Visar inlägg med etikett Hej Anita. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hej Anita. Visa alla inlägg

Klassens svarta clown.

3 kommentarer



Om ett band blir snördominerade i en genre kan man lätt få för sig att alla inom samma genre låter likadant. Att det där stora bandet får monopol på smak. Alla andra försöker härma utan att det märks. Ofta blir det platt fall ändå och det stora bandet blir ännu större.
Tur då att någon går sin egen väg och försöker skapa nytt.

Det börjar helt magiskt charmigt med att Tim och Gustav ställer fram sin dricka bredvid syntharna och går i väg...direkt in på Kellystoa utan att passera gå. Kanske var det bara ett utslag av nervositet men jag började fnissa. Jäkligt skönt att se att folk faktiskt kan vara lite nervösa nuförtiden, även om de skall vara roliga spexiga.

Hej Anita! spelar alltså i klassen kulsynth och är hela skolans charmputte. Ni kan ju tänka er vem som är störst i den klassen, det börjar på S och slutar på MK.
Hur kommer det då sig att det här inte låter precis som alla andra band i genren läs 047?

Till att börja med verkar Tim och Gustav ha en större musikalisk talang. De har inte bara hittat en massa tokroliga ljudmaskier som de lirar på, de hänger hellre upp musiken på melodier. Och ljuden som de gör verkar vara genomtänkta, det låter större och...snyggare.

Och fan tro´t: Mitt i all bitpop uppstuds hittar man lite svärta. Det är inga ständigt vevande armar utan jag hör eftertanke.

Det är där det blir så mycket bättre, det finns ett djup i det här. Kanske vet snubbarna inte om det själva men sättet de framför sin musik på ger mig mer än SMK och 047. Inte för att de andra är dåliga så men Hej Anita! har mer. Något djupare mitt i tokerierna.

Tillsist1:
Appråpå förra inlägget. Det efterfrågades var det var som någon skrev hårda saker om mig. Här var det. Bläddra ner en bit.

Tillsist2:
Tordag: Klubb Cody. Jag kanske var för snabb att döma...
Fredag: SAMA. (haha de har ändå adressen sama.MU!)
Lördag: Jag lirar skivor på Join our Club. Det blir låtar att hoppa och hångla till, dock ej samtidigt...
Hela veckan: Läs min krönika i tidningen Zero...och kolla in min lista i torsdagens GP.

Jerry Boman

Audioupplevelse.

1 kommentarer



(en DJ spelar dansmusik på Sticky Fingers övervåning i lördags)

Ufffuopppp Umffffffopppp Opppp Opppp
Ufffuopppp Umffffffopppp Opppp Opppp
Ufffuopppp Umffffffopppp Opppp Opppp
Weiiiohoho Weiiiohoho

Ufffuopppp Umffffffopppp Opppp Opppp
Ufffuopppp Umffffffopppp Opppp Opppp
Ufffuopppp Umffffffopppp Opppp Opppp
Weiiiohoho Weiiiohoho

(Går ner till mittenplan, Strasse spelar)

Weiiii Weiiii Schiiiii Schiiiii Wacka Wacka Weiiiii
Weiiii Weiiii Schiiiii Schiiiii Wacka Wacka Weiiiii
Pioo Pioo Piooooa Fow Fow Gniiiiiiii

(Går upp igen efter tre låtar eftersom det låter Judas Priest)

Ui Oui Ui Oui Boff Boff Boff
Ui Oui Ui Oui Boff Boff Boff
Ui Oui Ui Oui Boff Boff Boff

(en DJ spelar Ibizatekno)

Ui Oui Ui Oui Boff Boff Boff
Ui Oui Ui Oui Boff Boff Boff
Ui Oui Ui Oui Boff Boff Boff

(Tillslut börjar Universal Poplab spela)

Boff Boff Bhoooo
Boff Boff Bhoooo
Uhopp Uhopp
Boff Boff Bhoooo
Boff Boff Bhoooo
Uhopp Uhopp
Schwoooo Schwoooo

Lördagen på Sticky Fingers var en uppvisning i dåligt ljudhandhavande och dålig känsla av le DJs.
Till att börja med, det kanske bara är jag men, om man har två "synthorienterade" band så kanske man bör tänka på att det förmodligen kommer personer som gillar dylik musik. Men Mr DJ verkar inte fatta utan kör på med sin "dansmusik". Sin helt värdelösa dansmusik.
Nåväl nu var det ju inte därför jag var där, utan för Universal Poplab.

Jag har sett dem några gånger nu...Det här var den klart sämsta spelningen. Det berodde inte på Hans, Christer eller Paul. De gjorde bra ifrån sig, problemet låg i den eller de som mixade ljudet. De lyckades få UP att låta som kass tysk disco med MYCKET bas. Varenda ljud som Hans fick fram på synthen blåste oss till månen. Trycket blev löjligt. Må vara om det bara varit basen som det varit tryck i, men nu var det varenda ton. Allt blurrade till sig och ljudteknikern verkade tro att det är basen som gör människan glad.



Jag kan ju som hastigast nämna Strasse...eller nä jag struntar i det, ni såg ju vad jag skrev överst.

Men det blev några fina bilder på UP iallafall.






Det är knepigt, är inne i ett stim av lite kassa konserter. Men Imorgon har jag stora förhoppningar. Hej Anita! på Kellys.
Där brukar basen vara balanserad.

Tillsist:
Idag fick jag se en hemsida som kallar mig "samhällets fiende nummer ett" och "ren ondska"... Starka ord från någon jag inte vet vem det är.

Jerry Boman