This is ground control to major Taste.



Folk får göra vad de vill. Det är upp till var och en att låta hur de vill, spela hur som helst och trycka på vilka knappar de vill.
Om nu alla får låta hur de vill är det också min rätt att tycka vad jag vill.

Att gå och lyssna på musik på ett galleri är ett vågspel. Man har ju ingen aning om vad man möter, det kan vara helt vanlig musik eller så kan det ju då vara lite mer "fri" musik.
I lördags var det lite mer "fri" musik på Galleri 54 i Linné...

Okej, jag börjar med att att upprepa det jag skrev ovan: Folk får göra som de vill.
Men det borde finnas någon gräns!
På Galleri 54 uppträde bland annat ett band som kallade sig Global Warming. Eller de hade inte riktigt bestämt sig för vad de hette, GW var ett av alternativen.
Jag går rakt på sak: De var kass. Rent ut sagt urdåliga.
Nä, det handlar inte om att det skulle vara "konstmusik som pop-Jerry inte förstår sig på". Jag kan iallafall höra när det går i otakt, spelas fel och skakar av nervositet. Och då menar jag inte den charmiga nervositeten.

Jag fattar faktiskt inte vad det var frågan om... De lyckades till och med förstöra en Bowie låt: Space Oddity. Det kan ju vara roligt att höra olika versioner av låter men då måste man anstränga sig lite, inte bara köra lite bongotrumma och verka arty.

Men min kompis H hävdade att hela gänget bara var ironiserande över hela begreppet "spela rätt" och gjorde allt med flit. Det vill säga spelade fel med avsikt.
Det skulle ju i och för sig varit en verkligt rolig sak, men jag tror inte det.



Två andra band uppträde också, först ut en tjej och en kille som körde lite improvisation med två gitarrer och hennes röst. En röst som var fantastisk! Tyvärr sabbade killen det lite genom att inte vara så bra på att improvisera...



Sista bandet, Virus, körde också improvisation. Här var det en massa ljud och loopar. Rätt underhållande och väldigt kreativt! Me like. Men tyvärr så höll första låten på i säkert en kvart... då tröttnar man vänner. Komprimera och fokusera så blir det kul. Trummisen var för övrigt helt grym. Har aldrig sett någon använda HELA trummsetet för att göra ljud.

Sammanfattningsvis var det ingen höjdar upplevelse. Att improvisera fram musik är en väldigt svår konst. Det må låta lätt och se ännu lättare ut men skall det bli bra krävs total lyhördhet med sina bandkollegor...

Men ölen efteråt på Wojarski smakade bra. Fast jag fattar fortfarande inte varför tjejernas toa är mycket finare än killarnas...

Tillsist:

I fredags hade JOC-Johan med fru/flickvän/sambo en liten sammankomst. Alla skulle ha med sig tre låtar från 2006 som man tyckte var bra.
Riktigt roligt! Det var längesedan jag fick höra så varierad musik! Allt från Hello Saferide via Spetsnaz till The Ambitious Orchestra (Kvällens fynd!).

Jag spelade följande:

In the Spring - Moa
I hate Morrissy - Cat Burgular
False start City - Ultra Sport

Alltså, det var ju skitsvårt att välja ut TRE låtar!

Galet trevlig kväll iallafall, och det där konceptet kommer jag att sno rakt av!

Tillsist2:
Så här slutade nyår för en man i Stockholm.
Med midsommarkrans, visselpipa och flaggan i topp!


Nu är 2007 igång!
Hoppas mannen på bilden vaknat och förstått detsamma...

Jerry Boman

Andra bloggar om: , , ,

2 kommentarer:

Join Our Blog! sa...

Och om du snor konceptet så förväntar jag mig att bli inbjuden:)

Formatet är egentligen en miniversion av JimPes skivspisarklubb (se http://web.comhem.se/~u31634993/skivspis/rapport.html , men den sidan har inte uppdaterats på ett tag.) anpassad för att funka med fler personer och lite mindre ambition...

/Johan

Anonym sa...

Det DÄR är vad jag kallar en indiering! Nedsläckt, moody, ångest, dragspel, helskägg...
Jadu...