LIVEVIDEO: Luna Green hälsade på Indiedagis på Storsjöyran

0 kommentarer

Way Out West är precis över och det mest var fantastiskt... men nu tar vi och minns Storsjöyran och mitt fina Indiedagis.


Här är ytterligare en video, denna gång med Luna Green som framför Swedish Strawberris i tältet. MYCKET VACKERT!

LIVEVIDEO: Tiger Bell på Indiedagis under Storsjöyran

0 kommentarer

För fjärde året anordnade jag IndiedagisStorsjöryran och bjöd in mina favoriter till små spelningar i Östersund. Extra trevligt var det i år då publiken kunde sitta i hängmattor och lyssna. Extradeluxe!

Här kommer den första videon från Indiedagis 2014: Tiger Bell kör Slaughter´s Daughter sittande! 

LIVEVIDEO: Kitok på F12

0 kommentarer

Förra veckan skrev jag om Kitok som spelade på F12.

Här kommer en liten bonus från den kvällen: efter hoppet hittar du en fin fin livevideo!

LIVEVIDEO: Nutid på Storsjöyran

0 kommentarer

Besökte Storsjöyran i helgen, för fjärde året. Som vanligt anordnade jag Indiedagis (kommer fin fina videoklipp) men det är inte det jag tänkte skriva om nu. Istället ska det handla om mod.

Vi har alla varit där, gått på en spelning där en artist ska köra ”lite nya låtar från skivan som kommer i höst”. Förväntan och spänning. Nyfikenhet och pålitlighet, vi ”vet” vad som kommer.
PANG! 

”Vafanärdethär?!”
”Såkanhenintegöra!”

Skapande handlar om framtiden, att förutspå vad en tänkt person kommer känna i framtiden. Vad du själv kommer känna i framtiden. Du skriver i nuet, du komponerar i nuet. Resultatet kommer någon få ta del av i framtiden. När du sedan spelat på detta för någon eller några, och de gillar det, blir det genast lättare. Då har framtiden avgett sin dom, det du skapade i dåtiden har fått OK från framtiden. Sen är det bara att fortsätta, plötsligt vet du vad framtiden kommer tycka och känna…

Eller så gör du precis tvärt om, skiter i vad framtiden känner, skapar för nuet, för stunden, och låter stunden vara för evigt.

Kitok gräver i Jokkmokk och hittar LA

0 kommentarer



-Du kan ju förstå hur jag fick springa på Jokkmokks gator när jag växte upp.

Orden är Magnus Ekelunds, uppväxt i orten de flesta hört talas om men få besökt, orten som är själva sinnebilden för "långt borta". Det är några år sedan nu som han berättade för mig om sin uppväxt, hur han upptäckte musiken, la snowboarden på hyllan och smetade kajal under ögat och döpte om sig till Elmo. Ekelund drömde om något större och gjorde musik som lät storstad och besjöng eskapism. Det blev spelningar och radiotid.

Det smällde till rätt rejält, Ekelund flyttade från. Flyttade till en annan verklighet, storstaden. Men det var något som skavde, Norrbotten var inte riktigt utforskat. Plötslig var inte verkligheten på hans premisser, så Elmo måste dö. 

VIDEO: Kärlek i källaren med Seander, Navet, Green och Henrik

0 kommentarer

Den här bloggen går snart in på sitt nionde år. Otroligt på många sätt och vis, världen, staden och musiken har förändrats under de här åren. Många har kommit, andra har gått, livet har stått still och rusat. Kvällar har passerat, människor i snabbare takt och kvar står en helt själv. Det är endast en själv som kan möta verkligheten, ingen kan göra det åt en.

Då är det skönt med gamla och nya vänner, som den här lördagen nere i en stekhet källare. Nya stället Cantina Real ligger i Hornstull, de har veganrätter på menyn (plus i kanten!) och de har en lagom stor källare, döpt till Folkparken. Artistmanagement företaget Birds Will Sing For You har pimpat hela stället med vimplar och heliumbalonger i form av hjärtan. Allt är som uppgjort för en bra kväll...

Vilket det också blir!