Nä, det blev inte Synthklubben. Anledningen är väldigt enkel: Jag kan omöjligt stödja en klubb som tar in artister likt West End Girls. Det kanske inte är något större fel på deras musik, mest välgjorda PSB-covers, men att anspela på sex i marknadsföringen av tjejer som när de slog igenom var typ 16 är inte rätt. Kolla bara på bilderna som finns på gruppens hemsida. Kom inte och säg att de där lackkläderna inte är väldigt uträknade för att passa in i en gubbsjuk synthvärd. Visst, på bilderna kanske kanske de här artisterna är 18 men det är ändå helt idiotiskt och spär bara på könsförakt och ojämställdheten inom musiken. Bilderna säger bara rakt ut att "tjejer ni får gärna spela synthmusik, bara ni är sexiga på scen". En väldigt obehaglig och dålig sida av musikbranschen.
Jag hoppas och tror att detta bara var en tillfällig svacka för Synthklubben, att de helt enkelt inte riktigt tänkte sig för.
Det blev Kolonis tillställning i Gamle Stan istället. Jag börjar gilla det där Berget, eller grottan inuti berget. Det är ett väldigt bra ställe, det rymmer mycket folk men det är är också så fint ordnat att även om det är lite folk så känns det inte helt tomt. Kanske är det alla gångarna som gör det.
Och när vi ändå är inne på hur fint det är ordnat så måste jag ge en stor eloge till maten! Soppa som var supergod och burritos som smakade gud. Tack! Billig öl är också bra...
I dörren mötes man dock av det tråkiga beskedet att Toxic Lipstick ställt in. Tråkigt men de skall vara på plats nästa fredag i stället.
Först ut göteborgarna i Tread New Traumas.
Skrikrock som i väldigt goda stunder är bra...väldigt goda stunder. Jag vet inte men den här kvällen lät det mer aula än klubb. Mer oklart än färdigt och snyggt.
Meningen är nog att det skall vara skitigt opolerat, men nu blev det bara halvklara stompiga låtar som seglade förbi oss och inte fastnade.
Band två, all the way from Canada, The Creeping Nobodies. Och det var lite samma stil som TNT, experimentrock och mycket ljud. Skillnaden var dock att TCN verkar har jobbat fram lite eget ljud, det är mer spännande att lyssna på... inte för länge, för efter en stund kommer man på sig själv med att tänka "Är det här samma låt som innan?".
Nu låter det här ju väldigt kasst och helt superkritiskt mot alla inblandade. Men jag fick mycket ut från kvällen ändå, båda banden berörde mig även om jag inte gillade deras sitil så mycket. TNT verkade lida av dåligt ljud, jag hatar att klaga på sånt det är mest larvigt, men den här kvällen spelade det roll.
TCN stoppade upp hela kvällen genom att, dels före spelningen men även under, ta långa pauser. Sånt gör ingen människa glad.
Sen blev det väldigt obehagligt en stund, två snubbar rök ihop så bord och stolar flög. Det var ett riktigt dräng slagsmål. En lampa gick också sönder...
Jag fattade aldrig vad som utlöste det hela, men att inte killarna fick åka hem och skämmas var konstigt. Resten av kvällen gick jag runt och var rädd så fort någon av killarna gjorde en hastig rörelse.
Jag har aldrig sett något liknade på någon av Kolonis grejjer, jag trodde att slagsmål var till för icke tänkande personer och de brukar inte dyka upp på Kolonis händelser. Men idioter finns tydligen överallt nuförtiden. Skäms på er!
Sista bandet fick klara sig utan mig, det var nog det där slagsmålet och den stämningen som tog död på kvällen...Ingen skugga över arrangörerna, men de där killarna kan ni ju porta nästa gång.
Stor guldstjärna till JOC-Johan som spelade grym musik och det var väldigt underhållande att se honom dansa loss i DJ-båset.
Tillsist:
Ikväll spelar Kyte på Magnus & Magnus. Bra pop och stans finaste innergård. Bara det inte blir regn...
Jerry Boman
redaktör Allears Göteborg
3 kommentarer:
Hej Jerry
Brukar läsa din blogg ibland, men har inte lämnat nån kommentar tidigare. Dock tänkte jag att jag skulle skriva en idag eftersom jag också var på Koloni igår.
Håller med dig då det gäller de två första banden. De var bland de svagare bokningar Koloni haft på ett tag, men men - banden kanske hade en dålig kväll eller så. Sista bandet var dock bättre, mer åt Jon Spencer Blues Explosion och för min del kvällens höjdpunkt.
Dessutom hade de tjusiga röda kläder och mexikanska brottarmasker som gjorde dem roliga att fotografera (tänkte slänga upp två bilder på min egen blogg alldeles strax).
Angående slagsmålet var min kompis en av killarna som var inblandade. Han och den andre snubben spelade i samma band tidigare, men har varit osams i över ett år på grund av en gammal dispyt.
Vi trodde att de skulle prata ut och lösa konflikten en gång för alla igår, och det såg ut att gå bra till en början - men vi blev nog alla lika chockade då de plötsligt flög ihop. Om jag inte kände en av dem skulle jag nog blivit lika illa berörd som du. Det var väldigt trist att det skulle bli så.
I vilket fall så lugnade de båda ned sig och bad varandra om ursäkt senare, så jag hoppas verkligen att det aldrig skall behöva hända igen.
PS - Guldstjärnan till Johan känns mycket motiverad, njöt också av hans DJ:ande DS
Hej Jerry!
Som arrangör och bandbokare på Synthklubben ville jag bara lämna ett kort meddelande, eller det kanske inte blir så kort ändå. . Har länge läst din blogg för att man ibland kan hitta små pärlor från den men nu vet jag inte längre. Får man inte ha lackbrallor på sig om man är under arton år? Vad jag vet är man byxmyndig (kul va?) i Sverige när man är femton, men strunt i det. Jag och de andra Synthklubbsarrangörerna anser oss inte vara gubbsjuka (eller gumsjuk då i Louises fall, hon heter så, inte Vox) på något sätt och jag hoppas och tror inte att vi uppfattas som det. Att vissa synthtjejer väljer att klä sig i mer eller mindre utmanande är inget jag funderar på, så har det varit sedan länge och det är ingen väl egentligen ursäkt. Jag har dock aldrig hört någon säga: ”Du måste ha lackkorsett på dig annars kommer du inte in”, utan det är väl för att de helt enkelt tycker det är snyggt, vilket inte jag personligen håller med om. Vid ett tillfälle såg jag en en utstyrsel enbart bestående av eltejp, inte snyggt men personen ifråga verkade nöjd. Nog om det, utseendedebatter utmynnar bara i pajkastning, Romo-style och det betackar jag mig för. West End Girls (Ja de heter ju faktiskt det, inte West Side Girls) har under senaste året lämnat det stora elaka skivbolaget som lät dem ta de så fruktansvärt hemska bilderna (den med djuren på hemsidan är ju rent av bedrövlig, tänk vilka associationer man får) och de har även ändrats både till besättning och framtoning, svårt att veta då deras hemsida inte uppdaterats på ett tag (antageligen beroende på uppbrottet med skivjätten) men med lite påläsning hade man kunnat luska fram det. Nåväl eget material är på gång men det tar en stund till då tjejerrna är upptagna med musikstudier och annat så det verkar ju inte som de halt att exploaterats sönder. Jag kan dock även lugna dg med att tjejerna var rejält påpälsade på scen, i och för sig i Fred Perry- och Adidaströjor och inte indieyllekoftor, och gömde sig effektivt bakom svarta peruker och solglasögon. De hade dessutom målsman i form av Isabelles farsa på plats så inga äckliga gamla synthgubbar stötte på dem.
Jag tycker det är synd att du inte var på plats för West End Girls och Mobile Homes gjorde två helt fantastiska konserter och under Mobile Homes låt Close sade Anders till mig att det blir inte bättre än så här, det här är det bästa någonsin och jag hållar nog med. Fast jag tycker mer synd om det dryga femtiotal som inte kom in på klubben för att det var knökfullt innan midnatt. Peter Sjöholm uttryckte sin beundran för West End Girls genom att gå hem innan Mobile Homes, han var helt enkelt nöjd och mätt efter deras spelning. Walle i Mars TV sade att han aldrig fått så mycket armbågar i ansiktet någonsin, allt med ett leeende på läpparna. Förrutom euforin i Mobile Homes extranummer I Know I Will Die så var kvällens höjdpunkt när Anders övertalade mig att vi skulle spela Laibach – Life Is Life, en riktigt Chalmerssynthrökare ska du veta, huga. Låten är långsam och går i någon slags udda marschtakt och det var allsång och Patrik Brun på Mobile Homes övergick från att packa synthar på scenen till någon slags marschering med olika delar av synthställen i högsta hugg, klart sevärt! På tal om så kallad Chalmerssynth så blir det en rejäl dos sådant nästa gång Synthklubben har klubbkväll på Storan. Då besöker nämligen EBM-gubbarna i Project-X oss och bjuder på stenhård body med nytt material från deras kommande platta. Ska säga åt medlemmarna att lämna lackbrallorna hemma, inte för att de är unga och inte bör ha sådant på sig utan för att de nog inte passar i det. Du är alltid välkommen att stödja (jo det stavas så) Synthklubben Jerry, för det är nämligen alla välkomna till oss oavsett lackkläder eller inte.
Med väniga hälsningar!
Fredrik på synthklubben
kontakt@synthklubben.se
PS Du brukar alltid vara så ordentlig med länkar, även om du inte gillar det du sett men denna gång lyckades du beskriva varför du INTE gick på en klubb med tretton rader text utan någon som helst länk så de kommer här istället:
www.synthklubben.se
www.westendgirls.se
www.myspace.com/westendgirls1
www.myspace.com/themobilehomes
DS
Tack för guldstjärnorna! Låtarna som spelades finns listade på http://www.helmstad.net/SpellistaKoloni20070928.html .
/Johan
Skicka en kommentar