Som vanligt är det alltid de oväntade stunderna på en festival som är absolut bäst. Way Out West låg i sina dödsryckningar och Robyn hade just avslutat storstilat på Flamingo... när jag släntrar förbi Weekdays lilla hus på området och hör en bekant röst skära genom luften.
SILVANA IMAM!
Min största hjälte och idol just nu uppe i djbåset, drar på ett beat, ner på golvet och bränner loss! Att få stå där, centimeter i från, var det finaste under hela helgen!
(Ja, det är min festivalspruckna röst en kan höra ibland...)
Lyckades bara fånga det där pga blev helt överlycklig!
Tom Jerry Boman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar