Då skall vi se, det finns en del som ni kan göra den här veckan:
Onsdag: Släppkalas med Hellsongs på Nef. Det är snyggt att få de hårda låtarna att bli mjuka och att ibland bli feministiskta statement.
Kolla in hur det såg ut när jag träffade bandet.
Sen kan du se vad jag tyckte när de spelade i en skivbutik och hur det var när de spelade i konserthuset.
Torsdag: Ni som inte känner för Britta på Sticky bör lyssna på Jesmond Chester på samma ställe en våning ner. Ni har sett honom i Lowtide eller i diverse djbås runt om i stan. Trevlig kille, ni känner honom som Pter, och han gör fin musik.
Samtidigt spelar People from pascal, mycket whawapedal och viktiga texter.
Fredag: Backslick håller släppkalas på Pustervik. Bandet som är flitigast i hela stan på att dela ut skivor. Bra är de oxå!
Så här var det när de spelade på Röda Rummet.
Lördag: En är från Vrestorp, en är från Dijion i Frankrike. De bor nu i Örebro och kommer till Göteborg på lördag. On our honeymoon fortsätter boka bra saker och den här gången blir det underbar soulelektrikpop med Julie Venus. Väldigt snygg musik. Ni som följer med här har såklart redan hitta dem, men nu får vi äntligen se dem oxå. INTE MISSA!
Tillsist:
På torsdag morgon hälsar Pinto på mig i studion, kvart över nio är tiden och kanalen TV4. Var vaken eller kolla på nätet i efterhand.
Pinto spelade på Hängmattan i höstas, så här tyckte jag.
Tillsist2:
Årets viktigaste diplom är utdelat.
Tillsist3:
Nästa Klubb Sandviken blir den 5 april! Det blir låtar om små djur som knarkar, en ukulele, en fotograf som spelar skivor och diverse annat.
Lite om förra gången, för er som missade.
Jerry Boman
4 kommentarer:
varför är ett band ett "feministiskt" statement för att de spelar långsamma versioner av hårdrocksdängor?
är man feminist om man spelar långsamt?
eller förvirrar du ihop begreppet "feminist" på samma sätt som drottning Silvia när hon tyckte att "man skulle vara feminin" ?
snälla red ut detta för mig annars blir jag nog sömlös inatt. Jag upptäckte även att din spellista vart helt befriad från någon form av svart musik över huvudtaget. Varför detta?
Hej Anonym:
1. Nä, man är inte feminist bara för att man spelar musik långsamt.
Det jag menar om är att Hellsongs och deras sånngerska Harriet "förpackar" låtarna på nytt sätt. Dvs kontexten blir anorlunda och då kan en låt som We re not gonna take it bli en feministisk kampsång. Allt handlar som vanligt om vem som framför en sång och låten blir ju inte per automatik feministisk för att man spelar den långsamt, men det tror jag inte heller att du tror, Anonym.
Jag förvirrar inte ihop begreppet feminist med feminin. Tror du det känner du mig inte. (Förövrigt känner jag faktiskt ingen som heter Anonym så vi känner nog inte varandra)
2. Jag har inget som helst försvar på varför jag inte har någon svart musik på mina listor. Jag lyssnar inte så mycket på svart musik, jag gör det utan att lägga någon värdering i olika musikgenres. Det blir helt enkelt så, och jag känner samtidigt inte att jag har någon skyldighet att skriva om alla musik.
Men om du känner att just svart musik är underrepresenterad här eller överlag så tycker jag att du skall använda den makt som givets oss alla, den makt som innebär att vi kan uttrycka oss och påverka folk. Skriv om svart musik på nätet, ligg på konsertarrangörer och hör av dig till media. Jag lovar, är man ihärdig så händer det saker...
Hoppas du kunde sova lite inatt ändå och att nästa natt blir bättre.
Jerry Boman
1. Ja va bra då förstår jag bättre.
2. Nej jag tyckte mest att det vart märkligt att du som musikjournalist inte lyssnar på svart musik.
Skicka en kommentar