt kastar irländarna en blandning av analogsynthar och uppklippt pixelpop rakt mot oss. Faktiskt, golvet går i självsväng och armen åker i luften. Viken resa!
Det är bandets första spelning i Sverige, men redan nu är vi många frälsta. Mot slutet kommer en av bandets polare upp på scen, en underbar snubbe som skapar än mer stämning med hemmagjord dans! Underbart! Tänk Bez direkt från puben!
Det sista som händer är att killen på bas kastar sig ut i publiken och blir runt buren i flera flera minuter innan nästan hela publiken bär ut honom och konserten är över. Det var sektvarning och jag gillar det! Le Galaxie är Gud!



Movits
Än mer dans, riktig dans, blir det till bandet som mycket snyggt blandar jazz, Ratpack estetik, storbandsfyrverkerier och ordflätor. Om du lyckas lyssna på det här mer än 20 sekunder och inte börja svänga på benen finns du inte!
Movits är spring, full fart rakt ner på stan och över torgen. Spring. Spring. Sanna aldrig upp. Det är Sinatra på fel hastighet, swingkids i ultrarapid. Las Vegas nere på gatan!



Babian

Shit vad jag ler till det här! Babian har hela världens självförtroende och nog fan finns det fog. Det låter likt fyra killar möts på Möllan, delat en hink öl och startat band. Pang på bara, men känsla för oneliners. Det är är smartare är det där andra djurbandet från Skåne som låter lite likt, och den stora viktiga skillnaden är att hos Babian hittar man mörker. Mitt i alla roliga miner finns det ensamhet och utanförskrap. Lyssna på "Jag exploderar om du säger nej", den bästa låten om sexuellfrustration sedan "Ska vi plocka körsbär i min trädgård"!







Sen var ju Järvinen bra (det är inte många som kan fånga en halvloj sporthall kvart över tre en solig eftermiddag), och Hajen (som spelar dragspel väldigt vackert). Och Au Revoir Simone (som i de nya låtarna är betydligt hårdare, mer parkeringshus än sommaräng).

Popadelica är överlag en väldigt fin liten festival, stort plus att de serverade Tzay! Världsklass!



Hemma igen och Kontikis 2-års jubileum, glest med folk men Dapony Bros gör en unik spelning. Även med bara halva bandet på plats visar de hur man med humor och oblyg spelglädje fångar en liten och tvekade publik. Fortfarande håller de numera rätt gamla låtarna, för det är hela tiden in progress, alltid något nytt. Och Vanilla Ice-covern "Ice Ice Baby" är bara så fel att den blir rätt!
Men det viktiga är att Dapony tar sig an varje situation som om jorden går under i morgon, de är underhållarna. Detta gör de utan att fjanta bort sig, de håller hög höjd.
Nu väntar jag spänt på nya videon, det kan vara så att en kändis är med i den...



Ny kväll, nytt jubileum. Svanen fyllde tre år och på scen ramlade Almedal in. Almedal gör mig solskensglad varje gång. Med nya låtar på fickan tar de mig tillbaka flera år i tiden. Almedal har nämligen gjort en låt som heter "Picassoparken". Säger kanske inte gemene man så där hemskt mycket men just den parken ligger i min födelsestad Halmstad. Men det är inte av nostalgiska skäl jag gillar låten, utan för att Adam liksom jag har en törn i sidan av den där stan.Vi har förmodligen helt olika anledningar till varför vi inte gillar västkustenspärla, men jag känner mig mindre ensam med den där låten på agendan.
I vanlig ordning brakar stället fullständigt när raderna "Stod på Almedal och hoppade på en spårvagn. Tänkte ta mig uppåt. Hamnade på Valand Sprang i dina fotspår med hundarna på Vasagatan" kommer. Hela tiden en allt igenom fantastisk låt, som jag förmodligen kommer tvinga personalen på ålderdomshemmet att spela någon gång i framtiden.
Sista spelningen med Almedal för Emil, han verkar ha något nytt på gång som han hotade med. Alltså, han sa något om att man måste gilla det...

När jag skriver det här sitter jag på en buss till Stockholm.Väljer mellan två ställen på S att gå ut på ikväll... Svårt val!

Tillsist:
En liten intervju med Hajen från Popadelica är på väg upp...

Jerry Boman

4 kommentarer:

Anonym sa...

"Det är är smartare är det där andra djurbandet från Skåne som låter lite likt, och den stora viktiga skillnaden är att hos Babian hittar man mörker."
hahahah den var bra, tack för den

Joel sa...

Ja, det där var lite pinsamt Jerry. Hem och lyssna på bob hund nu, gör om gör rätt.

Jerry Boman sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jerry Boman sa...

Anonym & Joel: Ok, rent tekniskt är bob hund från Stockholm, men jag hävdar ändå att de mentalt är från Skåne. Och om de har något mörker, nja... Jag har sett bob hund runt 10-15 gånger genom åren och upplevt dem som bra mycket knasigare än Babian var på just den här spelningen. Men visst, jag skall gå hem och lyssna igen, lyssna på "Omslag: Martin Kann", "Stenåldern kan börja", "Jag rear ut min själ, allt skall bort", "Stenåldern kan börja" eller bara bränna på med "10 år bakåt och 100 år framåt".
Men det är väl som vanligt, ni har inte sett Babian live...

Jerry Boman