Söndagar brukar vara rätt såsiga tillställningar, antingen är man bakis eller så har man jobbnoja. Eventrutan på Facebook brukar också lysa retfullt tom denna veckans sista dag, ingen svarar heller på inviter att göra något...
Men va fan! Människan skapades faktiskt på sista dagen, då borde vi ta vårt ansvar och göra saker! Om inte i tacksamhet så i hämnd!
Tur att Vit Päls, Klas och Silent man hade vägarna förbi denna söndag och att Kontiki var snälla som höll extraöppet.
Tre band på samma scen, samtidigt. Det krävs lite förklaring här... Alltså Vit Päls, Klas och Silent man är samma band, det är samma personer som är med i alla banden. Men de har olika funktioner, trummisen spelar bas i ena bandet och sjunger i det tredje, sångaren i ett band spelar bas i nästa och så vidare.
Om nu till det sköna med just det här gänget, istället för att göra som brukligt (läs tex Hästpojken/Joel Alme) att låta ett band spela först och sedan band två så blandar man här, en Vit Päls låt, full rotation på bandmedlemmarna, en Klas låt, hela havet storman bland instrumenten och så en Silent man låt.
Jag tycker det var ett roligt och uppiggade inslag! Man hinner ju liksom inte trötta om det nu vore något band som man inte gillade. Som en extra bonus feature delar de upp spelningen i två akter. Helt briljant på ett litet ställe som Kontiki! Alla hinner kissa och köpa öl i pausen utan att störa. Underbart!
Om vi nu börjar med Silent man, snygga sånger med långa amerikanska vägar under fötterna. Varmt och skäggigt (utan att ha skägg...). Långsamt och ett fint sountrack till din promenad bland de där skrotade flygplanen i öknen. Musik på gränsen till utvisning, i laglöst land men ändå bara på film. Då menar jag, allt det där kommer upp i huvudet, men inte på riktigt. Det finns ett filter som gör att jag inte tar det på allvar. Det blir en travesti, om än i lightformat.
Klas är då samma band fast med Klas på sång. Smidigt namn på band får man säga.
Klas är indiegospel i sina bästa stunder, toksvängt och med mycket lööööve. Av detta hörs inget på Myspace, men på den lilla lilla scenen är det stämsång och handklapp. Mycket fint! Helt tiden med behaglig skälvdistans. Riktigt roligt blir det i låten som handlar om hur Klas tappade det totalt när vän efter vän fick åka till USA och spela, bland annat Lavve med sitt Utah Rangers. (Som för övrigt stod i publiken och bara skakade på huvudet åt hela uppståndelsen). Själv satt Klas kvar i ett grått Malmö...
Klas ser jag gärna om, jag vill höra mer!
När vissa personer skriver ner texter låter det som om de bara tänker helt vilset, låter orden flyta fritt och dansar lätt fram mellan verserna. Vit Päls-Carl är precis så där, han gör små bagateller till låtar som är helt livsavgörande. Pricksäkert och jag känner han har ett tredje öga. Genom detta ser han världen annorlunda än vi. Han mister 3D synen, fokuserar på närområdet och lägger kraften i förklaringen. Varje oviktig detalj skall med och får då en upphöjd betydelse.
Sen har vi ju Turning Torso, en superhit! Känslan av dans längs Kristanstadsgatan i Möllan, runt i rondellen där hippis brukar sätta tyg mellan pinnarna och sedan ut på torget. Jag ser flaggor, jag ser folkmassor jag ser räddningen för Malmös pop. Det springs för lite på den skånska huvudstadens gator, sällan man hör en tjurrusning på skånska. Malmö fokuserar på annat, därför är det så skönt att höra någon som bryter det!
Nu är det inte jag som bestämmer här men jag tror en söndagsklubb skulle funka. Om man håller det som på Kontiki, utsatt tid för bandet gäller och korta spelningar. Sen går alla hem. Men hinner inte ta mer än två öl hur mycket man än försöker och man kan lägga sig i kristen tid. Det skulle faktiskt vara väldigt trevligt.
Tillsist:
Där har du beviset på att jag var på Pustervik i fredags och såg Roenik. En stund i allafall. Jag håller mig från att skriva om den spelningen, hade annat för mig. Men det var en sjukt trevlig kväll!
Tillsist2:
Ritz borde döpa om sig till "Alla-du-känner-är-där-kom-innan-halv-tolv-sen-är-det-kört". När jag kom var det 20 pers... 30 min senare 120 typ. Skönt!
Jerry Boman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar