Paddington DC

Paddington DC
Cosy Den Bergsjön Göteborg
28 maj



Calles känsla för pop.

Det är mycket The Bear Quartet i lägenheten den här kvällen. Till att börja med heter ju stället "Cosy den" precis som TBQs skiva från 1993. Calle Olsson spelar normalt i TBQ och på hans tröja står det...ja ni förstår. Men sämre band som "röd tråd" kan man ju ha.

Det sägs att man gör sig som bäst när man slår underifrån. Paddington DC, som Calle kallar sig när han spelar själv, får börja rätt långt ner i Bergsjön. En högtalare är spräckt, tydligen är det Springfactorys fel. Jag får det förklarat för mig att man tvingas koppla ljudet via en orgel och in i massa sladdar. Förstår inte riktigt hur. Känner på mig att det här kan ju aldrig låta bra.... Jag har fel.
När det börjar, med kyrkklockor, glömmer man alla tekniska detaljer. Calle har känsla för pop. Du tror jag det inte spelar någon roll om det skulle spelas ur ett par datorhögtalare från Claes Ohlsson a 49 spänn. En bra låt är en bra låt är en bra låt...
Calle sjunger om oss. Han förstår. Vi förstår honom och älskar honom för det. Som i "Talk Talk Talk Talk":

Never strong, always weak
Never cool always geek
(PDC: They Talk Talk Talk)

Det är fina melodier, ibland från gitarren ibland från den minimala synthen. Tillsammans med enkla vackra "sing-a-long" texter får det oss att hoppa. Bäst blir det när "The sun is down and the sky is gray" studsar mellan väggarna.

The sun is down and the sky is grey
What will you be missing today
It doesn´t matter
There will allways be a tomorrow
(PDC: The sun is down and the sky is grey)

"There will always be a tomorrow". Fast just den här kvällen skiter vi fullständigt i om det är en dag i morgon också! Så här bra musik får man inte ofta! Då får gärna kvällen hålla på så länge den vill och morgondagen aldrig randas. Det är indie karaoke, det är glada människor och får aldrig ta slut! DET är Calles känsla för pop.

Jerry Boman

Inga kommentarer: