Först:
2010: Emmaboda/Hultsfred släpper combobiljett. Hultsfred dör.
Arvikafestivalen tvingas alltså ställa in och vi får ta till ordet som Hultsfredsfestivalen gjorde popppis: Festivaldöden. Såklart är det tråkigt att en såpass gammal, och vad jag förstått fin, festival läggs ner. Men samtidigt så förstår jag inte riktigt. Om man nu har funnits sedan 1992 så borde man kanske lärt sig något? Speciellt i tider då stora festivaler i Sverige inte verkar funka, i alla fall inte de gamla och de som ligger i en skog. Där har jag lite svårt med sympatierna, är det ledningen det är fel på? För det kan väl inte vara så att festivaler börjar bli som nya medier vs. gamla medier?