LIVEVIDEO: Könsförrädare och Atombomb (och några musiktips)

Eterkropp
(Fler bilder kommer senare pga tekniskt haveri)

Här kommer några tips om band du bara MÅSTE lyssna på just nu. Efter hoppet hittar du hela listan och två fina livevideos.




















Mattias Alkberg/Södra Sverige har släppt årets platta, enligt många. Därför var Kägelbanan fullt mellan väggarna i fredags. Och vi fick så mycket mer än frustande män från norra Sverige.

Eterkropp

Den raka vägen är den närmaste så Eterkropp döpte helt enkelt sin skiva till I stort sett live i Olovs studio i Övrabyn. Det finns något vackert med det, något poetisk och kargt. Texterna kretsar till livet i till exempel Luleå. Bland det bästa är:

I Luleå finns ingen tunnelbana
inte heller nått pendeltåg
Om man sent på natten ska hem eller bort
får det ske på eget bevåg

Sen fortsätter orden rulla på hur knepigt det är med transporter i Luleå, om säkra upp med brorsor som hämtar eller kanske cykla om det inte är för långt. Har cykeln punktering… ja då blir det svårare. 
Så där håller det på, det är naivt och allsångsvänligt och det är just i det sista som storheten i Eterkropps proggpunk ligger, en lyssnar en gång och sen sitter orden rakt i nyllet. 


Dödsfest

Det är vi som är dödsfräckt, glöm inte rösta. Rött
Så där inleder genigruppen med Conny Nimmersjö (Bob Hund), Manuela De Gouveia (Pascal), Karl Malm(som spelat med Mattias Alkberg) och Christian Ramirez (Park Hotell). Att säga att de täcker in det mesta är en underdrift, första känslan är basdriven indiepop från källarfester, sen spiller det över i förortens uppgiva 80-tal för att ibland landa runt ett träd av vardagsrealism. Låter det märkligt? Det är det inte. Det är genialiskt. 
Under fredagens spelning var det en fröjd att se Nimmersjö få överfeeling på gitarren och dansa loss totalt! 

Mattais Alkberg / Södra Sverige

Orden räcker inte riktigt till, Mattias Alkberg och Södra Sverige sitter bättre och bättre för varje gång jag ser dem. Varje liten låt (ja de är små, ofta under 90 sekunder) är en urkraft lössläppt i en lyrikers kropp. Alkberg intar mer och mer återberättades roll, resten kliver fram och draperar budskapen fysiskt. Detta är formen av punken som kommer, detta är framtiden. Jag förstår att många blir arga på att den bästa punken just nu inte kommer från någon arg 17 åring, men nu är det så i allafall. 

















***

Lördag

Konstskolan BASISFolkungagatan slag sig ihop med superpopklubben Heaven Up Here och bjussade på en minifestival i stadsmiljö. Såklart spelade toppenband, det visade fin fin kost och det serverades Stockholms godaste jordnötter. 

NEJ

Mimmi Skog (Pascal) bankar skiten ur trummorna, Björn Eriksson spelar bas som bas ska spelas och Mirella Hautala spelar bas som en inte ska spela bas (dvs bäst!) samt sjunger på finska. Tillsammans bildar de en väg av primitivt ljud som smack my head up! Blir helt paralyserad, musiken lägger hela den lilla parken i cement och kryddar med asfalt. Bas, bas och trummor. Fantastiskt!


Atombomb

En vän till mig blir lätt besatt av bra musik, en vecka lyssnade han på Ms Henrik flera hundra gånger och just nu har det varit Atombomb. Lätt att förstå, Göteborgs småhemliga dödsbomb sitter på melodierna, sitter på mörkret och Atombomb … ja, de låter precis så här, det är bättre att ni lyssnar själva:




Könsförrädare

Vi hatar Stockholm. Vi hatar den här stan. Ändå spelar vi här, men vi hatar Stockholm.

Jag älskar Könsförrädare för deras fuck it attityd. För den kommer från en tanke om att invanda mönster är till för att brytas, och mönstret brukar vara en tacksamhet för att få spela i stora staden. Jag håller med, vad är det att sträva efter egentligen? 

Ni vet redan vad jag tycker om Könsförrädare, lika bra att ni njuter av det här liveklippet istället:



Tom Jerry Boman

Inga kommentarer: