Det är med blandade känslor som jag hör att Broder Daniel skall göra sin sista konsert någonsin på Way out west. Jag blir ju såklart glad att än en gång få se bandet som betytt så mycket för mig, men samtidigt går det inte att känna enbart glädje.
Spelningen kom till på grund av Anders Göthberg allt för tidiga bortgång.
Den där konserten kommer vara på riktigt, det kommer vara helt in i helvete jobbigt att stå där, för hur, HUR, kan man sätta ord på sorg? På riktigt sorg?
Egentligen struntar jag i om Broder Daniel gör den där spelningen eller inte, om det bara vore så att Anders nära och kära fick honom tillbaka. Det är där verkligheten ligger. Nu inser ju jag att det inte går, och då kanske kanske den där spelningen kan vara vår hyllning till en av Sveriges bästa band, och framför allt en hyllning och ett sista ajö till den mest inflytelserika gitarristen i landet.
Shit, det kommer bli en jobbig kväll i augusti vänner...
Snälla gå dit och håll mig i handen, så vi kan göra det till en hyllning till livet. Då om någonsin kommer vi alla att behöva just det.
Jerry Boman
3 kommentarer:
det kommer bli så himla fint, men antagligen kommer det göra så himla ont samtidigt.
Käre Jerry!Först vill jag säga att jag följer bloggen slaviskt,Berätta om din kärlek till bd?när såg du dom första gången?När föll dom dig i smaken?!Träffat killarna privat?..ja allmänt bara!Kul o höra från en som vart med hela vägen..Kram,Jesper Heter jag!
Jerry !??
Skicka en kommentar