FLASH: Magnus Ekelund och Stålet lägger ner och säger hej då

UPPDATERAT: I samma andetag som den plötsliga döden kom föddes en ny sida på Facebook: Magnus Ekelund

Ett meddelande:

Följ med när vi direktsänder 
Kapitel ett: att anlägga bränder
HÄR finns också en ny sida på bokningsbolaget United Stage.

--------------------------------------------------------------

Magnus Ekelund & Stålet lägger ner. Efter tre skivor och hundratals spelningar i hela landet skriver Magnus själv på Facebook:

Magnus Ekelund & Stålet vill här och nu ta ett osentimentalt avsked och säga tack och hej. Så tack för allt och hej då. Det har varit helt grymt. Musiken lever vidare. XXo.

För några veckor sedan hölls en Pandafest i Gamla Stan i Stockholm. Det spelades Broder Daniel och annan indiepop från svunna tider. Vi hade alla stjärnor under ögonen och Shoreline spelades flera gånger. 

Vid ett tillfälle inträffade något magiskt, direkt efter Shoreline lägger dj:en på en låt med Magnus Ekelund & Stålet. 

Dansgolvet exploderade. Exploderade. Plötsligt insåg jag att det här, det är större än de flesta förstår. 

Där och då kände jag också att allting har ett slut. Kanske toppade Ekelund & Stålet där, i en källare i Gamla Stan var de mer älskade än någonsin. Där och då blev Magnus Ekelund & Stålet odödliga.  

Vi är många som är ledsna i kväll. På riktigt. Magnus Ekelund & Stålet har gett mig nya vänner, vi som samlades innan spelningen på Debaser Medis i maj och döpte oss till Fanklubben Jobbig Vän, vi som hållit kontakten via nätet, vi som trots ålderskillnader och bakgrunder samlades runt de här musikerna från norra Sverige.

Vi är ledsna i kväll. För det här var på riktigt.

Den 31 juli 2009 meddelade Elmo att han lägger ner. Magnus Ekelund gjorde en sista spelning i Luleå och sedan skulle det vara nog.

I samma andetag föddes något nytt, Magnus Ekelund bytte språk och det är där sagan om Magnus Ekelund & Stålet tar sin början.

Ni som följer mig vet hur länge och väl jag vurmat för Ekelund, han och Stålet är de enda som fått betyg sex av fem möjliga, skivan Det Definitiva Drevet är den enda som kammat hem full pott, 10 av 10, bland de skivor jag skrivit om. 

Det här har inget med slumpen att göra. Magnus Ekelund har gjort något unikt i svensk pophistoria, Ekelund har från sitt perspektiv skapat ett eget språk, ett eget sätt. Man har kunnat läsa orden och direkt förstått var de kommer från. Orden kommer inte som man är van vid. 

Magnus Ekelund & Stålet har också gjort något för en del av Sverige som vi är allt för dåliga på att uppmärksamma. Jag pratar om samerna. Ingen annan har så naturligt, och helt utan sorg, tagit upp deras bortglömda situation i svensk populärmusik. 

Det Definitiva Drevet framstår mer och mer som ett mästerverk ju längre tiden går. Jag är helt övertygad om att den skiva någon gång i framtiden kommer rotas fram och förmodligen göras dokumentärer om. 

Så här skrev jag om den:

Jag tänker på hur The Latin Kings i mitten av 90-talet tog oss med ut i förorten, till en värld av betong som vi var många som inte sett eller kommit i kontakt med. De fick upp våra ögon och efter det skrevs det spaltmil om livet i förorten, om ungdomarna, om vardagen och det skrevs framförallt om The Latin Kings. Vi, publiken, popmusikpubliken, lärde oss både ett och annat om livet. Genom deras musik. Ekelund gör samma sak, fast i ett helt annat ämne. Det enda problemet är förmodligen att Lappland ligger så förbannat långt från Stockholm. Dit går inga tunnelbanor och i Jokkmokk (där Magnus ursprungligen kommer från) finns inte längre någon tågstation. Det brukar diskvalificera de mest angelägna ämnen i pressens storstadsfixering. Musikpress brukar till och med snacka om det exotiska i att någon är från Västerås... 

Sen var det den här mytomsunna spelingen på Storsjöyran i Östersund…

Kanske är det i och med dagens besked att Magnus Ekelund & Stålet lägger ner som jag nu berättar detta:

Det är den bästa spelningen jag någonsin varit på. Av alla tusentals gig jag sett genom åren står denna självlysande. Den slår Håkan Hellström i Lisebergshallen, den slår Robot på Emmaboda 1998, den slår Sonic Surf Citys avskedskonsert på samma festival ett annat år och den slår faktiskt alla Broder Daniel-spelningar.

Jag tror jag både dog och föddes den där kvällen i Östersund.

Tack Magnus Ekelund, Johannes Andersson, Nils Sjöö, Samuel Malm och Jakob Westerlund. Ni har inte bara varit mina idoler utan även blivit mina vänner. Tack för allt. Alla kvällar, nätter och alla dagar ni varit med mig. Ni har berört mig mer än ni kan ana. Tack.

För att citera Magnus Ekelund i Skuggor:

Ibland så är det jävligt tur att allting har ett slut

Här är mina tio favoritlåtar:

Över 30 gånger har jag skrivit inlägg om Magnus Ekelund. Läs några äldre texter här:

Juli 2009: Magnus Ekelund lägger ner - börjar sjunga på svenska.

Februari 2011: Intervju med Ekelund efter att jag fått tjuvlyssna på hans duett med Jacob Hellman.

Juli 2011: Magnus Ekelund och Stålet släpper sin debutplatta.

Maj 2012: Det Definitiva Drevet får som första skiva 10/10.

Juli 2012: "Ett nytt begrepp föds: Ekelund-klass". Spelning på Storsjöyran kammar hem fulla pott och mer därtill. En klassiker.

December 2012: Magnus Ekelund skriver årets bästa poptext på svenska.

Här spelar Magnus Ekelund & Jakob Hellman på mitt Stockholm Boat Sessions, vilket också var första gången låten släpptes offentligt.

Tom Jerry Boman