Paradisäppelvägen är inte bara gatan där Kalle Anka bor på utan även pop på svenska som plockar upp visarvet och melakolin i sommarnatten, i Blommor av sju slag tassar bandet vackert och återhållsamt kring ljudet av ensamheten. Övrigt är det snyggt, Hugo Ivarsson, Johan Vässmar, Thobias Arildsson och Emil Lundgren och Dennis Sporrong litar på sig själva, det är inga stora utflykter, bara stora berättelser.
Paradisäppelvägen är sångerna från landet, där tiden inte stått still, där tiden inte längre finns. Historierna kan vara nutida, dåtida eller framtida. Sorgen väntar alltid runt hörnet.
Det jag uppskattar är orden, det är långa berättelser, ibland knappt märkbara refränger, Paradisäppelvägen är musik att sitta ner i gräset till, att lyssna på, att ha semester till. Det finns likheter med Kapten Hurricane (ni minns dem eller hur?), likheter i att våga slänga slitna uttryck och låta orden ta plats.
8 och 9 juli spelar bandet i Stockholm, Lasse i parken och Nudiejeans får besök.
Mer om detta kan du hitta på Facebook. In och gilla om du gillar vad du hör på Spotify.
8 och 9 juli spelar bandet i Stockholm, Lasse i parken och Nudiejeans får besök.
Mer om detta kan du hitta på Facebook. In och gilla om du gillar vad du hör på Spotify.
1 kommentar:
Jag minns Kapten H! Vi är fortfarande Göteborgs bästa sämsta band!
Skicka en kommentar